logo Kulturportal Lund

Kulturportal Lund

Lunds historia och kulturarv

Wieselgrenska – studenthemmet som aldrig blev av

   Byggnader | Studentliv

WieselgrensSol

I dessa dagar då vi läser om nya studenter som får bo i husvagnar, militärtält och till och med på rektors soffa är det lätt att tro att bristen på studentrum varit ett evigt problem i Lund. Men så icke: under merparten av universitetets första dryga två århundraden löstes studenternas boende i regel smidigt på den privata hyresmarknaden, främst i form av inneboende hos såväl universitetslärare som stadens borgerskap. Under 1800-talet kompletterades detta med två nya, mer samlade boendeformer: studentkaserner och studenthem.

Medan studentkasernerna (behandlade av Ingemar Ingers i Gamla Lunds årsskrift 1950) var rent kommersiella inrättningar hade studenthemmen ofta en mer ideell grund, gärna baserad på donationer eller insamlingar. Syftet var att bereda duktiga men mindre bemedlade studenter ett gott boende till ett lågt pris. Först ut bland dessa var Lunds universitetshem, öppnat 1892 och följt samma år av Enskilda (eller Collianderska) studenthemmet samt 1895 av det Thomanderska. Ett kvinnligt studenthem öppnades 1915 och frikyrkliga ”Micklagård” 1919. Av denna den första generationens studenthem återstår i dag bara Thomanders. För de övriga blev de ekonomiska ramarna i längden ofta otillräckliga, särskilt under första världskrigets och mellankrigsårens dyrtider.

Ett studenthems historia stäcktes dock redan på idéstadiet: det Wieselgrenska, vars korta ”icke-historia”  trots allt kan vara värd att berätta. Det var vid en stor nykterhetskongress i Borlänge som representanter för Sveriges Studerande Ungdoms helnykterhetsförbund (SSUH) väckte tanken på att inrätta ett särskilt ”nykterhetshem” för studenter i Lund. Som förebild fanns sedan 1889 ”Nykterhetsvännernas Studenthem” i Uppsala (vilket för övrigt ännu finns kvar, dock i modernare lokaler).

En kommitté tillsattes och sammanträdde första gången den 14 december 1901 – i Stockholm! Inte heller någon av de tre kommitterade och två adjungerade tycks ha haft någon lundakoppling (senare invaldes dock två lundensare). Det hindrade nu inte den sammankallande, fil kand August Ljunggren, att redogöra för hur den lundensiska lokalavdelningen av SSUH sedan dess grundande 1899 ”gått stadigt framåt” men samtidigt hade problem ”framför allt beroende på den i Lund bland studenterna rådande stora liknöjdheten med afseende på nykterhetsspörsmålet”. Det var också Ljunggren som kläckte förslaget att döpa det tilltänkta bostället till Wieselgrenska studenthemmet, dels för att ”hugfästa den store föregångsmannens minne, dels i afsikt att härigenom väcka ett vidsträcktare och lifligare intresse och en större offervillighet för företaget”. Nykterhetsivraren Peter Wieselgren hade ju tillbringat tretton år som först student och sedan lärare vid Lunds universitet innan han på allvar inledde sin prästbana.

Så skred kommittén till arbete. SSUH i Lund ombads inkomma med en ekonomisk kalkyl, ett upprop författades, avsett att undertecknas av diverse prominenser (man hoppades bland annat på prins Oscar Bernadotte), en lista över personer ”som möjligen skulle vilja skänka bidrag” upprättades, och så vidare. Förhoppningen var en fastighet med 20 rum.

Mindre än ett halvår senare hade frågan dock tagit en helt ny vändning. Ljunggren hade vid besök i Lund insett att intresset för just ett helnyktert studenthem var relativt litet i jämförelse med önskemålen om en mer allmänt inriktad lokal för nykterhetsrörelsen med mötes- och läsrum, bibliotek, café och liknande. Kommittén beslöt därför att inrikta det ännu icke publicerade uppropet på detta nya mål. Samtidigt tog en lokal organisation i Lund form: Nykterhetsvännernas byggnadsförening i Lund u.p.a. Från och med 1903 tog denna över hela projektet och den tidigare kommittén upplöstes.

Föreningens arbete kröntes med framgång 1906. Då uppfördes den byggnad vid Kiliansgatan som ännu bär namnet Wieselgrens minne. Nykterhetsverksamheten i huset är dock nu historia; efter att ha rymt undervisningslokaler för Socialhögskolan och Kursverksamheten är det i dag kontor för domkyrkoförsamlingen.

Något helnyktert studentboende blev det alltså inte i Lund den gången. Det skulle dröja ända till 1966 innan Stiftelsen Nykterhetsvännernas Studenthem kunde öppna det helnyktra Studenthemmet Billegården i samma lokaler där”Micklagård” tidigare legat.

Källor: framställningen baseras huvudsakligen på Nykterhetsvännernas byggnadsförening i Lund u.p.a. arkiv, vilket förvaras på Landsarkivet i Lund

Text: Fredrik Tersmeden. Foto: Solveig Ståhl. Gamla Lund Nytt 2009

Läs mer om huset.

  Senast uppdaterad 1 augusti, 2019 av Ingrid André
  Publicerad 15 oktober, 2009 av Rune Källén