logo Kulturportal Lund

Kulturportal Lund

Lunds historia och kulturarv

Ryska huset – tusenåriga fynd

   Medeltid

GN_ryskfynd01
GN_ryskfynd01
Ett pennskrinslock av ek med utskurna prydnader från tiden 1000-1200 är ett av fynden under ”Ryska huset”. Foto: Gertie Ericsson.

l källaren under ”Ryska huset” på Stora Södergatan har arkeologerna hittat lämningar från  1000-talet och framåt. Ett pennskrinslock av ek med utskurna prydnader är ett av fynden från den tiden. Träskodda rännor i olika riktningar påträffades också de är förmodligen den tidens fastighetsgränser.

Under slutet av förra året och början av detta kunde uppmärksamma flanörer längs Stora Södergatan se att det så kallade ”Ryska Huset” renoverades. Fastigheten hade vanvårdats en längre tid under den forne fastighetsägaren och under de senaste åren varit obebott. De nya ägarna har satt igång en omfattande renovering av huset över mark och av källaren, där golvytan skulle sänkas på grund av låg takhöjd och dräneringssystemet skulle bytas på grund av fuktproblem.

Dessa arbeten tillsammans med ett byte av dräneringssystemet runt byggnaden och på gården, skulle komma att beröra äldre kulturlager och därmed också påverka kulturlagermiljön negativt. De ansvariga för byggföretaget kände ej till att lagskyddade kulturlager berördes av ingreppen, och att arbetena bedrevs inom en fast fornlämning, och därför hade utschaktningen av källaren redan påbörjats då Länsstyrelsen i Skåne Län fick reda på det. Kulturens personal sändes då till platsen för inspektion och information.

Huset ligger i kvarteret Murgrönan och låg centralt i den medeltida staden, väster om Stora Södergatan som under historiens lopp utgjort en av de stora infarterna till staden och söder om Stortorget som varit stadens marknadstorg. Kvarteret och dess omgivande gator hade alla tidigmedeltida ursprung, och i kvarterets tomtstruktur skymtade ålderdomliga mönster med smala, djupa och genomgående tomter.

Längs Stora Södergatan hade det troligen funnits mer permanenta salubodar, från senmedeltid fram till mitten av 1700-talet. Senare slogs tomter samman varvid den nu aktuella tomten tillsammans med en norr om och en öster om utgjorde en stor stadsgård som ägdes år 1844 av kammarherr Carl A. Trolle. Stadsgården existerade fram till år 1905, då den styckades i tre tomter.

Träkonstruktioner

Huset byggdes år 1906, och grundläggningsarbetet övervakades av Kulturens grundare Georg J:son Karlin. Det framgick av dokumentationsmaterialet att källargolven var anlagda på kulturlager. En medeltida husgrund och ett verkstadsområde hade dokumenterats och flera fynd samlats in.

Andra veckan i januari startade den arkeologiska undersökningen där kulturlagren i husets källare skulle undersökas. Under källargolvet uppvisade de kvarvarande kulturlagren förvånande bra bevaringsförhallanden, med en mångfald träkonstruktioner. I den norra delen var källarrummen redan utschaktade men ytan rensades och de kvarvarande lämningarna undersöktes. I den västra delen påträffades resterna efter ett hus, placerat med kortsidan mot Stora Södergatan. Norr om huset fanns en skiftesverksbrunn. Huset och brunnen var troligen samtida då rivningsmaterial från detsamma hade vräkts ner i brunnen när den togs ur bruk. Öster om byggnaden fanns ett bakgårdsområde med diverse avfalls- och gödselgropar samt rännor, orienterade i östvästlig riktning. I en av dessa rännor hade ett staket av flätverk rasat och återanvänts som underlag för en träskoning. Norr om den fanns en ränna med ett staket, vilken i stort sammanföll med dagens norra tomtgräns.

Tomtrännor

I den södra källaren var schaktningen redan avslutad och på grund av de stora mängder vatten som sipprade in och upp bestod marken av stora mängder lerhaltiga, dyiga jordlager. Då dessa rensades bort framkom en marknivå troligen från 1100-talet, där den gödslade markytan hade skurits av tre olika rännor, en med ett stående staket i den sydligaste delen och ett flätverkshägn i den nordligaste delen av nedgrävningen.

Rännorna fortsatte mot öster, med ett staket av tätt satta pinnar. I nordsydlig riktning fanns en tomtmarkering ut mot Stora Södergatan Alla rännorna hade troligen fungerat som tomtrännor, dvs fastighetsgränser. Mot söder fanns rester efter en byggnad, med lergolv, orienterad med långsidan mot Stora Södergatan. I den södra delen hade ugnen stått, och leran visade tydliga tecken på att ha blivit utsatt för stark hetta.

Rännorna är belägg för en medeltida tomtstruktur av parcellkaraktär. Lämningarna dateras till 1100-1200-tal, med enstaka sentida lämningar, däribland ytterligare en brunn med möjlig datering till 1700-talet. I den träskodda rännan framkom fynd av ett ornerat pennskrinslock av ek daterat till 1000-1200-tal. I av fallsgroparna hittades organiskt material som hasselnötter, träföremål, träpinnar och trasiga keramikkärl, av så kallad östersjökeramik.

Text: Gertie Ericsson, arkeolog Kulturen. Gamla Lund Nytt 2008:2

  Senast uppdaterad 26 december, 2022 av Ingrid André
  Publicerad 22 december, 2010 av Rune Källén