logo Kulturportal Lund

Kulturportal Lund

Lunds historia och kulturarv

”Stadsparkens särart riskerar att utplånas”

GN_stadparkscafe

Nästa år är det 100 år sedan Stadsparken kom till. Jubileet firas med en omfattande förnyelse och modernisering av parken. Den ska utökas och ett nytt stråk ska förbinda stadskärnan med Stadsparken genom Observatorieparken och ett genombrott i stadsvallen. Stråket ska fortsätta i en axel till Arenaområdet. Men protesterande grannar tycker att planen är ”ett […]

ABC… Domkyrkan från A till Ö

Dom_Hogkor2

AltareI Domkyrkan finns sex altaren där det regelbundet firas gudstjänst. BönDopkapellet är Domkyrkans ”tysta” rum avsett för egen bön. Här kan du tända ljus och lämna ett förbönsämne till Domkyrkans gudstjänster. Cypern1103, när Lund blev ärkebiskopssäte, gjorde kung Erik Ejegod en pilgrimsresa till Jerusalem, men dog på Cypern. DanskFram till 1658 låg Lunds domkyrka i […]

Absiden

absiden_02

Domkyrkans absid räknas av arkitekturhistoriker som en av Europas främsta exempel på den romanska byggnadsstilen och påminner mycket om katedralen i Mainz och Speyer. Med ljus och skugga som medel skapas en stegring från våning till våning. Absiden är den enda byggnadsdel i Domkyrkan som helt och hållet är planerad och uppförd under ledning av […]

Adam von Düren reparerar Domkyrkan

adamvanduren

Birger Gunnarsson kallar in den westfaliske stenmästaren Adam von Düren för att göra reparationsarbeten på Domkyrkan. Von Düren sätter kryptan i stånd och leder vatten från kryptan genom en stentrumma ner mot Stortorget. Han utför också Birger Gunnarssons sarkofag och tillverkar 1514 det märkliga brunnskaret för brunnen i kryptan. 1523-1528 är Adam von Düren åter […]

AF – Akademiska föreningen

AFart03

Byggnadskomplex  i  röd  tegel uppfört i etapper. Upptar hela södra delen av kvarteret Föreningen med fasader åt väster, söder och öster. Den äldsta delen är den södra. Den byggdes 1851 och ritades av arkitekten H. J. Strömberg. Det blev en anläggning med fyra flyglar runt en gård och med ett fyrkantigt, krenelerat torn i varje […]

AF bildas

akademiskaforeningen

Akademiska Föreningen (AF) i Lund bildas på nyåret 1830 av en krets yngre universitetslärare. Drivande kraft bland dessa är professorn i botanik och praktisk ekonomi Carl Adolph Agardh. Akademiska föreningen är en av huvudpelarna i Lunds studentliv och har genom åren varit hjärtat i Lunds studentliv i vardag såväl som till fest. Läs mer om […]

Akademiska föreningens hus byggs om 1909 – 1911

af_1909_1911_banner

De äldsta delarna av Akademiska Föreningen byggdes 1851 och ritades av arkitekten H J Strömberg. 1868 kom tillbyggnaden mot Sankt Annegatan till, men redan 1880 började man planera för en ny tillbyggnad. Den kände arkitekten Helgo Zettervall ritade ett förslag och de hus som var belägena norr om det befintliga AF-huset köptes in. Zettervalls förslag kom […]

Allhelgona kyrkogata

allhelgonakyrkog330

På 1784 års karta finns för första gången Allhelgona Kyrkogata mar­kerad, men även den har sannolikt haft en föregångare i form av ett gångstråk utanför vallgraven. Vallgraven stod bitvis öppen långt fram i tiden och på 1784 års karta finns inget hus markerat på området och ännu 1842 omtalas ett hus i kvarteret som liggande […]

Allhelgonaklostret – nya ledtrådar

GNart015

I december i fjor (2010) genomförde Kulturens arkeologer en förundersökning på Helgonabacken inför den tänkta tillbyggnaden av Universitetsbiblioteket. Syftet var att få en bättre bild av vad som kan tänkas finnas kvar av det forna Allhelgonaklostret och därmed förutse kommande behov av arkeologiska insatser. Runsten i ruinerna I slutet av looo-talet, kanske strax före Askers […]

Allhelgonaklostret uppförs

allhelgonaklostret

Redan under 1070-talet, under Harald Heins regeringstid, bör Allhegonaklostret norr om Lund ha blivit uppfört. Det är benedikter av cluniacensorden som upprättar detta Lunds första kloster. Troligen är Allhelgonaklostret från början huvudsakligen byggt i trä. Bara själva klosterkyrkan är ett romanskt stenbygge. Läs mer om Allhelgonaklostret här.

Allhelgonakyrkan

RK_allhelgonakyrkan

Allhelgonakyrkan är en kyrkobyggnad som tillhör Lunds Allhelgonaförsamling, Skåne, Lunds stift. Den ligger i Lund, cirka 600 meter norr om Lunds domkyrka. 1962 blev kyrkan församlingskyrka. Kyrkan började byggas 1887 och invigdes 1891. Kyrkan ska ha kommit till av att biskop Johan Henrik Thomander (1798–1865) hade ansett att Lunds domkyrka hade blivit för liten för […]

Allhelgonakyrkan – från förfall till juvel

GNart003

Visst lyser och skimrar hon som en juvel, Allhelgonakyrkan. När ett hundraårigt lager av sot, damm och smuts tvättats bort framträder den ljusa stjärnkupolen som den var från början. Kyrkoherde Sten Hallonsten berättade medryckande om den lyckosamma restaureringen när han tog emot Gamla Lund och besökande medlemmar i Malmö Kulturhistoriska Förening. Men för tjugo år […]

Allhelgonakyrkan invigs

BV allhelgonakyrkan

1891 invigs den av Helgo Zettervall ritade Allhelgonakyrkan – den första i Lund sedan 1300-talets mitt. Läs mer om Allhelgonakyrkan här

Allhelgonaskolan – Bredgatan 26

BVallhelgonaskolan

Allhelgonaskolan (nuvarande Socialhögskolan) Skolbyggnad uppförd 1890 av skolrådet efter ritningar av stadsingenjören A. B. Jakobsson. Byggnaden är två våningar hög, med medeltidsinfluerad fasad i röd tegel. Byggnadens mittaxel är försedd med en bred risalit, tre våningar hög och krönt av frontespis med rundbågefris. Den nya skolbyggnaden inreddes till 8 småskole- och 5 folkskolesalar. En hög […]

Altaret i kryptan

Dom_Kryptanshogaltare2

Lunds domkyrkas krypta är vida berömd för sin arkitektur skapad av den förste arkitekten Donatus (död omkring 1135). Kryptan är en av Nordeuropas största och är ett av de äldsta rum som finns bevarade i Sverige. En skog av pelare lyfter de 41 korsvalven som har olika dekorer där vissa upplevs som vridna eller som […]

Altarskåp till Domkyrkan

altarskap

1398 får Domkyrkan det altarskåp som finns uppställt i koret. Förmodligen är detta det finaste i sitt slag i hela Östersjöområdet vid denna tid. Altarskåpet är ett nordtyskt arbete och bekostas åtminstone delvis av en fru Ida Persdotter (Falk).

Amand Deshayes Franska Ångkvarn

Deshayes

Deshayes Franska Ångkvarn etableras 1862 av fransmannen Amand Deshayes. Anläggningen blir den första fabriken i Lund med fast ångpanneanläggning och ångmaskin. Det är också den första fabriken som etableras kring järnvägsområdet. Både ångmaskinen och själva kvarnen är ganska små och enkla. Kvarnen har en väderkvarnsliknande konstruktion med fyra par kvarnstenar. Deshayes driver verksamheten till 1874 […]

Annetorps Tegelbruk

Sign

1874 grundades Annetorps tegelbruk av Nils Jönsson, som även ägde Annetorp. Tegelbruket var det första i Lund att äga en ångmaskin, och det var år 1876 det största i Lund.  År 1904 omvandlades bruket till ett aktiebolag, och 1938 hade produktionen fördubblats. År 1948 löstes tegelbruket in av staden och byggnaderna revs 1951-52. Gropen som […]

Antiksamlingen

Antiksamlingen påbörjades 1909 som en studiesamling för universitetsämnet Klassisk fornkunskap och antikens historia, sedan 1969 Antikens kultur och samhällsliv. Samlingen består till stor del av gipskopior av antika skulpturer, men innehåller även originalföremål av keramik, brons, glas och terrakotta. Gipsskulpturerna inhandlades från väletablerade gipsgjuterier runtom i Europa, vilka stöpte direkt efter de antika originalen. Keramiken […]

Armaturfabriken Carl Holmberg

Armaturfb

Armaturfabriken grundas av fabrikör Carl Holmberg 1889, men produktionen kommer inte igång förrän året efter. Företaget är ett fristående dotterföretag till Carl Holmbergs Mekaniska Verkstad. Armaturen blir det första företaget av sitt slag i Sverige. Carl Holmberg avled själv 1890 men hans söner Carl Olof och Frans Gottfrid Holmberg driver företaget vidare tillsammans med armaturspecialisten […]

Armaturfabriken startar

armatur

1889 grundas Armaturfabriken av Carl Holmberg som ett sidoföretag till den mekaniska verkstaden. Fabriken blir snabbt stor. I början av 1900-talet sysselsätts 200 arbetare med tillverkningen av armaturer (ventiler och annan utrustning till ångpannor) och produkterna sälj över hela världen.

Astmamedicin

bricanyl

Kemisterna Leif Svensson, Henry Persson och Kjell Wetterlin på läkemedelsföretaget Draco tar fram astmamedicinen Bricanyl. Läkemedlet vidgar luftrören och gör det lättare att andas genom att motverka muskelkrampen i luftrörens muskulatur.

Ateneum (Aten)

Studenterna satte under lång tid sin speciella prägel på kafélivet i Lund, tidigare berörda uteserveringar och typiska ”studentkondis” som Håkanssons och Evas, så intog utan tvekan Aten en särställning. Namnet Ateneum (ett rum för visdom) dyker upp första gången 1831; då var det en enkel plats för samvaro och läsande i Sylwanska gården, som låg […]

Avloppssystem anläggs

Avlopp2

1887 fattas beslut om anläggandet av ett avloppssystem i Lund. Det kommer att ta hela 1890-talet att lägga ner rören. Grävningsarbetena blir upptakten till lundaarkeologin, eftersom Kulturen samlar in de fynd som gjordes

Badhusbygget 1937-38

Badhusbygget 1938. Det av Hans Westman och Tor Andersson ritade nya badhuset ersatte det gamla Varmbadhuset.Badhuset var på sin tid nydanande och illustrerade ända in på 1950-talet ett modernt badhus i Svensk uppslagsbok. Hårt slitage och dåligt underhåll gjorde att badhuset dömdes ut 1975 och revs 1978. Det nya Högevallsbadet stod klart 1980.Filmen visar interiörer […]

Bankhuset vid Stortorget

Sydsvenska banken

Det sk Bankhuset på Stortorget uppfördes 1915 på den plats där det gamla rådhuset tidigare låg (byggt 1841, rivet 1913). Byggherre för det nya bankpalatset var Sydsvenska Kreditaktiebolaget och bankverksamheten kunde flytta in i huset 1916. 1922 bytte man namn till Sydsvenska Banken som 1935 förvärvade Skånska Bankens rörelse och även dess namn. Banken blev […]

Bantorget

Bantorget är beläget cirka 100 meter sydost om Lunds centralstation, mellan Grand Hotel och järnvägsviadukten. Det är ett av fyra torg i Lund som ligger nära järnvägen  Namnet till trots har Bantorget snarare karaktären av en mindre park med mycket växtlighet. Rakt genom torget går cykel- och gångbanor. Torget är livfullt med alla människor som […]

Bantorget

BV_bantorget

En viktig komponent i stationsmil­jön har allt sedan anläggningstiden de till stationsområdena hörande järnvägsparkerna varit. Dessa var inte från begynnelsen enbart ämnade att fylla en representativ och förskönande funk­tion utan uppbar dessutom en viktig roll som skydd för brandfarliga gnistor från järnvägsloken. Istället för området omedelbart in­vid stationen formades Bantorget strax söder därom till att […]

Barnbördhus byggs

LundiArtal

1823 tas ett nybyggt barnbördshus vid Paradisgatan i bruk. Huset inrymmer också lasarettets kök.

Berlings Stilgjuteri i Lund

Under de nu drygt 500 år som boktryckarekonsten utövats i Västerlandet har stilgjutning utgjort förutsättningen för och kärnan i den mångfacetterade grafiska teknik som nyttjats fram till omkring 1980. Kulturens förre chef Bengt Bengtsson visade med sin banbrytande doktorsavhandling 1956, Svenskt stilgjuteri före är 1700, att stilgjutning kontinuerligt förekommit i Sverige alltsedan den första boken […]

Berlingska boktryckeriet

BV_berlingska01

1745 etablerade sig släkten Berling som akademiboktryckare i Lund. Från mitten av 1700-talet var familjen bosatt i gård nr 296 vid Lilla Gråbrödersgatan, nuvarande Televerkets tomt. På 1840-talet förvärvade Fredrik Berling tomt 307 på andra sidan gatan, i kvarteret Gråbröder, och verksamheten flyttades dit. I gathörnet uppfördes ett gediget tvåvåningshus av tegel med tygel vid […]

Bindgarnsfabriken

bindgarnfabriken

I södra delen av Lund låg sedan slutet av 1800-talet och fram till mitten av 1940-talet Bindgarns­fabriken med kontor på Stora Södergatan 39. Fabriken blev en av Lunds större industrier. Bebyggelsen tillkom stegvis. De första byggnaderna var samtida med tillkomsten av den nya stadsdelen ”Nöden” på 1870-talet. Bindgarnsfabriken sysselsatte en stor del av befolkningen i […]

Biskopsgatan 2, Sandgatan 16 – Thomanders

BVthomanders1

Thomanderska studenthemmet Envåningshus i rött tegel med lister, fönsteromfattningar och rusticerande hörnkedjor i grå puts. Volutgavlar och tre takkupor som är krönta med snäckornament och tureller. Sitt nuvarande utseende i holländsk nyrenässansstil fick huset vid en ombyggnad 1895 efter ritningar av Henrik Sjöström. Då byttes också takteglet ut mot skiffer och en dörr mot gatan […]

Bleckvarufabriken

Bleckvaru

Bleckvarufabriken bildades som en rekonstruktion av Svenska Leksaksfabriken (1895) när detta gick i konkurs 1898. Man tog då över såväl lokaler som utrustning för tryckning, torkugnar och olika sorters stansningsmaskiner med mera. Produktionen blev därefter inriktad på förpackningar av bleckplåt. Företaget finns fortfarande kvar, numera under namnet PLM.

Bluetooth

Bluetooth

Sven Mattisson och Jaap Hartsen uppfinner en trådlös kommunikation mellan enheter och öppnade därmed en helt ny värld för elektronikbranschen. Tekniken introduceras på marknaden 1998 och får namnet Bluetooth efter vikingahövdingen Harald Blåtand. Läs mer om Harald Blåtand..

Bläckstråleskrivaren uppfinns

blackstraleskrivare

Fysikprofessor Hellmuth Hertz utvecklar den kontinuerliga bläckstråletekniken och med den en av de första bläckstråleskrivarna. Den nya tekniken gör det möjligt att producera färgbilder med lika hög kvalitet som färgfotografier.Samma år tar professor Erik Stemme vid Chalmers universitet fram en annan variant av bläckstråletekniken, så kallad drop- on demand-teknik. Läs mer om Hellmuth Hertz

Bokcafét – S:t Petri Kyrkogata 7

BokC0002

Som en följd av 1960- och 1970-talets vänsteruppsving etablerades en rad små radikala boklådor i många länder. Lund fick sin i mars 1970, en bokhandel kombinerad med ett litet kafé. Det var klassisk kafémark: här låg en gång Petri Pumpa där Frans G. Bengtsson brukade spela schack. Nu fanns åter ett schackspel men det användes […]

Bombregn över Lund

bombartikel

Klockan 21.10 torsdagen den 18 november 1943 skakades Lund av en kraftig smäll. Fönsterna i staden skallrade eller rasade in och det flammade som blixtar på himlen. Hade kriget tillslut nått ända till Lund och det neutrala Sverige? Många trodde först att en flygmaskin och dess bomblast hade störtat och exploderat. Tusentals människor gjorde exakt […]

Bondeuppror slås ner

bondeupprorNER

1182 förlorar en skånsk bondehär ett slag mot kungamakten, troligen vid Höje å helt nära Lund. Samma år kväser ärkebiskop Absalon de upproriska skåningarna vid landstinget i Lund. Till sin hjälp har han själländska trupper.

Borgs färgeri

borgsfargeri2

Hans Borg startar år 1735 ett färgeri för tyg. Företaget har framtiden för sig och avvecklas slutgiltigt först på 1970-talet. Läs mer om Borgs Färgeri här

Borgs färgeri

Kvarteret Färgaren har fått namn efter den färgerirörelse som släkten Borg bedrev där under drygt ett par hundra års tid. Verksamheten har satt sin prägel på största delen av kvarteret och gav upphov till ett omfattande byggnadskomplex, som idag endast återstår till viss del. 1737 köpte färgaren Hans Borg en tomt vid Stora Södergatans västra […]

Borgska tegelhuset

GM_borgska

Det så kallade Borgska stenhuset är troligen byggt under senmedeltiden. Inga större förändringar har skett med denna byggnad sedan början av 1800-talet. Namnet har huset fått efter släkten Borg som under drygt 200 år bedrev en mycket omfattande färg- och spinneriverksamhet i detta kvarter. Rörelsen startades av Hans  Persson Borg 1735 och var verksam till […]

Botaniska Museet

RK_botaniskamuseet

Det yngsta huset i Botaniska trädgården är en nationalromantisk tegelbyggnad från 1913 efter ritningar av Theodor Wåhlin. Huset har bland annat inrymt Botaniska museet. Samlingarna finns numera på Porfyrvägen 20, Arkivcentrum Syd. Botaniska museet ingår sedan första januari 2010 i Biologiska institutionen inom Naturvetenskapliga Fakulteten. Botaniska museets samlingar omfattar ca 2,5 miljoner exemplar av växter. […]

Botulfshuset

RK_botulfshuset

Botulfsgatan 5 domineras av det sk Botulfshuset, eller Funkishuset. Det är en butiks- och bostadsbyggnad byggd i 5 våningar. Här finns även ett gårdshus i två våningar som nås via en portal mot Botulsplatsen. Huset byggdes 1931 och var ritat av arkitekten Carl E Rosvall. Det är inspirerat av den sydeuropeiska formen av funktionalismen, som […]

Botulfsplatsen

Botulfsplatsen är  sedan högertraffikomläggningen 1967 knutpunkt för den lokala busstrafiken. Under medeltiden låg här kyrkan S:t Botulfs, som var en av de mer än 20-talet kyrkor som fanns i Lund före reformationen  i Danmark 1537. Efter protestantismens  införande revs kyrkan kring 1540. Fram till 1930-talet var Botulfsplatsen bebyggd med vanliga hus och innergårdar, men därefter […]

Brandordning upprättas

eldbekampning

1695 upprättas en brandordning. Det skall finnas brandmästare och utrustning i varje rote. Med genomförandet blir det dock si och så…

Bredgatan 17 – Kjederqvistska gården

BV_bredg17

Kjederqvistska gården innehades under 1700-talets senare hälft av en av stadens mest burgna handelsmän Jakob Bager, på 1770-talet den högsta taxerade i staden. Vid 1790-talets början övergick gården i handelsmannen Malte Damsbergs ägo och från hans tid härrör huvudbyggnaden vid Bredgatan och norra gårdsflygeln, båda tvåvånings korsvirkeshus uppförda 1794. I sin nuvarande form är gården, vilken omfattar fyra byggnader, representativ för […]

Bredgatan 2 – Wickmanska

Wickmanska_Bredgat_o_Paradisgat_2

Wickmanska gården var Lunds bäst bevarade köpmangård från 1700-talet, men blev i stort sett totalförstört vid en brand den 2 augusti 2002. Omkring den stensatta gården grupperade sig ett antal korsvikeshus. Huvudbyggnaden uppfördes 1788 och var redan från början en välbeställd köpmans ansikte utåt. Både ur byggnadsteknisk och arkitektonisk synvinkel höjde den sig över de […]

Bronsgjutarna på Svanelyckan

GN_bronsgjutarna

En liten undersökning i augusti 2004 visade att också små titthål ger spännande arkeologi. En byggnad vid Observatoriet vid Stadsparken skulle anslutas till fjärrvärmenätet, och Kulturens arkeologer kallades dit I det smala schaktet några meter in i trädgården syntes ett par meterstora gropar, med gott om kol, sot och ärggröna bronstlagor. Det var inte helt […]

Brooméska huset

RK_clemenstorget3

Brooméska huset har fått sitt namn efter prosten Gustav Broomé.  Det byggdes av regementsdjurläkaren Gustav Ekberg 1859 med stall för tjugofyra hästar men såldes redan samma år till prosten. Entréns placering ger huset slagsida åt öster. Dörromfattningen är från 1889 och ritades av Henrik Sjöström. Den södra kanten av Clemenstorget skakades av en rejäl strid […]

Bruniushuset

RK_bruniushuset

Carl Georg Brunius’ bostadshus vid Kiliansgatan i Lund stod färdigbyggt 1840 och är ett av de märkligare husen i stadens profanarkitektur. Brunius var född 1792 och började studera vid Lunds universitet. Han promoverades till filosofie magister 1814 och blev docent i grekiska 1815. År 1824 efterträdde han Esaias Tegnér som professor i detta språk, ett […]

Brunnshög

Brunnshög ligger i nordöstra Lund. Planen är att när området är färdigställt ska det här finnas 2000-3000 bostäder och dessutom arbetsplatser för 15000-20000 personer. Detta med anledning av att Brunnshög inhyser två stora forskningsanläggningar, ESS och MaxIV. Här blir också slutstation för den spårvagnslinje som nu byggs från Lunds central.

Brunnskaret

Dom_Brunnskaret2

Ur källan i Domkyrkans krypta hämtade Lundabor under flera hundra år sitt dricksvatten. Källan var oreglerad och regelbundet svämmade kryptan över och stod under vatten fram till det att Adam van Düren år 1513-1514 högg det brunnskar som idag omgärdar källan. På sidorna finns satiriska motiv och texter på plattyska, bl.a. en bild på en […]

Bröllop i Lund för Erik av Pommern

ErikPommern

1406 håller drottning Margareta bröllop i Lund för Erik av Pommern och Filippa. Flera veckors festligheter inramar själva bröllopsdagen som är den 26 oktober.

Bülowska huset

ARK_bulowskahuset

År 1854—1856 uppförde murarmästaren Hans Eklund i hörnet östra Mårtensgatan/Mårtenstorget ett tvåvåningshus med klassicerande putsfasad och tornpåbyggnader i hörnen. 1876 hade Christian Bülow övertagit huset och härifrån utgav han och så småningom sonen Waldemar, Folkets tidning. Även Eggertska flickskolan har haft sina lokaler här. Huset övertogs så småningom av Epa som där julen 1931 öppnade […]

Café Ariman – Hotel Central

I det vackra och anrika huset på Kungsgatan finns sedan 1983 Café Ariman. Det är ett av Lunds mest välbesökta caféer , en mötesplats för Lunds studenter och för det alternativa Lund. Den kontinentala stämningen här gör att många svenskar med utländska rötter söker sig hit och Ariman är också en speciell mötesplats för gäststudenter. […]

Cancerbehandling med laser

tranberg

Professor Karl-Göran Tranberg hittar en ny metod för att behandla så kallad solid cancer i till exempel bröst, lever och bukspottskörtel. Genom att värma upp tumören med laserstrålar dödas tumören samtidigt som kroppens immunförsvar lär sig att attackera eventuella tumörer som är kvar. 2006 grundas företaget Clinical Laserthermia Systems (CLS), baserat på Tranbergs upptäckt.

Carl Holmbergs Mekaniska verkstad

CarlHolmbergMekaniska verkstaden

Carl Holmbergs börjar 1864 verksamhet i sin Mekaniska Verkstad  Företaget växer sig snabbt stort. Det var beläget mitt emot stationshuset, på den tomt där Malmborgs ligger idag. Läs mer om Carl Holmberg Mekaniska verkstad här

Carl Holmbergs Mekaniska Verkstad

carlholm1

Järnvägen kom till Lund 1856 och denna skulle naturligtvis få stor betydelse för den industriella utvecklingen i staden. Carl Holmbergs Mekaniska Verkstad var en smidesverkstad belägen på en tomt mittemot stationen och var därför under många år det första man fick se av Lund när man anlände med tåg. På verkstaden tillverkades kvarnar, spisar och […]

Carl Magnus – Kiliansgatan 12

carlMsvv

UTANFÖR ATELJÉN står gravstenen med namnet Carl Magnus i bronsversaler. Bakom den växer en murgröna (från ett skott taget på Brancusis på Montparnasse-kyrkogården i Paris — får jag veta). På minnesstenen bredvid återfinns namnet men nu i sällskap med fyra översättningar: Charlemagne, Carolus Magnus, Charles the Great, Karl der Grosse. Jag går in i gårdsateljén […]

Carl Ohlins Snickerifabrik

Sign

Carl Ohlins snickerifabrik grundades troligen på 1890-talet. Verksamheten upphörde 1918. Tre år senare, 1921, blev det en omstart, nu under namnet Aktiebolaget Möbelindustri. Fabriken låg på Västergatan 9 men flyttade 1935 till Magle Lilla Kyrkogata 2. Vid det laget hade företaget 6 anställda och tillverkade möbker och inredningar,

Carl Th. Lundboms Garveri

Sign

Carl Th Lundboms garveri- och lästfabrik etableras 1871 på Bredgatan 28 i centrala Lund. I ett garveri beredde man djurhudar. 1897 övertas firman av det norska företaget Hildisch, men 1907 eldhärjas lokalerna och efter det läggs verksamheten ner.

Carl von Linné

RK_linne

På Petriplatsen utanför stadsbiblioteket står en staty av Carl von Linné, som studerade i Lund 1727-1728. Skulpturen skapades av Ansgar Almquist (1889-1973) och restes 1938 för att fira tvåhundraårsjubiléet av Linnés studier i Lund. Läs mer om Linné och Lund här.

Carl von Linné skrivs in vid universitetet

carlvonlinne

1727 kommer Carl von Linné till Lund för ett par terminers studier. Han lägger grunden för den moderna nomenklaturen inom biologin och den moderna systematiken, som grupperar växter och djur. Linné är sin tids främste botaniker. Växten linnea namnges efter honom. Läs mer om Carl von Linné här. .

Carlssons Trädgård

KUM_carlssons

In på gården i det anrika korsvirkeshuset från 1808 vid Mårtenstorget södra sida ligger Carlssons trädgård. Här öppnade Albin Carlsson (i sin egen trädgård) den klassiska uteserveringen 1939. Från början var caféets kök inrymt i stallet på bakgården. Detta blev snabbt ett populärt ställe bland ståndspersonerna på Mårtenstorget. Eftersom Carlsson (eller ”Albin Cals” som det […]

Centrala staden

Med Centrala staden menas i allmänhet de områden som ligger innanför det som en gång var den medeltida stadsvall som gick runt Lund. Fram till mitten av 1800-talet bestod i princip Lund enbart av den bebyggelse som fanns ”innanför vallarna”. Mycket att det gamla gatunätet från medeltiden finns kvar. Övervägande delen av bebyggelsen är uppförd […]

Clemenskällaren – ”3F”

Vi börjar i norr vid Clemenstorget, känt för sina marknader och där kreaturshandeln länge var ett viktigt inslag. Efter avslutade affärer brukade man ”stadfästa” uppgörelsen på Clemenskällaren, som låg på torgets östra sida. Krogen, som liksom andra krogar hade olika klasser, fick två smeknamn; ”Tre Korkar” och det mer kända ”3F”, vilket betydde 3 Flickor; […]

Clemenstorget

Clemenstorget ligger omkring 100 meter nordost om Lunds centralstation och är ett av de större torgen i staden. Torget är känt för sin torghandel. Clemenstorget lades ut kring 1860 i samband med järnvägens tillkomst till staden 1856. Under 1800-talets lopp byggdes sedan flera hus runtom torget, bland annat flera imponerande stenhus på torgets norra och […]

Clemenstorget genom tiderna

BVclemenstorget

Clemenstorget utlades på 1890-talet i samband med planeringen av området nordväst om den forna stadsvallen och kring den nya Allhelgonakyrkan. Här fanns redan tidigare en mindre, öppen plats — i folkmun kallad Isaks torg — där under 1800-talet stadens spöpåle stått. Vid utstakningen av torget, som gavs namn efter sin belägenhet i Clemens rote, togs […]

Conditori Lundagård

lundag01

Redan 1875 öppnade J M Bohman ett konditori vid Lundagård – kallat just ”Konditoriet vid Lundagård” – som 1896 fick namnet ”Kafé Lundagård”. Det låg i ett tvåvåningshus på adressen Kyrkogatan 11-13 (norr om stadshuset) och överläts samma år till konditorn J P Lundh, som snart därefter flyttade till Tegnérplatsen 2 där han öppnade konditori […]

Dackeupproret bryter ut

dacke

Dackeupproret bryter ut 1542. I Lund märks detta på utskrivning av 15 fältutrustade borgare som ska skickas till Sölvesborg för att tillsammans med andra skåningar hjälpa svenskarna mot Dacke.

De första Lundakarnelvalerna

karneval1912

1849 utspelar sig det som blir embryot till Lundakarnevalerna då studenter från Smålands nation, utklädda till ett bondbröllop från Värend, tågar från krogen Finkelborg genom Lund och ut till brunnssalongen i Lilla Råby. De första karnevalerna sker i mitten av 1800-talet på Tegnérsplatsen, ibland varje år, ibland vartannat och ibland två gånger på ett år. […]

Decuma – teknik som tolkar handskrivna tecken

I samband med ett industriprojekt om tredimensionell bildanalys kommer forskarna Gunnar Sparr, Kalle Åström och Richard Berthilsson av en slump på ett nytt sätt att tolka mänskliga handstilar, genom att använda samma matematiska algoritmer som de tillämpat i sitt industriprojekt

Den första svenska vaccinationen

EberhardMunckafRosenschold

Eberhard Zacharias Munck af Rosenschöld genomför kring sekelskiftet 1800 den första smittkoppsvaccineringen i Sverige. Upptäckten var dock inte hans egen utan hämtad från Edward Jenner, som gjorde första vaccinationsförsöket i England 1790. Munck af Rosenschöld visar redan som barn ett utom-ordentligt minne, han skrivs 1786 in som student vid Lunds universitet och producerar vid 15 […]

Den konstgjorda njuren utvecklas

crafoordalwall

Världens första kliniskt användbara konstgjorda njure utvecklas av medicinprofessorn Nils Alwall. Första gången som Alwalls artificiella njure används för dialys på en patient är 3–4 september 1946. Då har han tidigare genomfört dialys på kaniner. Tillsammans med industrimannen Holger Crafoord grundar han det idag världsomspännande företaget Gambro 1964 och tre år senare lanseras den första […]

Den stora utställningen

vyk21

1907 var ett viktigt år i Lunds historia. Då hölls den stora industri-, hantverks- och konstutställningen, ungefär på det område där Stadsparen ligger idag. Och en sak råder det ingen som helst tvivel om: den var för sin tid en magnifik expo!

Den stora utställningen 1907

storautstallningen

Allt ljus på Lund! I december 1905 beslöt Lunds Fabriks-och Hantverksförening att anordna en stor utställning om industri, slöjd och konst år 1907. I mars 1906 kom kommunens beslut om stöd. Fjorton månader senare var allt klart(!) och folk började vallfärda till utställningsområdet för att beundra tekniska nymodigheter och förlusta sig på nöjesfältet. – Med […]

Digitalt diagnosstöd

lars edenbrandt

Professor Lars Edenbrandt kommer på hur man genom artificiell intelligens kan förbättra analysen av hjärtbilder och därmed underlätta läkarnas arbete. I dag använder hundratals läkare världen över diagnosstödet för att diagnosticera hjärtinfarkt, skelettcancer, Alzheimers och demens.

Dominikanklostret i Lund

svartbroder

Dominikanorden uppstod under 1200-talet. Dess grundare var Dominikus av Guzman (1170-1221), och orden fick snabbt spridning över hela Europa. Dominikanerna var en sk tiggarorden, dvs dess medlemmar skulle avstå från alla egendomar och leva på allmosor. Deras primära uppgift här i livet var att i apostlisk anda sprida och fördjupa den kristna tron genom predikan […]

Domkyrkan brinner

brinnandekyrka

1234 drabbas Domkyrkan av en katastrofartad brand. Taket störtar in och måste senare återuppbyggas med valvslagning.  Anledningen till branden är okänd, kanske kan det varit blixten som slog ner. Vid denna tid är Uffe Trugotsson ärkebiskop och denne skänker pengar både till uppförande av valv, till nya fönster och till en ny predikstol. Kyrkan hade […]

Domkyrkan byggs om

ombyggnad

1868-1880 byggs domkyrkan om under ledning av Helgo Zettervall. När ombyggnaden är klar har byggnaden genomgått stora förändrigar. Läs mer om Domkyrkans historia här

Domkyrkans dolda språk

En ljuslåga fladdrar vid altaret ovanför trappan. Det blänker av guld i mosaiken. Änglar, drakar och lejon ser allvarligt på besökaren. Domkyrkan har många rum och bilder. När man kommer in under dess dunkla valv ser man sådant som är både storslaget och hemlighetsfullt. Det blir tydligt att denna byggnad har skapats av människor som […]

Domkyrkans historia

domk01

Domkyrkan började uppföras under kung Niels Svensens regering efter det att Lund blivit ärkebiskopssäte för hela Norden omkring 1104, och Asker insatts som ärkebiskop. Då det saknades erfarenhet av så stora byggnadsprojekt i landet inkallades ledningen från utlandet. I Necrologium Lundense omtalas på 1120- och 30-talen en ledande arkitekt, Donatus, som av namnet att döma […]

Domkyrkoforum

Domkyrkoforum

Domkyrkoforum invigs 2011 och är Lunds stifts besökscentrum för Lunds domkyrka. I byggnaden finns lokaler för konserter, konferenser, butik, administration med mera. Arkitekten Carmen Izquierdo och landskapsarkitekten Charlotte Lund tilldelades 2011 Lunds stadsbyggnadspris för utformandet av Domkyrkoforum och Domkyrkoplatsen. Domkyrkoforum tilldelas Kasper Salin-priset och Region Skånes arkitekturpris 2012.

Domkyrkomuseet

domkyrko_mus

Tanken på skapandet av ett domkyrkomuseum i Lund väcktes redan 1880 av Helgo Zettervall, men det kom att dröja till 1932 innan detta blev verklighet. Då hade efter många förseningar ett nytt domkapitelhus uppförts vid östra sidan av Krafts torg efter ritningar av Theodor Wåhlin. Otto Rydbeck och Wåhlin, vilka anammat Zettervalls tankar, kunde nu […]

Domushuset

Den östra delen av Mårtenstorget kantas av Domushuset. Här låg Lunds första varuhus, EPA, som öppnade i den så kallade Bülowska fastigheten, vilken tidigare bland annat innehållit Folkets Tidnings redaktion. Bülowska fastigheten, som låg i hörnet av Östra Mårtensgatan och Mårtenstorget,  revs 1971 för året efter ersättas av det i folkmun benämnda Domushuset. 1957 flyttade […]

Dopamin

Under ledning av Arvid Carlsson, senare professor i Göteborg och Nobelpristagare år 2000, upptäcks att dopamin är en kraftfull signalsubstans i hjärnan. Upptäckten leder till den första och än i dag mest effektiva behandling för att lindra symptomen av Parkinsons sjukdom.

Dopfunt till Genarp

Allhelgonaklostrets dopfunt forslas 1595 till Genarps kyrka där den fortfarande finns kvar. Läs mer om Genarps kyrka här.

Dopkapellet

Dom_dopkapell1

Dopkapellet är Domkyrkans särskilda plats för bön och andakt. Här finns en förbönsbok och även en möjlighet att lämna förbönsämnen till någon av Domkyrkans gudstjänster den kommande veckan. Från början var dopkapellet ärkebiskopens särskilda kapell och rester av det gamla ärkebiskopssätet kan fortfarande ses i kapellets ena hörn. Här finns också en vacker träskulptur från […]

Draco

Sign

Draco var ett läkemedelsbolag som startades av Astra 1955 för att etablera sig nära den akademiska forskningen vid Lunds universitet. Företaget bytte 1991 namn till Astra-Draco för att framhäva att det var en del av Astra-koncernen. Vid Astras sammanslagning med det engelska läkemedelsbolaget Zeneca fick verksamheten i Lund namnet Astra Zeneca R&D Lund. Verksamheten blev […]

Drottens kyrkoruin

Drotten

Kyrkoruinen Sankt Drotten härstammar troligen från 1050. Det var en 50 lång byggnad med udda form, vilket troligen innebär att detta varit biskopskyrka Resterna av den medeltida stenkyrkan hittades vid arkeologiska utgrävningar på 1970- och 1980-talen.Vid utgrävningarna fann man även spår efter en äldre stavkyrka i trä. Denna tror man var uppförd av den danske […]

Drottning Margareta blir regent

drottningmargareta

1387 kommer drottning Margareta till Lund med hjärtat och inälvorna från sonen Olof (tronföljaren) som dött på Falsterbohus. Kvarlevorna jordas i Domkyrkan. Därefter hålls de viktigaste politiska överläggningar som Lund var plats för och som ledde fram till att Margareta den 10 augusti hyllades som ”Danmarks fullmäktiga fru, husbonde och förmyndare” i Domkyrkan och givetvis […]

Döbelius och Ramlösa brunn

ramlosa

Medicinprofessorn och provinsialläkaren Johan Jacob Döbelius upptäcker och utvecklar Ramlösa hälsobrunn i början av 1700-talet. Enligt Döbelius botar det mineralrika vattnet från källan såväl skörbjugg och svindel som gikt och darrande leder. Johan Jacob Döbelius utnämns 1710 till professor i praktisk medicin vid Lunds universitet. Han fungerar även som rektor för universitetet år 1717, 1729 […]

Ebbe, Axel (1868 – 1941), skulptör, författare

Axel Ebbes föräldrar var storbönder och brukade Gränja gård i Hököpinge kyrkby, som hade funnits i släktens ägo i många generationer. Axel Ebbe läste in en fil.kand i Lund 1888-1889 innan han började ägna sig åt skulptur och målning. Han studerade måleri för Fredrik Krebs och skulptur för norsk-danske skulptören Stephan Sinding. Han studerade även […]

Edv. Schönbecks Ångkvarn

Sign

En av Skånes tidigaste industriella kvarnar var Edvard Schönbecks Ångkvarn som etablerades av Edvard Schönbeck i Lund år 1874.

Eggertska skolan

GN_eggert

1850 fick Lund sin första ordentliga flickskola på Stora Södergatan 14. Det var fru och mamsell Andersson, samt en tyska, fräulein Caroline Eggert, som då öppnade ett efter den tidens enkla anspråk ganska ståtligt läroverk. Lokalen  på Stora Södergatan 14 bestod af två ganska rymliga rum. Där varje klass hade ett brunmålat, långt bord omgifvet […]

Ekska huset

EkskaHuset

Ekska huset bär namn efter professor Johan Gustav Ek och dennes hustru Augusta, vilka stod som ägare till fastigheten 1857—1891. Korsvirkeshus i två våningar med rött tegel i facken och svartmålad ektimra. Sadeltak, vars takfall mot söder täcks med rött enkupigt tegel och mot norr med gult. Bruns vårta fönstersnickerier och dubbel mörkgrön fyllningsdörr. Mot […]

Ekska huset 1995.

Om Ekska huset och Lundasamlingen. Intervju med bibliotekarie Barbro Ohlsson. Inledningsvis läser Niklas Törnlund sin dikt till invigningen 1994, då Lundasamlingen flyttade in i Ekska huset. (2012 flyttade lämnade man Ekska huset och flyttade in i Stadsbiblioteket).31 min.

En akademisk kvart

Universitetet anno 1985, mycket har hänt sedan sedan dess.. Filmlängd: 18 minuter.

En barndom i Nöden…

GN_noden01

”… denna nesliga fattigdom.” Helge Heidvall (1890 – 1940) föddes och växte upp i Lund under mycket fattiga levnadsomständigheter. Hans mor, som var ensamstående, dog tidigt. Hon var sjuksköterska vid Lunds Lasarett. Helge Heidvall togs omhand av en schartauansk jungfru, som bodde i Nöden. Heidvall började tidigt arbeta på Lunds Apotek, men kom vid 17 […]

Epa öppnas

EPA

Vid jultiden 1931 öppnas  Lunds första varuhus. Det är Epa (Enhetsprisaktiebolaget) som kommer att ligga vid Mårtenstorgets östra ända. Läs mer om Epa här

Eran Skånska Brand definitivt slut

skanskabrand

Sundbergs praktfulla kontorshus byggt för Skånska Brand tillhör Lunds allra stiligaste byggnader, såväl exteriört som interiört. Skånska Brand. För äldre lundabor är detta än i dag hörnhuset Tegnérsplatsen – Stora Algatan. Byggnaden ägs numera av Internationella miljöinstitutet och var dessförinnan Kyrkans hus. Men byggherre 1906-10 och användare i 72 år var försäkringsbolaget Skånska Brand. Det […]

Esaias Tegnér (1782 – 1846)

tegnerstaty

Esaias Tegnér skulle komma att förändra Lunds litterära scen. Han kommer till Lund 1799 och utnämns till professor i grekiska 1812. Att den skånska poesin inte var högt värderad framgår av ett brev till Esaias, skrivet av hans bror Elof: ”Jag vet att du ej gärna visar dina poetiska talanger; men en dedikation på vers […]

Esaias Tegnér professor i Lund

EsaiasT

1812-1824 är Esaias Tegnér professor vid Lunds Universitet. Hans erfarenheter av det lantliga Lund kommer honom att mynta uttrycket ’’den akademiska bondbyn’’. Läs mer om Esaias Tegnér här

Esternas hus

RK_estniska

Tvåvåningshuset vid Sankt Petri kyrkogata uppfördes 1879—80 som bostadshus. Byggnadens putsade fasad i klassicerande stil bevarar sin ursprungliga karaktär; sockeln är profilerad, bottenvåningen försedd med bandrustik samt den övre våningen slätputsad med profilerade fönsteromfattningar med krönande akroterier. Profilerat listverk avdelar våningarna och vid takfoten löper en gesims med tandsnitt. 1882 förvärvades fastigheten av Lunds Läroverksförening […]

Ett lundafynd utöver det vanliga

GNart007

År 2003 blev Kulturens arkeologer uppsökta av en äldre man. Han berättade att han för ca 60 år sedan när han lekte arkeolog kommit att gräva inne på en bakgård i södra delen av kv. Sankt Mårten i centrala Lund. På uppskattningsvis en halv meters djup påträffade han en märklig tingest av kopparlegering med ett […]

Extraskatt skapar uppror

LundiArtal

Ett uppror bryter ut i Skåne 1524. Anledningen är en extraskatt. Upproret slås ner med stor grymhet.

Fakultetsmadammerna tas bort

statyer1902

Fram till 1902 står det fyra statyer av kvinnofigurer, ”Fakultetsmadammerna”, framför universitetet. De representerar de fyra första fakulteterna som fanns vid Lunds universitet. År 1902 tas de bort eftersom de inte tålde temperaturväxlingarna. Det har förekommit skrönor om att de togs bort eftersom folk var rädda för de enorma damerna när dessa skulle passeras nattetid.

Fokushuset

BV_clemenstorget5

Med fasad mot både Clemenstorget och Bangatan ligger det i folkmun kallade Fokus-huset, uppkallat efter det varuhus som finns här, men som numer heter Malmborgs. I huset finns också flera andra företag, t ex Lunds första privata läkarhus Capio Citykliniken. Här fanns också tidigare vattenreningsföretaget Purac, grundat av familjen Rausing 1956 , som sysslar med […]

Folkets hus

folkhus10

Efter korsningen med Magie Lilla Kyrkogata följer Folkets Hus. Där har arbetarrörelsen huserat sedan 1900-talets början. Byggnadskomplexet har tillkommit i omgångar. Den senaste stora ombyggnaden skedde 1969 efter ritningar av Hans Westman. Då tillkom bland annat Stadsteatern. Förutom arbetarrörelsens olika verksamheter inhystes i Folkets Hus ända in på 1990-talet tidningen Arbetets lundaredaktion. l Folkets Hus […]

Folkets hus

BV_folketshus01

Ett medeltida hus med en våning ovan jord, grå putsad gatufasad med ett rundbågigt fönster, ett rakt tvåluftat, två raka enluftade och en ensten-bred öppning i muren. Detta hus är inbyggt i ett trevåningshus i betong med gatufasaden beklädd i koppar, täta rader av enluftsfönster, platt tak och indragen hörnentré i nordväst. Den medeltida delen […]

Folkets tidning startas

folketstidning

1856 startas Folkets Tidning av Christian Bülow . Den företräder tidens liberala idéer och kommer att utges till 1921.

Folkskolebyggnader

1842 fick Sverige en folkskolestadga som föreskrev allmän skolplikt. Till en början bedrevs folkundervisningen ofta i provisoriska lokaler. På 1860-talet kom emellertid skolbyggandet igång på allvar i landets kommuner, efter en tid av livlig fackdebatt om pedagogik och om skolbyggnaders utformning. Bland annat publicerade överintendentsämbetet 1865 en samling ”Normalritningar för folkskolebyggnader”. Skriften förespråkar en enkel […]

Folktandvården öppnar

1936 öppnar Lund en tandpoliklinik vid Mårtenstorget – folktandvården hade aktualiserats under 1930-talet.

Fontänen, Lundagård

fontan_2

Den stora fontänen mitt på Universitetsplatsen planerades av Helgo Zettervall, men pengarna tröt så den kom på plats först 1889 och då med hjälp av en privata donationer. De fyra grodorna som sprutar vatten fick tidigt namnet ”fakultetsgrodor” efter de fyra ursprungliga fakulteterna: teologiska, juridiska, medicinska och filosofiska.

Forum i Lund – Stortorgets föregångare

Kung Erik Ejegod skänkte under sin regeringstid (1095 – 1103) capella sanctae Mariae in foro till prostämbetet vid domkyrkan i Lund. Kyrkan var Maria Minor och in foro betydde att den låg vid torget. Numera vet vi att detta var vid det medeltida Stortorgets södra del och att kyrkan omkring 1050 byggts vid en redan […]

Fredrik I hyllas

Frederik 1 Da

Fredrik I hyllas 1523 på Lerbäckshög. Den 23 juli utfärdar han i Lund ett skyddsbrev som garanterar att staden fortsatt ska ligga under kronan och inte förlänas bort till någon adelsman.

Fritz A. Lundboms Läderfabrik

Sign

Fr. Lundboms Läderfabrik AB startas 1870 av Fritz Lundbom och ligger då på Östra Mårtensgatan 15. Ägaren heter Frits A. Lundbom, men spåren av detta garveri upphör före andra världskriget.

Författarhuset

RK_forfattarhuset

I detta hus – med gaveln ut mot Stora Tomegatan – bodde författaren Olle Hammarlund fram till sin död 1976 med sin familj, sina böcker och papegojan Sparrman. Olle Hammarlund, född 1918, var journalist och författare. Han skrev personliga krönikor med drag av essä och kåseri, bland annat i tidskrifterna Industria, Böckernas värld och Vi. […]

Församlingshemmet Ugglan

KUM_ugglan02

Församlingshemmet Ugglan i hörnet Råbygatan och Södra Esplanaden, med sin fantasifulla arkitektur, var det första församlingshemmet i Sverige och stod färdig 1901. Ugglan är Diakonicentralens öppna verksamhet med ett café, en social mötesplats, dit människor kommer för att värma sig, få ett mål mat, frukost eller lunch, eller bara en kopp kaffe. I en predikan […]

Första gatunamn omnämns

1288 omtalas Fiskaregatan (via piscatorum). Det är den första gata som nämns med eget namn. Troligen avses nuvarande Lilla Fiskaregatan. Året efter, 1289, omnämns för första gång Bredgatan (lata platea).

Första respiratorn konstrueras

TorstenThunberg

Fysiologen Torsten Thunberg konstruerar barospiratorn, den första apparaten för konstgjord andning. Genom att öka och sänka lufttrycket runt patienten kan maskinen trycka in och ut luft ur lungorna. Barospiratorn visar vägen för flera efterföljande konstruktioner, som successivt blev alltmer framgångsrika.

Första ångmaskinen

Berling

År 1845 installeras en ångmaskin i Berlings stilgjuteri. Det är sannolikt Lunds första. Läs mer om Berlings stilgjuteri här

Gambro

Gambro

Gambro grundades 1964 i Lund av Holger Crafoord och har idag omkring 8.000 anställda, produktionsanläggningar i nio länder och försäljning i fler än 100 länder. Gambro är ett globalt medicintekniskt företag som tillverkar produkter för dialysbehandling. År 2013 köptes Gambro av amerikanska Baxter International.

Gamla biskopshuset – Biskopsgatan 1

RK_biskopshuset

På Biskopsgatan 1, vid mynningen till Sandgatan, ligger det före detta residenset för biskopen i Lund. Numera bor det inte längre någon biskop där och det gjorde det inte från början heller, men namnet Biskopshuset kommer det nog att få bära ett tag framöver. Huset byggdes ursprungligen (1842-45) som institutionsbyggnad för universitetets fysiska, kemiska och […]

Gamla Hypoteksföreningen

Kyrkog13

Fastigheten på Kyrkogatan 13 är byggd 1915-1918. Byggherre var Skånska Hypoteksföreningen och arkitekten hette I.G.Clason. Byggnaden är gjord i venetiansk stil och inreddes för Hypteksföreningen. Det byggdes med all den prakt som dåtiden krävde av ett huvudkontor för den skånska jordbruksnäringens huvudfinansiär. Hypoteksföreningen grundades av Carl Adolf Agardh, samme man som också tog initiativ till […]

Gamla kemikum – Magle St Kyrkog 12

BVhistoriskainst

1863 byggdes en envåningsbyggnad i tegel som kemiskt laboratorium på f. d. Maria Magie kyrkogård. Byggnaden sträckte sig från Magie Stora- till Magie Lilla Kyrkogata och vid yttersidorna fanns flyglar mot öster. 1879 skedde en till och påbyggnad. Mot öster gjorde man en tillbyggnad med exakt samma plan som det gamla huset så att en […]

Gamla kirurgen

_DSC2965

Byggnaden är belägen på Lunds gamla lasarettsområde och byggdes som en kirurgklinik för utvärtes sjuka – därav det i dag dagliga namnet Gamla kirurgen – och kom att användas som sådan de följande 100 åren. Byggnaden stod färdig 1868 och är ritad i sengotisk stil av den kände arkitekten Helgo Zettervall, som ritat många av […]

Gamla myntverket – Grönegatan 4

BV_myntet01

Fastigheten i hörnet Stora Fiskaregatan och Grönegatan ligger i kvarteret Myntet och ser ut som om det härstammar från medeltiden, men är i själva verket byggt 1915-1916. Det är dock byggt i en stil som anknyter till medeltida skånsk stadsbebyggelse. Arkitekt var Theodor Wåhlin och byggherre AB Scholander & co. Idag inrymmer fastigheten en bank. Kvarteret Myntet […]

Gastelyckan

Exploateringen av Gastelyckan började 1975. Detta är det största industriområdet i Lunds kommun. År 2004 omfattade bebyggelsen på området ungefär 200 000 kvadratmeter och här arbetade då ungefär 2 500 personer. Därefter har expansionen fortgått. Utöver företag ligger även vissa offentliga institutioner på Gastelyckan, däribland Lunds brandstation, Lunds kommunala vuxenutbildning, Komvux, bilprovning och Arkivcentrum Syd. […]

Gillis Björck : Promotionen 1970

Promotionen 1970. En film av Gillis Björck. Den kände lundaprofilen kronofogde Gillis Björck (1907-1997) var bl.a. en flitig filmare med egen biograf i bostaden. Han filmade interiörer och miljöer i Lund från trettiotalet och framåt. Några av dessa filmer skänkts till Stadsbibliotekets Lundasamling.8 min.

Gleerups

Fastigheten uppfördes 1871 av handlande Petter Ekelöf, som då var en av stadens största köpmän. Före honom  hade handelsman Olof Edelberg ägt gården, som då bestod av flera ålderdomliga korsvirkesbyggnader. 1871 revs allt detta, och ersattes med nya tegelmurade hus med putsade fasader enligt tidens klassicistiska ideal. Byggmästare var Hans Ekelund, som troligen också utfört […]

Glömda bibliotek och bokskatter spåras på UB

GN_ub01

Universitetsbiblioteket har ända sedan det kom till 1671 köpt och fått boksamlingar och hela bibliotek. Böckerna har placerats efter författare och ämne och därmed spritts ut i det växande moderbiblioteket. Nu arbetar man med att spåra och återställa vissa samlingar. Den första frukten av detta arbete är Johan Jacob von Döbelns bibliotek som kom till […]

Godsmagasinet

RK-godsmagaisnet

Oscar Reutersvärd, som var professor i konsthistoria, menade att godsmagasinet på Lund C byggnadshistoriskt sett var lika intressant som domkyrkan. Han syftade på den epokgörande takkonstruktionen som var en nyhet för Sveriges vidkommande. Det ursprungliga godsmagasinet var 35 meter långt och symmetrisk kring uppbyggnaden med en våning där godsbokhållaren ursprungligen bodde. På spårsidan kunde godsvagnar […]

Grand Hotel

RK_grand

Grand Hotel uppfördes av Lunds Spritförädlings AB, ett av privatpersoner bildat konsortium med Axel Westerström som direktör. Byggmästare var H. Forsberg. Hotellbyggnaden är uppförd i fyra våningar med sträckning över hela kvarterets bredd. Den bildar en monumental fond för Bantorget i öster. Stilen är historicerande — snarast med fransk slottsarkitektur från renässansen som förebild. Fasadmaterialet […]

Grand Hotel – öppnade 1899

RK_grand

”Med koppartorn och kungabalkong, festsal med läktare och sidosalonger, vindlande korridorer, stånkande hissar och knarrande ekparkener…”. Så beskrev en person det nya Grand Hotel och reportern på Lunds Dagblad blev mäkta imponerad: Hotellet har två större och en mindre enskild matsal samt flera delvis mycket eleganta kaférum (äfven damkafé), biljardsal med 4 biljarder osv. Högre […]

Grevefejden bryter ut

nordiska7arskriget

1534-1536 är det inbördeskrig i Danmark. Detta har fått namnet grevefejden och börjar som en konflikt mellan det evangeliska Lübeck och den nya lärans anhängare i Danmark på den ena sidan och högadeln och prästerna tillsammans med anhängare till katolicismen på den andra.

Grynmalaregården

Grynmalaregården är ett av Lunds äldsta kommunala dagis. (Det äldsta är Lönnen i Korsgatan, startad som barnkrubba av Lunds frivilla förening för de fattigas vård på 1890-talet)Dagiset rymmer nu också en förskola och adressen är Grynmalaregatan 1 i kvarteret Grynmalaren. När dagiset startade 1945 var kom de flesta barnen från Nöden och på den tiden […]

Gråbrödraklostret grundas

Grabroder7

1238 grundas det andra stora tiggarmunksklostret i Lund, Gråbrödraklostret. Ordens grundare är Franciscus av Assisi och bröderna kallas egentligen för franciskaner. Lundaklostret blir det först av fyra i Skåne och tillkommer med starkt stöd från ärkebiskopen Uffe Trugotsson. Gråbrödraklostret är liksom Svartbrödraklostret byggt i tegel. Idag ligger klosterkyrkans lämningar till stora delar dolda under Klostergatans […]

Gunnesbo

Gunnesbo byggdes till stora delar under andra halvan av 1970-talet, i slutet av och direkt efter miljonprogrammet. Området ligger norr om Norra Ringen och Fjelievägen. Här finns dels bostadsområden och dels ett industriområde. På Gunnesbo finns också Lunds andra järnvägsstation.

Gyllenkroks allé

Gyllenkroks alle

Gyllenkroks allé är anlagd 1910 bredvid en äldre promenad. Den hette Gylkenkrokska promenaden, som anlagts av friherre Axel Gustaf Gyllenkrok 1858. Han kallades Gösta och den nya gatan kallades till en början Gösta Gyllenkroksgatan.  Bebyggelsen längs gatan utgörs av robusta och ståndsmässiga hus. De är byggda i skiftande stilar, jugend, nationalromantik, tjugotalsklassicism och fuktionalism. Först […]

Gåvobrev till Domkyrkan

gavobrev

1085 får Domkyrkan i Lund en stor gåva av kungen Knut den helige. Gåvan omfattar stora jordegendomar på Själland och i Skåne samt skatteinkomster från bland andra Lund (21 mark om året). Gåvobrevet som är daterat den 21 maj 1085 ger Domkyrkan och domkapitlet en fast ekonomisk grund och blev av stor betydelse för skapandet […]

Göingakrogen

KONgoingekrogen

I Svartbrödraklostret – dagens Krognoshus – hade såväl handlanden Werrenrath som källarmästare August Svensson, ”Göingen” kallada restauration till slutet av 1890-talet. Detta lilla Bacchi tempel kallades även Svensakruet, Gyngakruet eller Göingakrogen. Mitt på fasaden mot torget fanns en nergång till källaren där man av en herr Salomonsson bland annat brukade beställa in ”tvänne supar oach […]

Han begravdes i ett avsågat trätråg

GN_andreasgrav

Någon gång kring år 1100 fick en kvinna sin grav på en bädd av träkol i utkanten av S:t Andreas kyrkogård. Senare gravlades strax intill en man i en trågkista. Fattigfolk var det troligen inte. Varför begravdes de då så långt från statusplatsen nära kyrkan? Denna och många fler frågor återstår att söka svar på […]

Handskmöller

Sign

Handskmöller grundas 1854 av Jöns Petter Möller och ligger då på V Mårtensgatan 10. Fabriken, som senare kommer att flytta till Grönegatan, arbetar sig sakta uppåt. Glansperioden infaller på 1930-talet och verksamheten sysselsätter vid denna tid cirka 160 personer. Efter andra världskriget minskar lönsamheten och handsktillverningen upphör 1965. Efter detta har företaget ägnat sig åt […]

Helgonabackens dammar del av medeltida storbygge

GNart032

Under våren utfördes damm- och rörläggningsarbeten i kv Bispen 9, på Helgonabacken (UB-parken). Här låg under medeltiden ett stort benediktinkloster. Arbetena gav Kulturens arkeologer en möjlighet att närmare studera området öster om själva klostret. Här fanns flera dammar som tidigare hade uppfattats som en del i klosterområdet. Flera olika frågor angående deras ålder och funktion […]

Helgonabrunnen

parkhelgonabacken

1838 lät akademiapotekare Forshaell ”genom särdeles godhet av biskop Faxe” uppföra en stor träpaviljong på Helgonabacken, inte långt från biskopsgården. Denna kuranstalt, finare kallad ”salong för brunnsdrickning”, fick det stiliga namnet Helgonabrunnens Carlsbaderinrättning (efter den tjeckiska kurorten Karlsbad). Läkarvården åtog sig den kände kemisten och läkaren Bruzelius. Då brunnsperioden inföll på sommaren, var det lätt […]

Hildisch J:or & Co

Sign

C. Hildisch J:r & C:o Garveri (ibland även benämnt J:r & Co Hildisch)är en norsk firma som 1897 övertar Oskar P. Lindbergs & O. Ottosons Garveri- och läderhandel, startad 1893. Företaget tar senare även över Carl Th. Lundboms garveri. Efter en brand den 29 november 1907 läggs verksamheten ner.; Co.

Hillmonumentet

Hill01

Mitt emot Folkets Hus står en skulptur tillägnad Lunds störste bildkonstnär – Carl Fredrik Hill. Hans barndomshem låg vid Skomakaregatan och dess trädgård sträckte sig fram till Kiliansgatan. Efter fleråriga konststudier i Paris där han drabbades av sinnessjukdom återvände Hill till föräldrahemmet i Lund där han till sin död sköttes av sina systrar. Skulpturen som […]

Historiska museet

RK_LUHM

Lunds historiska museum uppfördes som biskopshus 1840-45 efter ritningar av professor Axel Nyström, Arkitekturen efterliknar medeltida rundbågestil. Domkyrkoarkitekten och byggledaren Carl Georg Brunius gjorde ändringar under arbetes gång. 1848 bytte kyrkan huset mot universitetes nybyggnad, Biskopshuset, i Sandgatans norra blickfång. Institutionerna för zoologi, kemi och fysik flyttade in. År 1917 renoverades huset under ledning av […]

Historiska museet – byggnaden

BV_LUHM

Trevåningsbyggnad i röd tegel med sadeltak. Sockeln i haillasten är hämtad från Allhelgonaklostrets ruiner och väggarnas tegel kommer dels från ett tegelbruk vid Trolleholm, vilket var anlagt av Brunius, och dels från Bohuslän. Fasaden mot Krafts torg är symmetrisk. Dess centralt placerade portal har kopplade sandstenskolonner med bysantinska kapital, huggna av murmästaren Johan Stenberg. Portalens […]

Hotel Altona

altona

Detta avsnitt börjar med Jöns Andersson, som hade något så originellt som en kombinerad krog ”Fördärvet” och trävaruhandel på Bantorgets norra sida. Groggvirke? Kundkretsen bestod mest av timmermän och murargesäller. Det var i den här miljön som sonen Thor fostrades och växte upp. Han skulle bli den förste innehavaren av Hotell Altona, som började byggas […]

Humanistiska och naturvetenskapliga fakulteterna bildas

sigill1666

När universitetet bildas får naturvetenskapen två professurer i matematik samt en professur i fysik. Men på den tiden har många professorer breda ämnesområden, och på så sätt kommer naturvetenskaplig forskning även att innefattas i den ena av de två ursprungliga professurerna i medicin, vilken är inriktad mot mer allmän naturkunskap, till exempel inom fysik, kemi […]

Hungerdemonstration

Hunger

1917 är livsmedelsförsörjningen så usel att Lunds arbetare den 25 april ordnar en hungerdemonstration på Stortorget. Hunger- och militärdemonstrationerna äger rum under våren 1917 då arbetare runt om i Sverige, gör uppror mot den svenska politiken som man menar missgynnar arbetarna till fördel för brödbaronerna. Händelserna är inspirerade av den ryska revolutionen.

Huset på Maria Magle kyrkogård

RK_historiskamuseet

1863 byggdes här en envåningsbyggnad i tegel som kemiskt laboratorium på f. d. Maria Magle kyrkogård. 1879 skedde en till och påbyggnad. 1959 överläts byggnaden till historiska institutionen som gjorde en del ändringar i interiören. 2014 flyttade institutionen till LUX och fastigheten ha numera privat ägare.Läs mer om byggnaden och dess historia här. Maria Magle […]

Håkan Ohlssons boktryckeri

HakanOhlsson

År 1862 startar studenten Håkan Ohlsson ett blankettryckeri som skall komma att växa till ett stort företag i Lund. Rörelsen övertas av hans son Håkan Th Ohlsson som också grundar ett förlag. Senare kommer företaget, Håkan Ohlssons förlag & tryckeri att föras vidare av dennes båda söner Per Håkan och Sven Håkan Ohlsson, som 1943 […]

Härbärget & Härbärgisterna

harbarget

Härbärget, ett i Lund under de första årtiondena af 19 :e årh. existerande sällskap, hvars blomstringstid infaller på 1810-20-talen. Medlemmarna, ”härbärgisterna”, utgjordes hufvudsakligen af akademiska lärare, men äfven af skollärare och präster. Tegnér, hvilken var medelpunkten och själen i sällskapet, säger, ”att det var själssympati, lefnadslust, ungdomlig världsåsikt och litterära intressen, icke reglementariska föreskrifter och […]

Högaltaret i Domkyrkan invigs

hogaltare

1145 invigs högaltaret i Domkyrkan. Det är ärkebiskop Eskil som förrättar invigningen i närvaro av en lysande församling furstar och stormän. Altaret tillägnas jungfru Maria och den helige Laurentius. Domkyrkan är vid denna tidpunkt troligen färdigställd med undantag för västpartiet. Ambitionsnivån är också mycket hög, förebild är katedralen i Spier, den tyska kejsarens gravkyrka. En […]

Högevallsbadet

badhus

Högevallsbadet är det tredje badhuset i ordningen på denna plats och byggdes 1978-1980. Detta kom att utrustas med en vattenrutschbana 1991. Badhuset kallas numera bara Högevall och innehåller nu även ett äventyrsbad.. Offentliga bad har en mer än hundraårig historia i Lund. Redan 1861 öppnade fattigvården en offentlig badinrättning vid Lilla Algatan. Drygt tjugo år […]

Högkoret

Dom_Hogkor1

Högkoret domineras av absidens mosaik föreställande Kristi återkomst. Mosaiken skapades på 1920-talet av den danske konstnären Joakim Skovgaard och består av ca 1 miljon bitar, bara Kristusbilden i mosaikens centrum är sex meter hög. På varsin sida i högkoret finns 78 korstolar från 1300-talet med fantastiskt snideri. På varje stol finns ett flertal unika bilder […]

Ideon blir till

Ideon

Under 1980-talet byggs Ideon upp. Det är ’’forskarbyn’’ där goda hightech-idéer från högskoleforskningen med stöd av näringslivet utvecklas till färdiga produkter. Ideon Science Park i Lund är Sveriges första forskningsby och hyser 2015 ca 290 företag inom framför allt IT, cleantech och life science (läkemedel, medicinteknik, bioteknik och hälsovård). Ideon ligger i nordöstra Lund i […]

Ideon/Pålsjö

Företagsområdena Ideon och Pålsjö utgör tillsammans en långsmal kil mellan Autostradan E 22 i öster och Tekniska högskolan i väster. De skiljs åt av Scheelevägen i nord-sydlig riktning. Anlagda parker i området är Forskarparken i söder respektive Scheeleparken längre norrut. Området upptas av stora anläggningar  som Ideon, AstraZeneca, Active Biotech, Axis. Längst norrut närmast Norra […]

Inez Humble om Eggertska skolan

GN_eggert

Inez Humble, född 1842 som dotter till sedermera professorn i Lund i kemi och mineralogi Nils Johan Berlin, skrev 1903 en ”barnroman”, Hemmet på Holmen. Nedanstående stycke är hämtad från denna och beskriver Inez Humbles tid som elev i Eggertska skolan vid artonhundratalets mitt. Eggertska skolan1850 fick Lund sin första ordentliga flickskola. Det var fru […]

Internationella studenthuset & Ockupation

Internationella studenthuset & Ockupationen. En film av Gillis Björck. Den kände lundaprofilen kronofogde Gillis Björck (1907-1997) var bl.a. en flitig filmare med egen biograf i bostaden. Han filmade interiörer och miljöer i Lund från trettiotalet och framåt. Några av dessa filmer skänkts till Stadsbibliotekets Lundasamling. Björck var också djupt engagerad i tillkomsten av Internationella studenthuset.30 […]

Iskonst i Lundgård

is 02

Oscar Antonsson (1898-1960) var en svensk konstnär och konsthistoriker. Under några kalla februaridagar 1922 väckte han munterhet i Lund och folkvandring till Lundagård där man kunde njuta av hans isskulpturer i naturlig storlek. Snögubbarna blev naturligtvis tacksamma objekt för dåtidens såväl amatör- som yrkesfotografer. Antonsson var född i Lund och studerade också här. 1937 blev […]

J.W.P Hanssons Bryggeri

Sign

J W P Hanssons bryggeri etableras i Lund 1885 och ligger då vid korsningen Bankgatan 20/Trädgårdsgatan 7. Några år senare, 1893, utrustas bryggeriet med ångmaskin. Efter detta kommer rörelsen att ombildas till Petterssons ångbryggeri. Verksamheten upphör 1950.

Johan Aspegréns Franska Ångkvarn

Sign

Handlanden Johan Aspegrén övertar 1878 den kvarnrörelse som 1874 startats vid Lilla Södergatan (kv S:t Mårten) av Edvard Schönbeck. Mätt i tillverkningsvärde blir fabriken snabbt en av stadens största. År 1880 invigs nya fabriksbyggnader. På fem stenkvarnar mals 1890 3.000 ton spannmål av de 11 anställda. I samband med bolagiseringen 1906 ändras namnet till AB […]

Juridicum

RK_juridikum01

Juridicum heter byggnaden som rymmer Juridiska fakulteten vid Lunds universitet och är beläget i Televerkets gamla byggnad på Lilla Gråbrödersgatan mitt i centrala Lund. Juridicum rymmer också Juridiska fakultetens bibliotek. Flertalet av föreläsningssalarna finns dock i det nära belägna ”Tryckeriet”, dvs i de lokaler där tidigare Berlingske tryckeriet hade sin verksamhet. Juridiska fakulteten grundades redan […]

Järnvägar söderut

Södra stambanan mellan Lund och Malmö öppnades för allmän trafik den 2 december 1856. År 1900 fick den dubbelspår och 1934 eldrift. Trafiken är nu så stor att den ska bli fyrspårig. Svanegatans underfart är från 1875 då järnvägen Lund–Trelleborg byggdes. Spåret viker av i en växel strax söder om underfarten och trafikeras fortfarande med […]

Järnvägen kommer till Lund

BV jvg1

1856 invigdes den första etappen av Södra Stambanan mellan Malmö och Lund. Året därpå inleddes byggandet av stationshus med banhall samt godsmagasin i Lund. 1859 stod stationsbyggnaderna klara. Läs mer om när järnvägen kom till Lund här

Järnvägshotellet

san__004_Kv_Bytarebacken_Jvghotell

Järnvägshotellet, som i folkmun fick heta ”Järnis” och ”Järnvågen”, öppnade redan 1864. Sin storhetstid hade hotellet under Albin och Carolina Lindeberg som under 52 år (!) gjorde det till en akademisk och kulinarisk högborg; icke-akademiker släpptes inte in hur som helst, de måste först rekommenderas av någon stamgäst for att tås upp i den celebra […]

Järnåkra-Nilstorp

Stadsdelens äldsta delar är villabebyggelse på Nilstorp som tillsammans med Professorstaden kanske är Lunds mest attraktiva villaområde. Järnåkra och de nordöstra delarna av Nilstorp domineras av höghus. Tetra Pak ligger på industriområdet Råbyholm och det järnvägsspår som går dit utgör gränsen till Klostergården. I nordost finns studentområdena Ulrikedal och Studentlyckan. Nilstorp är ett villaområde i […]

Kalmar Nation

BV_kalmarnation

Kalmar Nation äger två studentbostads-fastigheter. Den ena är Kalmargården på Biskopsgatan 12, där nationens expedition och samlingslokaler är inrymda samt korridorboende. Huset uppfördes 1952 efter ritningar av Hans Westman. Den andra fastigheten, Kalmar västra med adress Måsvägen 7, har 40 korridorrum och 12 lägenheter. Med sina 310 år på nacken har Kalmar nation en diger […]

Kanikresidenset säljs

kanik

1641 utverkar domkapitlet Kristian IV:s tillåtelse att sälja kapitelresidensen. Bland annat säljs nu Kanikresidenset vid Kiliansgatan. Läs mer om Kanikresidenset här.

Kapellbygget som kom av sig

En tidigare okänd byggnadslämning har påträffats vid en arkeologisk undersökning intill domkyrkans norra torn. Troligen rör det sig om ett kapell, som ärkebiskop Birger Gunnarsson kring år 1500 började bygga, men aldrig fullföljde. Anledningen till att undersökningen kunde genomföras var ingrepp i marken när domkyrkan ljussattes med sju strålkastare mot norra fasaden. Ett 0,40 meter […]

Kapitelhuset – bildgalleri

I hörnet av Kiliansgatan och Krafts torg låg före 1928 ett envåningshus i vinkel, som rymde både pastorsexpedition och restaurangen Malmens källare. Gamla pastorsexpeditionen, som också 1864 – 1870 hyste det några bokhyllor stora stadsbiblioteket, revs för att 1928 ge plats åt nuvarande Domkapitlet.

Kapitelhuset – husets historia

domkap01

På denna tomt, i hörnet av Kiliansgatan och Krafts Torg, låg fram till 1928 ett envåningshus som rymde både pastorsexpeditionen och restaurang Malmens källare. Kapitelhuset som idag står här byggdes detta år som förvaltningslokaler till domkapitlet och stiftsförvaltningen. Fortfarande finns dessa funktioner i huset. På platsen låg under medeltiden och fram till reformationen ett dominikankloster. […]

Karl XII-huset

KUM_karlXII01

Det så kallade Karl XII-huset byggdes sannolikt mellan 1586 och 1589 av Corfitz Viffert i en då aktuell byggnadsstil som hämtade sina förebilder från Nederländerna. Kritstensbanden i fasaden är karaktäristiska för denna stil. Den tillhörande tomten omfattade hela kvarteret. Det är inte osannolikt att delar av en medeltida byggnad ingår i den nuvarande byggnaden. Åtminstone […]

Karl XII-huset byggs

Karl12hus

Det s.k. Karl XII-huset byggs 1586-1589 i holländsk renässansstil av Corfitz Viffert. Dess tomt omfattar större delen av det som idag är kvarteret Katedralskolan. Läs mer om Karl XII-huset här.

Karnevalståg

1946 års karneval var den första sedan 1934, kriget kom ju emellan. Karnevalens tema 1946 var ”Det stora folkuniversitetet” och karnevalstidningen hette Lundblad. Filmen visar en karnevalstågskavalkad med start just 1946. Filmare: Gillis Björck.12 min.

Karta upprättas

karta1680

1680 får ingenjör Peter Bruse i uppdrag att upprätta en karta över Lund som kan vara till underlag för stadens återuppbyggande. Erik Dahlberg, som var generalguvernör för Skåne, la in ett gaturegleringsförslag på kartan. Läs mer om Kartornas Lund här.

Karta över staden

karta 1783

1783 är lantmätaren Caspar Magnus Espman färdig med en av magistraten beställd karta över Lund. De nya fasta tomtnumren finns för första gången på denna karta. Espman förtecknar dessutom både gatunamnen och tomtägarna. Läs mer här

Katedralskolan

KUM_katte01

Katedralskolan grundades troligen 1085 efter en donation från Knut den helige och är därmed Nordens äldsta läroanstalt. 1837 flyttade skolan till sitt nuvarande läge mellan Stora Södergatan och Grönegatan, där den stora huvudbyggnaden kom att uppföras 1896. 1971 blev ”Katte” gymnasieskola. Skolan har för närvarande fyra utbildningsprogram: Naturvetenskapliga programmet, Samhällsveteskapliga programmet, International Baccalaureate och en […]

Kattekonst

GN_kattekonst01

”På Katedralskolan finns så mycket skapat av hög konstnärlig kvalitet att det mesta lika gärna skulle kunna återfinnas på någon viktig konstinstitution.” Det säger Michael Ekonomouoch Matz Jörgensen som har gjort boken Konsten på Katte. I boken är drygt 30 konstverk avbildade och kommenterade tillsammans med presentation av konstnären bakom verket. Det mesta av konsten […]

KF (kooperativa förbundet)

KF bulowskahuset

Kooperativa föreningen Felix 
öppnar sin första livsmedelsbutik på Mårtenstorget 1907. Läs mer om detta här.

KF startar

1907 öppnar Kooperativa föreningen Felix sin första livsmedelsbutik på Mårtenstorget.

Kiliansgatan 11 – Kiliansgården

kil11

På fastigheten finns idag två byggnader, en stor mitt på tomten och en liten i hörnet av Kiliansgatan och Magie Stora Kyrkogata. Den stora byggnaden har en våning med valmat sadeltak och frontespiser på båda fasaderna. Den är uppförd av ekekorsvirke med bränd sten och har sockel av natursten med en del stenar från medeltida […]

Kiliansgatan 17 – Bruniushuset

BV_bruniushuset

Carl George Brunius var professor i grekiska, men började tidigt intressera sig för svensk medeltidsarkitektur. Han kom så småningom att leda ett antal kyrkorestaureringar och drogs så småningom över i en omfattande arkitektverksamhet. Han kom att fungera som introduktör i Sverige av de romantiska tendenser som bröt fram på kontinenten i reaktion mot klassicismens stelhet […]

Kiliansgården, Hemgården

kilian10

Hemgården Lunds Ungdoms- och Hemgård, mer känt som Hemgården, är en en partipolitiskt och religiöst obunden föreningsdriven fritidsgård för alla åldrar. Verksamheten startade 1942 och har sedan 1960 bedrivits i huset på Kiliansgatan 11. På hemgården finns bl a aktiviteter som café, biljard, sällskapsspel, pingis, fotolabb, inspelsningsstudios, replokaler och mycket mer. De flesta aktiviteterna och […]

Kjederqvistska gården byggs

kjederkvist

1794 låter handelsmannen Malte Damsberg uppföra gatuhuset i norra längan i Kjederqvistska gården vid Bredgatan. Hela gårdsanläggningen står färdig 1813. Gården är liksom den Wickmanska en typisk köpmannagård från tiden omkring 1800 och byggd i en kvalitativt högtstående korsvirkesteknik. Läs mer om Kjederqvistska gården här

Klostergården

Det är lätt att tro att Klostergården ingick i det så kallade miljonprogrammet, men området stod faktiskt klart före detta. Det byggdes redan 1962-68 efter modernismens stadsplaneideal. Klostergården består av 10 gårdar, alla byggda i fyrkant med vardera ett åttavåningshus i norr och söder, och två- eller trevåningshus i söder och väster. I mitten finns […]

Klosters Gjuteri och Reparationsverkstad

Sign

Klosters Gjuter grundas 1892 av bokhållaren Bror P Persson. Troligen får företaget sitt namn eftersom det ligger intill Sankt Peters Klosters socken. Detta kommer att bli Lunds tredje mekaniska verkstad med gjuteri. Klosters Gjuteri blir tyvärr ingen större framgång då det startas mitt under en konjuktursvacka. Sannolikt bidrar det också till de uteblivna framgångarna att […]

Klosters Mejeri

Sign

1884 köper Carl Holmberg den tomt som Lunds mekaniska Snickerifabrik tidigare legat på och året efter startas här Klosters Mejeri. Tyvärr finns det inte kvar många officiella uppgifter om företaget, dess omfattning eller verksamhet. Dock är troligen en av anledningarna till att det startas att här testades de olika mejerimaskiner som tillverkas vid Carl Holmbergs […]

Knut den Store föds

KnutdenStore

995 föds Knut den Store, son till den danske kungen Sven Tveskägg. Förutom Knut får Sven och hans hustru Gunhild ytterligare en son, Harald, och två döttrar.

Knut den stores torg

Knut den Stores torg ligger i centrala Lund, mittemot järnvägsstationen. Torget är gestaltat under 50-talet av arkitekterna Backström och Reinius, men fick sin slutgiltiga utformning först sedan kontorshusen på norra sidan om torget färdigställdes i mitten av 1970-talet. På slutet 1990-talet omgestaltades torgets och järnvägsstationens planering och ytskikt av landskapsarkitekten Sven-Ingvar Andersson. Den södra delen […]

Kobjer

Området började byggas kring sekelskiftet 1900 som ett egnahemsområde. Många av dessa villor byggdes nära järnvägen då det fanns under en tid en station där. I takt med att Lund växte under mitten av 1900-talet började ny bebyggelse uppföras på Kobjer, framför allt under 1950- och 1960-talen. I början av 1950-talet byggdes ett av Lunds […]

Kommunalt vatten till Lund

Avlopp

1874 får lundaborna kommunalt vatten i ett ledningssystem som försörjs från dammarna i Rögle öster om staden.

Konditori Esplanaden, alias Täppan alias Kringlan

Konditoriet, som tidigare låg på Södra Esplanaden 27, startades 1929 av Erik Andersson.Smeknamnet Täppan fick det, eftersom det i kvarteret fanns ett av Lunds tidigaste koloniträdgårdsområden (som också hette Täppan). Namnet Kringlan kom efter den stora kringelskylten, som hängde över entrén. Esplanaden överlevde till 2009 under olika ägare. I början bestod stamkunderna till stor del […]

Konservfabriken Nonpareil

Sign

Den tyska konservfabriken Nonpareil kom till Lund 1903 och inreddes i en ombyggd slaktbod på en fastighet på Möllevången, längs Kävlingevägen.

Konsthallen – Mårtenstorget 3

san__014_Kottbesiktningsbyran_m_Svartbrodraklostret

1957 revs den stora köttbesiktningshallen och på dess plats byggdes en konsthall som ritades av arkitekt Klas Anselm. Klocktornet och muren från 1916 revs också 1957, och konsthallen lades i linje med de övriga byggnaderna vid torgets norra sida. Den byggdes i röd tegel och har en helt sluten fasad mot torget. Entrén till konsthallen […]

Konviktet

konv02

Akademiska Föreningens Konviktorium hade gamla anor. Det började redan 1830 och i en paragraf från samma år stadgas bland annat följande: I Convictorium spisas middag af 3:ne och qvällsvard af 2:ne enkla rätter. Med, undantag af brännvin till maten fä ingen spirituösa förekomma. All uppassning sker af manspersoner”. Men alla var inte odelat entusiastiska. Smålands […]

Korstolar sätts upp i Domkyrkan

korstolar

1375 sätts de 78 korstolarna upp i Domkyrkan. Dessa är tillverkade i ek på 1300-talet. Ursprungligen var de avsedda för Domkyrkans präster och hade då en annan placering i högkoret. Sniderierna består bland annat av bilder ur gamla testamentet. Förmodligen har stolarna varit målade och än idag kan man på vissa stolar ana färgrester av […]

Kraftstorg – Intigheten

En gång i tiden debatterades det livligt om inte Krafts Torg borde få någon form av utsmyckning. En ryttarstaty av Knud den Store var på tal, men något beslut fattades aldrig. Uardaakademin, med rötterna i den lundesiska studentspextraditionen, tog då saken i egna händer och avtäckte 29/4 1984 statyn ”Intighet” på denna plats, som ett […]

Krognoshuset

RK_krognoshuset

Krognoshuset Krognoshuset är Lunds äldsta bevarade profana byggnad. Man trodde länge att den var en rest av Svartbrödraklostret. I början av 1900-talet  blev det dock klart att byggnaden ingått i en privat gårdsanläggning, som innefattade hela det nuvarande Mårtenstorget. Detaljer i huset tyder på att det är från 1300-talet. Under 1300- och 1400-talet  ägdes huset […]

Kryptan i Domkyrkan invigs

kryptan

1123 invigs kryptan i Domkyrkan. Detta är den första delen som färdigställs i det väldiga katedralbygget som påbörjats på 1080-talet. Det första altaret invigs av ärkebiskop Asker med reliknedläggning. Detta enligt Necrologium Lundense dvs den dödbok där man antecknar dödsdagarna för medlemmarna av domkapitlet. Nekrologiet som tillkommer samtidigt som kryptinvigningen är kanske den viktigaste källan […]

Kuggis

kuggis

För nutidens lundabor säger namnet Kuggis inget, men för det tidiga 1800-talets akademiker innebar namnet en fruktansvärd realitet. Officiellt hade byggnaden en annan benämning. Den kallades Nya akademien till skillnad från Gamla akademien, som den ännu på Lundagård befintliga byggnaden benämndes. Men när universitetet i mitten av 1800-talet erhållit flera byggnader och i synnerhet sedan […]

Kulturen

Kulturen

Kulturhistoriska museet i Lund. Det började midsommaren 1882. Då bestämde sig några studenter från Lund för att grunda Kulturhistoriska föreningen för södra Sverige. Centralgestalt i denna grupp av entusiaster, som först intresserat sig för ”landsmålet” d.v.s. dialekterna var Georg J:son Karlin, prästson från Huaröd, mitt i Skåne. Han skulle under det följande halvseklet vara eldsjälen […]

Kulturen grundas

kulturen

1882 grundas Kulturhistoriska föreningen för södra Sverige av några studenter som engagerar sig för den hotade folkkulturen. Läs mer om Kulturen här

Kung Valdemars jordbok

LundiArtal

Kung Valdemars jordbok upprättas 1231. Det är en förteckning över kungens (kronans) egendomar i Lund. Lund ingår liksom nästan alla andra danska städer i det kungliga ägandet – kungalevet.

Kungsgatan 2

BV_kungsg2c

Trevåningshus med flygel byggt 1887 som Hotell Central av änkefru Mathilda Brulin. Gatufasad i röd maskinslagen tegel med rik dekor i form av profiltegel och prefabricerade terrakottaplattor. Fasadens mitt något framspringande med en balkong murad av tegel uppburen av dekorativa gjutjärnskonsoler. Andra våningens fönster har mönstermurad fönsterbröstning och ovanför fönsterna sitter snäckformade ornament. Tre stycken […]

Kungshuset i Lundagård

kungshusmalnsvv

Det röda tegelhus som kallas Kungshuset är idag en känd och central punkt i staden Lund. Kungshuset uppfördes under perioden 1578 -1584, som residens åt kung Fredrik II. Byggnaden har även kallats ”Lundagårdshuset” på grund av dess placering inom tomtgränsen för det medeltida ärkebiskopliga residenset Lundagård eller på latin curia Lundensis. Lundagård tillhörde förmodligen ärkebiskopsstolen […]

Kvarteren Bytarebacken och Carl Holmberg

Kvarteren ligger i stadskärnans nord­västra del och sträckte sig ursprungli­gen ut till stadens vall. Deras utveck­ling är starkt förbunden med järn­vägens ankomst till Lund. 1856 invig­des första delen av södra stambanan mellan Malmö och Lund. Bangård och stationshus placerades i stadens västra utkant, och en del kvartersmark togs i anspråk för spårområdet och anlägg­ningen av […]

Kvarteret Myntet

BV_myntet03

Kvarteret är beläget i stadskärnans västra del. Nygatan anlades 1862 som en ny förbindelse mellan ”Jernbanetorget” och ”Svanesträtet”. Stora Fiskaregatan och Stålbrogatan/Västergatan har alltsedan senmedeltiden varit förbindelselänkar mellan stadens torg och Sankt Peters kloster i väster. Andreas’ stadskarta från 1669 och Erik Dahlbergs gaturegleringskarta från 1680 antyder att Stora Fiskaregatan tidigare sträckt sig tvärs genom […]

Kvarteret St Jakob

Kvarteret St Jakob formades till vad det är idag i slutet av 1800-talet. När järnvägen kom till Lund 1856 lade grunden för Klostergatans och Lilla Fiskaregatans uppsving som affärsgator och under seklets sista decennier skedde den avgörande omvandlingen av de kringliggande kvarterens bebyggelse från småstadsmässiga hantverkargårdar till storstadsmässiga affärs- och bostadshus. Trädgårdar och uthus i […]

Kyrkklocka restaureras

kyrkklocka2

1577 har Maria Laura ringt färdigt i Domkyrkan. Storklockan har spruckit och resterna hämtas till Kronborg där två nya klockor kan gjutas av den mer än 9 ton tunga klockan som varit Domkyrkans stolthet.

Kyrkklocka till Domkyrkans norra torn

kyrkklocka2

Domkyrkan får 1513 den kyrkklocka som än idag hänger i det norra tornet. Den gjuts av Johannes Fastenove som vid denna tid är klockgjutare i Köpenhamn. Den kallas för Lillklockan (även Birgers klocka) och är Domkyrkans äldsta klocka i bruk. Klockan väger 800-1000 kg och tonen är ciss.

Kyrkklockor till Domkyrkan

kyrkklocka1

1395 får Domkyrkan en av sina klockor som 309 år senare, 1704, fick gjutas om. Den är signerad av mästaren Petrus Englekini. Kyrkklockor göts redan vid 1100-talets mitt i Lund och klockgjutarna fick naturligtvis en bra marknad i det kyrktäta Lund.

Kyrkogatan 1

Det pampiga huset i korsningen av Kyrkogatan och Lilla Fiskaregatan uppfördes 1910-12 för Skånska Handelsbankens räkning. Det är den första i raden av ståtliga bankpalats längs Kyrkogatan i norrgående riktning. Den nuvarande byggnaden ritades av arkitekt Carl Bergsten och är ett praktfullt och tidstypiskt monument från förra sekelskiftet. Mot Stortorget har byggnaden 5 våningar och […]

Kyrkogatan 1

kyg1

På en framträdande plats i Stortorgets nordvästra hörn skedde 1910—12 en större nybyggnad för Skånska Handelsbanken med Carl Bergsten som arkitekt. Bankbyggnaden är ett vältaligt exempel på den monumentala arkitektur som vid seklets början möjliggjordes av ny teknik och penningstarka byggherrar. Byggnadspartiet mot torget är uppfört i fem våningar och har genom det branta höga […]

Kyrkogatan 13 – Gamla Hypotekshuset

kyg13

När  Skånska  Hypoteksföreningen 1914 beslöt att uppföra ett nytt hus lät de ansvariga uppgiften gå till Isak Gustaf Clason, en av landets då mest ansedda arkitekter. På 1890-talet hade Clason initierat en arkitekturströmning som vände sig mot tidens överdekorerade putsarkitektur och förespråkade användningen av äkta material, helst natursten i fasaderna. Med Hypoteksföreningen som byggherre gavs […]

Kyrkogatan 15

Kyrkog15

Huset byggdes 1855-1857 av handlare Carl Björk, arkitekt och byggmästare var P C Sörensson. Byggnaden var ett av de tidigaste husen med tre våningar i Lund och var mycket påkostat. Förutom huvudbyggnaden omfattade gården ett par flyglar och flera ekonomihus (stall och packhus). Mot Stora Gråbrödersgatan låg ett tvåvåningshus med vagnsportar och spannmålsmagasin. Dock förbyggde […]

Kyrkogatan 17

Kyrkog17

Huset på Kyrkogatan 17 byggdes 1910-1911. Byggherre var Fastighets AB Lundagård och arkitekt Fr Fredriksson. Utmärkande för fastigheten är det höga tornet som accentuerar byggnadens höjd och mäktighet. Conditori Lundagård Conditori Lundagård hade 1875 en föregångare med adress Kyrkogatan 11-13 vid namn Konditoriet vid Lundagård. 1896 fick detta nytt namn, Kafé Lundagård, och ny ägare, […]

Kyrkogatan 19

Kyrkog19

Trevåningshus uppfört 1876 av byggmästare J. H. Mortensen, som med största sannolikhet även var husets arkitekt. Huset var ursprungligen inrett till en större bostadslägenhet i varje plan, med idag är interiören kraftigt ombyggd. Byggnaden har en rikt artikulerad fasad i klassicerande stil. Den höga bottenvåningen har bandrustik. Ett fem fönsteraxlar brett mittparti är utformat som […]

Kyrkogatan 21 – Liljewalchska huset

kyg21

1779 erhöll handelsman Carl Ludvig Bager denna gård som gåva av sin far Jacob Bager, tillika handelsman och ägare av gård nr 270 vid Bredgatan. Carl Bager avled 1787 och 1791 övergick gården till ny ägare, handelsman Sewerin Magnus Liljewalch. Bebyggelsens ålder är ej känd, men troligen uppfördes huvudbyggnaden under 1700-talets sista årtionden. Den äldsta […]

Kyrkogatan 23

Kyrkog23

I korsningen mellan Kyrkogatan och Sankt Petri Kyrkogata ligger ett korsvirkeshus vars äldsta delar troligen är från 1740-talet. En gång i tiden var detta en s k studentkasern och gick under namnet Lövkojan. Studentkasernerna uppstod under 1800-talet och innebar att husets ägare hyrde ut flera rum till studenter. Det lär ha funnits omkring 25 sådana […]

Kyrkogatan 7

GM_kyrkog1

I hörnet Kyrkogatan och Klostergatan ligger det hus som var Sparbanken Finns första bankpalats, och som man lät uppföra 1874. Fram till dess hade banken haft sina lokaler i gamla rådhuset, men nu fick man för första gången en egen byggnad. Överst på gaveln finns en klocka, uppsatt 1881, vilken var till stor nytta för […]

Kyrkogatan 9, Sparbanken Öresund

BV_spbfinn01

Bankbyggnaden från 1874 (på Kyrkogatan 7) blev redan inom några år för liten, och 1896 lät Sparbanken Alfred Hellerström utföra ett ritningsförslag till nybyggnad den obebyggda tomtdelen vid Klostergatan; en asymmetrisk fasad i nygotisk stil. Förslaget antogs inte, utan nybyggnaden förlades i stället på värdshuset Altonas tomt norr om gamla banken vid Kyrkogatan. Inför nybyggnationen […]

Kyrkor i Lund börjar rivas

lund1585

En kunglig befallning går 1537 ut till borgarna i Lund att ”nedbryta de kyrkor och kyrkogårdar därstädes”. Rivningsarbetena påbörjas omgående på flera av stadens kyrkor och kloster. Rivningsmaterialet transporteras i väldig omfattning till Malmö där det kommer att användas i befästningsarbetena.

Kårmötet 1939

I mars 1939 hölls ett kårmöte i Lund, där en majoritet av de närvarande studenterna stödde en resolution om att 10 judiska läkare inte skulle tillåtas att invandra till och bosätta sig i Sverige. Sverige hade under hela 1930-talet en mycket restriktiv invandrings- och flyktingpolitik – samtidigt som allt fler människor försökte lämna det nazistiska […]

Laktosintolerans

Forskaren Arne Dahlqvist, professor i industiell näringslära vid Kemicentrum, upptäcker att personer med brist på enzymet laktas i tunntarmen inte kan bryta ner mjölksocker. Därmed upptäcker han de bakomliggande faktorerna till laktosintolerans.

Landstinget flyttar till Landskrona

landskrona

Kristian II låter 1513 flytta det skånska landstinget till Landskrona. Efter protester från bland annat biskopen kommer dock landstinget att flytta tillbaka till Lund.

Landtullen införs

Sign

1662 införs lilla tullen eller landtullen som innebär att varor och införs i Lund beskattas vid stadgränsen. Den medeltida stadsbefästningen kommer då att tjäna som tullgräns.

Laurentiuslegenden

Dom_Hogkor8

Mitt på golvet i Domkyrkans högkor ser du baksidan av en bronsstod föreställande S:t Laurentius. Laurentius (eller Lars som han ofta kallas i Sverige) härstammar från Spanien, men blev tidigt kallad av påven Sixtus II till ärkediakon i Rom. Under kejsar Valerianus förföljelser uppmanade påven strax före sin egen martyrdöd Laurentius att dela ut kyrkans tillgångar […]

Legenden om Jätten Finn

Finn_1-2

Den första berättelsen om Jätten Finn skrevs ner 1654 av Jens Lauritzen Wolf, men innan dess hade den berättats från generation till generation. De två pelarna med stenstatyerna i kryptan har tolkats på många sätt. Bland annat tror man att de kan föreställa bibelns Simson och Delila. Eller Jakin och Boas, två stora bronskolonner vid ingången […]

Lennartssons Såg och Hyfleri

Sign

Lennartssons Såg och Hyfleri bildas 1897 av virkeshandlare N.P Lennartsson. Detta är den första ångsågen som använder sågram. Eftersom det inte finns några större barrskogar kring Lund köper man allt timmer från Norrland, Småland och Norra Skåne. Troligen bedömer man att möjligheterna till avsättning för produkterna är goda eftersom detta är en period när det […]

Liberiet

Liberiet uppfördes under 1400-talet. Benämningen Liberium härstammar från latinets liber – vilket betyder bok. Från slutet av medeltiden fanns här domkapitlets bibliotek.Detta är den enda av alla byggnader som fanns runt Domkyrkan på den tiden som finns kvar än idag. Efter att universitet bildats 1668 övertog man byggnaden samma år och denna användes då av […]

Lilla Hotellet

Lilla hotellet på Bankgatan 7 ligger ungefär 100 meter söder om Mårtenstorget. Hotellet består av fem varsamt renoverade gatuhus och gårdshus från mitten av 1800 talet, vilket ger miljön här en väldigt speciell atmosfär. Ursprungligen var dessa hus inredda till smålägenheter och under 1800-talet fanns här tillhörande ekonomibyggnader med stall, loge och lada. 1938 inreddes […]

Lilla Teatern

lillaT06

Lilla Teatern i Lund är en sammanslutning av flera amatörteatergrupper. Den räknar sina anor från Lunds Studentteater, som startades 1933 i AF-borgen. Scenen flyttade senare först till en gammal industrigård mitt emot centralstationen, sedan till en f.d. gymnastiksal på Sandgatan 14, och därefter till Gamla Elverket på Winstrupsgatan. På 90-talet fick verksamheten sina nuvarande lokaler […]

Lilla Tvärgatan

GM_lillatvargatan

Redan på 1700-talet fanns det längs Lilla Tvärgatan en bebyggelse med småhus, detta i en del av Lund som då var ganska glest bebyggt och till stor del bestod av trädgårdar och odlade lotter. Under 1800-talet tätnade bebyggelsen åtskilligt och gatan sträckte sig fram till Stora Tvärgatan. Den långsamma utbyggnadstakten gjorde att gatubilden blev mer […]

Linas barnbarn berättar om storfamiljen Jonn

GNart020

De höll ihop och hjälpte varandra Hur lyckades sju syskon från Stora Råby utanför Lund under slutet av 1800-talet med att göra en ”klassresa”, långt innan begreppet hade myntats? Svaret finns i takfrisen på Stora Gråbrödersgatan 12. Utsmyckningen domineras av en stor ateljékamera, som utformades av fröken Maria Jonn (1855 – 1910). Hon lät bygga […]

Lindebergska skolan

RK_lindebergska

På Sankt Laurentigatans norra sida ligger Lindebergska skolan. Här bedrivs idag verksamhet av bl a Lars-Erik Larsson-gymnasiet, en fristående gymnasieskola som erbjuder naturvetenskaplig utbildning med musik som speciell profil, och Kulturskolan . Lindebergska skolan byggdes 1914-16 av Läroverksföreningen i Lund byggnads AB med Hagström & Ekman som arkitekter. Den kände historikern Martin Weibull tog 1880 […]

Lindforska huset

Lindforska

Huset ligger på ursprunglig plats och har namn efter professor Anders Otto Lindfors som ägde det 1818—1841. Kulturen har byggt om och anpassat huset för museiändamål flera gånger. Senast för universitetsmuseet som invigdes 1997. Då restaurerades bottenvåningen rumsindelning från 1800-talet. Exteriört återfick huset utseendet vid Kulturens köp 1898. Efter förvärvet lät Karlin riva ut merparten […]

Linero

Linero är uppdelat i två delar. Ett villaområde, i dagligt tal kallat övre Linero, och Nedre Linero, i huvudsak bestående av bostadsrätter och hyresrätter. Villorna byggdes 1971-1972. Ursprungligen var Linero ett lantställe på Lunds östra fälad. Det var uppkallat efter domprosten Hans Magnus Melins hustru Carolina Bååth. Gården byggdes 1869 och revs 1980. De sista […]

Linné kommer till Lund

linne

1727 kommer Carl Von Linné till Lund för ett par terminers studier. Läs mer om Carl von Linné här.

Linné återkommer till Lund

carlvonlinne

1749 besöker Carl von  Linné Lund på sin skånska resa . Han finner staden vara i bättre skick än då han studerade där och berömmer Hårlemans nyanläggning av Lundagård. Läs mer om Linnés återkomst till Lund här

Litet lundensisk bagerihistoria

GNart023

I Kulturens årsbok 1934 finns på sid. 107 ett foto av Werrenraths gård vid Mårtenstorget. (Gården låg på den tomt där Köttbesiktningbyrån uppfördes 1916.) Bilden är från slutet av 1800-talet. Werrenrath, som var den siste tenngjutaren i Lund, hade sin verkstad i gården. Men där höll också andra till; en krögare, en fotograf, en prästänka […]

Litteratörernas Lund

Ett samtal mellan Nils Palmborg och K. Arne Blom i anledning av Palmborgs bok ”Litteratörernas Lund” från 1985. Om författare i Lund från Egil Skallagrimsson till Niklas Törnlund.Filmat 1986. 90 min.

Ljusglob

Dom_Ljusglob1

Vid Domkyrkans ljusglob tänds varje år över 100 000 ljus. För många är ljuständningen ett sätt att be en bön i handling. Mitt i ljusgloben finns en träbit som fanns vid utgrävningen av en av de äldsta kyrkorna i Lund. Källa: Lunds domkyrkoförsamling

Locus Peccatorum

Locus_Peccatorum_Sankt_Annaegat_o_Adelgat_kulturen

Huset byggdes som ett vanligt bostadshus men kom ganska snart att tjäna som studentkasern. Både P H Ling och A O Lindfors hyrde ut rum till studenter i huset. Lunds studentkaserner var en gång lika viktiga i studentlivet som dagens nationshus och hade humoristiska namn som Glädjen, Lyktan och Mösseberg. När Kulturen övertog byggnaden 1898 […]

Lund blir myntort

mynt

995 låter Sven Tveskägg slå sina första mynt. En del omständigheter tyder på att Lund mycket väl kan ha varit myntort redan vid denna tid. I den välkända skatten från Igelösa norr om staden finns det mynt som kan ha producerats i Lund. Skatten är nedgrävd senast 1007. Knut den Store hade under flera års […]

Lund brinner

Lund har flera gånger under sin tusenåriga historia drabbats av omfattande bränder, ibland på grund av krig, ibland av andra orsaker. Här följer en sammanställning över de viktigaste årtalen: 1172 En stor del av Lund brinner ner detta år. 1234 Vid en brand 1234 skadades domkyrkan svårt. Efter den slogs valven och nya fönster fick […]

Lund C

RK_stationshuset

Banan Malmö–Lund invigdes den 1 december 1856 men stationshuset stod klart först i februari 1858. Det var då Lunds nästa domkyrkan största byggnad. På spårsidan fanns de första decennierna en banhall så resenärerna kunde stiga av och gå under tak. På andra våningen bodde stinsen och där fanns även stadens telegrafstation. Vem som ritade huset […]

Lund delas in i rotar

roteindelning

1537 befalls det att borgmästare och råd i städerna ska skapa härbärgen för resande. Tidigare har bland annat klostren svarat för sådana tjänster. Städerna befalls också att stenlägga gator och att hålla dessa rena. Efter reformationen delas Lund in i fyra administrativa enheter: Krafts rote, Vårfru rote, Drottens rote och Clemens rote. Rotarna får sina […]

Lund firar 1000 år

LundiArtal

1990 firar Lund sitt officiella 1000-årsjubileum. Kulturens arkeologiska undersökningar, som samtidigt kan fira 100-årsjubileum, har med hjälp av den dendrokronologiska dateringsmetoden visat att de äldsta bebyggelselämningarna i staden är från tiden omkring 990.

Lund grundas

lund1085

990 är året då man tror att Lund grundas, troligen av det danska kungahuset. Lunds första träkyrka uppförs i mitten av en stor kyrkogård norr om nuvarande Kattesund. De äldsta gravarna här har kunnat dateras till tiden omkring 990. Modellen på bilden visar hur man, utifrån arkivmaterial och arkeologiska undersökningar, tror att Lund kan tänkas […]

Lundaboken tillkommer

LundiArtal

En avskrift av de viktigaste breven i domkapitlets stora dokumentsamling görs. 428 brev kopieras i vad som kommer att kallas ”Lundaboken” eller ”Registrum ecclesie Lundensis”.

Lundagård till universitetet

lundagardshuset

1688 överlåts Lundagård med residenshuset (det sk Lundagårdshuset) till universtitetet. Läs mer om Lundagårds historia här.

Lundagårds historia

lillatorg

Lundagård avgränsas idag av Domkyrkan, Kyrkogatan, Universitetsplatsen, utan markerad gräns dem emellan, och Sandgatan. Sedan 1747 är området utlagt till park medgräsmattor och gångar, kantade med lindar, almar, kastanjer, askaroch lönnar. De äldsta träden härstammar från parkens anläggningsår, en del är planterade 1883, när en omfattande renovering gjordes av hela anläggningen, men de flesta är […]

Lundagårdshuset

Kungshus_1

Lundagårdshuset, även kallat Kungshuset, byggdes 1578-1584 på uppdrag av den danske kungen Fredrik II. Arkitekt var Diiriik Byggmästare. Huset som uppfördes som bostad för kungen och hans länsman Björn Kaas, byggdes i två våningar med en entré i tornet mot domkyrkan. Under kriget (1643-1645) blev huset illa skadat och såldes 1660 till biskop Peder Winstrup. […]

Lundagårdshuset byggs

lundagardshuset1676

Lundagårdshuset byggs 1578 som residens för kungens befallningshavare – länsmannen – och som bostad för kungen när han gästar Lund. Vid det här laget är Lundagårds bebyggelse med det gamla ärkebiskopspalatset starkt förfallet. Läs mer om Lundagårdshuset här.

Lundagårdshuset genom tiderna

tp_Kungshus_02

Röd tegelbyggnad i tre våningar med sadeltak och runt trapptorn på sydfasaden. Fasaderna är artikulerade med rundbågefriser, lister och blinderingar och trapptornet har krenelerad avslutning. Fönstren är rundbågiga i bottenvåningen och raka i de övre våningarna. Entrén i trapptornet är inramad av en rundbågig portal i sandsten med spetsig betäckning. Den består av kopplade och […]

Lundakarnevaler

karneval2010

I Lund är det karneval vart 4:e år! I folkmun kallas den för Lundakarnevalen, men det formella namnet  är Lunds Studentkårers karneval och som arrangeras av studenterna vid Lunds Universitet. Själva karnevalsområdet är i Lundagård, mellan Akademiska föreningen, Universitetshuset och Domkyrkan. Karnevalens historia är gammal och sträcker sig tillbaka till 1849 då studenter från Smålands […]

Lundaknaken registreras

1972 registreras varumärket ’’Knake’’ av W Holmgren & Co. Denna förädlade knackwurst är vida berömd – i Lund

Lundautställningen 1907

vyk28

1907 var ett viktigt år i Lunds historia. Då hölls den stora industri-, hantverks- och konstutställningen, ungefär på det område där Stadsparken ligger idag. Om en sak råder inget som helst tvivel: den var för sin tid en magnifik expo. Utställningen blev en stor succé och det var mycket folk – från alla olika samhällsklasser […]

Lunds Anarkistgrupp

Lunds Anarkistgrupp startades på våren 1969 av pseudonymerna Keddy  och Kriss, men förberedelser pågick redan 1968. Man fick snart flera medlemmar och började hålla regelbundna möten på Lunds Bokcafé och Akademiska Föreningen. Gruppen kom till i den våg av lokala anarkistgrupper som uppstod i Sverige efter den så kallade Majrevolten. Liknande grupper blommade upp i […]

Lunds Andelsmejeri

LundsAndelsmejeri

Lunds Andelsmejeriförening bildades den 14 juli 1896 av ett antal lantbrukare kring Lund. Avtal om tomtköp hade redan träffats och strax därefter påbörjades bygget med H O Forsberg som byggmästare. Den 21 december samma år kunde mejeriet tas i drift. Förmodligen ritades byggnaderna antingen av byggmästaren eller av Carl Holmbergs Mekaniska Verkstad som levererade maskinutrustningen.

Lunds arbetarbibliotek

Lunds arbetarbibliotek fick sin första lokal 1892 hemma hos dess förste bibliotekarie – skräddaren J. Hallin, som bodde på Stora Södergatan 45. Han förvarade där 174 böcker som man kunde låna under ett par öppettimmar i veckan. Hösten 1894 flyttades biblioteket till Råbygatan 13, dvs till Arbetarringens fastighet därstädes. Sex år senare – 1900 – […]

Lunds Arbetares Bageriförening

Bageriforeningen

Lunds Arbetares Bageriförening startades 1888 med syfte att kunna prodcera ”friskt och sundt bröd till billigt pris” åt föreningens medlemmar. Det första bryggeriet fanns i en gårdsflygel på Råbygatan. 1951 övertog Konsumtionsföreningen Fenix bageriet och 1972 lades verksamheten ner. Läs mer här.

Lunds Arbetares Bageriförening

BV_bageriforeningen2

Lunds Arbetares Bageriförening bildades 1888 som en avläggare av Arbetarringen, och den har fått ge namn åt kvarteret Bagaren som ligger omgärdat av Skolgatan, Råbygatan, Södra Esplanaden och Östra Vallgatan. Bageriföreningens syfte var att ”skaffa deltagarne friskt och sundt bröd till billigt pris.” Det första bageriet inrymdes i en gårdsflygel vid Råbygatan. Efterhand utvidgades verksamheten […]

Lunds Bryggeribolag

LundsBryggeriet 1904

1870 bildas Lunds bryggeribolag och kommer att finnas kvar till 1965. Grundare är jordbrukaren Jakob Magnus Ekström och handlaren Pehr Larsson. Efter att Larsson avlidit 1874 blir Ekström ensam ägare. Här tillverkas öl i industriell skala från start. Under 1970-talet rivs stora delar av bebyggelsen då man byggde bostäder här. Fasaderna mot Kävlingevägen finns dock […]

Lunds Cigarr- och Tobaksfabrik

Sign

1866 grundas Lunds Cigarr- och Tobaksfabrik vid Lilla Fiskaregatan 14. Den ägs 1906 av fabrikören C.A. Jönsson och sysselsätter vid denna tid 60 arbetare. Fabriken övertas 1912 av den sk Tobakstrusten och läggs därefter ner. En annan tobaksfabrik drevs  av Johan Nissvandt i mitten av 1800-talet. Denna går dock i konkurs 1873. Denna skylls till […]

Lunds Domkyrka

domkyrk_01

Lunds domkyrka är Nordens största och vackraste exempel på den romanska byggnadsstilen, belönad med tre stjärnor av Guide Michelin och utsedd till ett av Sveriges sju underverk av Vetenskapsradion. I Lunds domkyrka har gudstjänst firats i över 850 år. Då Lunds biskop år 1103 upphöjdes till ärkebiskop över Norden höjdes ambitionsnivån med bygget av den […]

Lunds Elverk – Winstrupsgatan 1

RK_elverket2

Längst ner på Winstrupsgatan ligger Elektricitetsverket, eller Lunds Elverk. I dagligt tal kallas huset ofta bara för Elverket. Tidigare var här restaurang och nattklubb med det passande namnet Watt, naturligtvis anspelande på de gamla elverkslokalerna. I dag finns i huset en rad med företag, bl a Labs2 Group AB. På adressen fanns också Lunds synagoga […]

Lunds elverk startar

elverket2

1907 börjar Lunds elverk leverera ström som kommer från dieseldrivna generatorer i byggnaden vid Winstrupsgatan. Läs mer om Elverket här

Lunds första apotek

apotek

Lund får sitt första apotek år 1624. Det ligger då ungefär på samma plats som apoteket Svanen ligger idag.

Lunds första badhus

LundiArtal

1861 öppnas den första badinrättningen sedan medeltiden i arbetsinrättningen vid Lilla Algatan. Badstugan får dock inte begagnas av fattighjonen. Läs om Lunds badhushistoria

Lunds första sigill

lundasigill

Lund får sitt första sigill 1350. Omskriften lyder: SECRETUM CIVIUM LUNDENSIUM (Lunds borgares sigill). Sigillet användes så sent som 1587 och är inte ett jordfynd.Den tornförsedda befästningsmuren är en symbolbild. Stadsbefästningen var av betydligt enklare slag, en palissadförsedd jordvall med vallgrav och porttorn som under 1300-talets andra hälft byggdes med tegel. Frågan om vallens tillkomst […]

Lunds första tidning

Lundska Logerdagz Courant No 1 10 augustii 1717

1717-1718, i samband med Karl XII:s vistelse i staden som då fungerade som Sveriges de facto huvudstad, ger boktryckaren Abraham Haberegger i Lund ut Skånes första tidning ”Lundska Lögerdags Courant”. Detta är troligen den första tidning som ges ut i Skåne. Sammanlagt kommer 75 nummer att ges ut innan den kom ut den 19 juni […]

Lunds förste biskop

LundiArtal

1060 blir Henrik Lunds förste biskop. Denne engelsman hade varit biskop på Orkneyöarna och kapellan vid Knut den Stores hov. Henrik som företrädde den anglosaxiska kyrkan hade en konkurrent i Egino som samtidigt blev biskop i Dalby. Efter Henriks död 1066 blir Egino biskop i Lund över ett samlat lundastift. Därmed hade den tyska kyrkan […]

Lunds förste borgmästare

LundiArtal

1353 uppträder för första gången borgmästare i Lund. De var under medeltiden minst två och valdes av rådet, som troligen tillkommer under 1200-talet som ett uttryck för ökande borgerligt självstyre.

Lunds förste svenske borgmästare

Per Tolstens namnteckning

1660 tillträder den förste svenske borgmästaren i Lund. Hans namn är Per Tolsten och han får ingen lätt ämbetstid i den så dansksinnade staden.

Lunds Gasverk

Gasverk

År 1862 sammankallar kemiprofessorn N J Berlin några personer för att diskutera anläggande av ett gasverk i Lund. Resultatet blir ett förslag som godtas av stadfullmäktige och på hösten 1863 kan verket leverera gasen till gatlyktorna i staden. Fram till sekelskiftet produceras i första hand lysgas, men när lyktorna ersätts av elektriska lampor kommer gasen […]

Lunds idrottsplats tillkommer

idrott

1891 tillkommer på privat initiativ av bl.a. Wilhelm Hedemann-Gade Lunds idrottsplats; den övertas först 1948 av staden.

Lunds konsthall

RK_konsthallen

Lunds konsthall är resultatet av en donation från Gamla Sparbanken, nuvarande Sparbanken Finn, till Lunds stad. 1953 beslöt stadsfullmäktige att motta gåvan och inbjöd sex arkitekter till en tävling om den nya konsthallens utformning. 1954 bestämde prisnämnden enhälligt att Klas Anshelms förslag skulle utföras. Anshelm (1914–1980) var en välkänd och ofta anlitad arkitekt i Lund. […]

Lunds Kvarnbryggeri och Mekaniska Snickerifabrik

KvarnB

Den 16 juli 1884 ansöker Carl Bernlund om lov att få uppföra en fabriksbyggnad ”för bedrifvande af Såg- Hyfvel- o Kvarnbyggerirörelse”. Det är dock nog enbart i rollen som markägare och eventuellt finansiär som Bernlund är behjälplig vid starten. Den egentlige initiativtagaren är Hans Johan Nilsson, och den 18/10 lämnade han in en kompletterande bygglovsansökan […]

Lunds marknader omnämns

medeltidmarknad

De båda marknaderna i Lund, Trehögarsmarknaden och Laurentiusmarknaden, omtalas för första gången 1449. Vid denna tid var båda dock etablerade företeelser. Trehögarsmarknad hölls på våren efter Kristi himmelsfärdsdag och Laurentiusmarknaden hölls den 10 augusti. Båda var fria marknader, dvs vem som helst fick lov att bedriva handel på dem.

Lunds Mejeri Bolag

Sign

Lunds Mejeri börjar sin tillvaro 1872 på en från Fremlingska gården avstyckad tomt i hörnet Magle Stora Kyrkogata och Själbodgatan. Den som är den drivande kraften vid starten är den driftige storjordbrukaren Gottfrid Warholm. Som kompanjoner har han G. Skytte och A Pettersson. Mejeriet förvärvas av lundaortens Mejeriförening år 1947 och blir efter det nerlagt. […]

Lunds Mejeri Bolag

I hörnet av Själbodgatan och Magie Stora Kyrkogata byggdes 1872 en liten mejeribyggnad av godsägaren Gotfrid Warholm för stadens första mejeri, Lunds Mejeri Bolag. Det var ett envåningshus med fasad i rött och gult tegel i mönstermurning och rundbågiga fönster och dörrar. 1912 fick mejeriet en tillbyggnad i rött maskintegel utmed Själbodgatan. 1949 lades mejeriet […]

Lunds Mekaniska Snickerifabrik

Sign

Lunds Mekaniska Snickerifabrik grundas år 1878 av Carl Holmberg, Lorentz Jönsson och H J Nilsson. Detta är Lunds första mekaniska snickerifabrik och avsikten var att tillverka halv- och helfranska dörrar., fönster, listverk, paneler och golvbrädor. Man avser också att tillverka lusthus, kiosker, verandor, badhus och sommarhus. Företaget kommer dock att ha en kort verksamhet, endast […]

Lunds Mekaniska Verkstad

LundsMekVerk

Lunds Mekaniska Verkstad bildas 1897 som en rekonstruktion av Klosters Gjuteri när detta går i konkurs. Ett aktiebolag bildas och nytt kapital tillförs. Samtidigt blir konjukturen mer gynnsam än den varit tidigare. Inriktningen på produktionen ändras också. Från och med sekelskiftet övergår man mer och mer från mejerimaskiner till ångmaskiner, ångpannor, verktygsmaskiner och redskap för […]

Lunds nation- Agardhsgatan 1

BVlundsnation1

Studentbostadshus i fyra, fem och sex våningar, uppfört i betong och tegel med fasader i rött tegel murat i mönster med flatsidan utåt. Byggnaden på tomt 35 i hörnet Agardhsgatan/Stora Tomegatan uppfördes 1957 och består utmed Agardhsgatan av två byggnadskroppar, den ena i gatulinjen och den andra något indragen. Den indragna delen har sex våningar […]

Lunds Nya Gjuteri och Mekaniska Verkstad

Sign

Lunds Nya Gjuteri och Mekaniska Verkstad grundas 1870 av Carl Bernlund och är Lunds andra mekaniska fabrik med gjuteri. Som många andra liknande företag vid denna tid inriktar man sig på jordbruksredskap och andra typer av järnvaror. Exempel på detta är ugnar, spislar, tegelslagningsmaskiner, kvarnar och olika slag av gjutgodsartiklar. Företaget säljs 1897 och får […]

Lunds Skofabrik

skofabrikenbankgatan

1897 startas Lunds Skofabrik av Lars Andersson. Företaget ligger först på Brunnsgatan, men flyttas 1900 till Skomakaregatan. Det övertas då av Philip Andersson, ingift i familjen, och denne uppför år 1923 en ny fabriksbyggnad vid Bankgatan 15. Signum för tillverkningen är ”kvalitetsvaror i dam- och herrskor”. Man hade också en skobutik på Skomakaregata, denna säljs […]

Lunds skofabrik – Bankgatan 15

bankgatan_15

På Bankgatan 15 ligger idag ett flerfamiljshus med lägenheter och butikslokaler i bottenplan. På denna tomt fanns dock förr en bit av Lunds industrihistoria. Tidigare låg här en skofabrik. Fabriksbyggnaden uppfördes av Philip Andersson 1923. Denne hade övertagit en Lunds skofabrik som startats vid Brunnsgatan av Lars Andersson 1897. 1900 flyttade denna fabrik till Skomakaregatan […]

Lunds Spritförädlingsfabrik

Sign

Lunds Spritförädlingsfabrik grundas av disponent Axel Westerström år 1880. Det kommer att ligga vid Lilla Fiskaregatan (Clementsgatan 3). 1895 tillverkas här 380.000 liter 50-procentigt brännvin och 25.000 liter punsch. Arbetsstyrkan består av 4 man. Verksamheten fortgår ännu 1907 men upphör strax efter det. Axel Westerströms Vin- & Spritbutik drivs sedan vidare på samma adress fram […]

Lunds stad blir Lunds kommun

LundiArtal

Den 1 januari 1974 träder den kommunreform i kraft som gör att Lunds stad upphör som administrativt begrepp och ersätts med Lunds kommun.

Lunds Stadshall

Stadshallen

Lunds Stadshall ligger vid Stortorget mitt i Lund. Den ritades av arkitekten Klas Anshelm och uppfördes 1968. Byggnaden är internationellt uppmärksammad för sitt formspråk och besöks årligen av arkitektstuderande från hela världen. På Lunds stadshall kan man lyssna till konserter och föreläsningar, delta i seminarier och konferenser eller besöka utställningar och mässor. Huset är i […]

Lunds studentkårs barndaghem

Studerande föräldrar boende i Lund har förtur för sina barn till Lunds studentkårs daghem, också kallat Studentkårens förskola, som ligger på Biskopsgatan. Dagiset drivs av Lunds kommun men ägs och finansieras av en stiftelse i vilken Lunds Universitets Studentkårer har styrelsemajoritet. Lunds studentkårs daghem kan erbjuda barnen många varierande verksamheter, såsom att att måla, snickra […]

Lunds universitets första utbildningskatalog

katalog1671

Lunds universitets första föreläsningskatalog kommer 1671. Den visar ämne, plats och tid för föreläsningen. Sådana här kataloger trycktes fram t.o.m 1967. Bild från Lunds universitets bibliotek.

Lunds Veckoblad

Lunds Wecko Blad No 1 5 Januarii 1775

Lunds Veckoblad, eller som den senare kom att heta Lunds Dagblad, var en dagstidning som gavs ut i Lund under nära tvåhundra år, från 1775 till 1970. Den var dagstidning 1897-1960 och var under övriga perioder antingen veckotidning, tvådagarstidning eller tredagarstidning under andra namn. Dess politiska beteckning var länge konservativ, men 1938 blev Lunds Dagblad […]

Länslasarett inrättas

lasarett1791

1768 inrättas det första länslasarettet i Lund. Starten är blygsam med endast två sjuksängar i en byggnad på den plats där universitetshuset ligger idag.

Lönnen & Fruntimmersföreningen

GM_fruntimmersforeningen

Den 29 oktober 1892 öppnades en Barnkrubba i fastigheten Korsgatan 5 i Lund. Den öppnades av ”Lunds frivilliga förening for församlingsvård”. En förening som grundats 8 april 1890. Fastigheten hade kommit föreningen till godo genom ett köpebrev ställt till några av dess medlemmar» Barnkrubban avsågs att för en ringa avgift från morgon till afton hysa […]

Lönnens förskola

GM_fruntimmersforeningen

I det vackra gamla huset på Korsgatan 5 ligger Lönnens förskola med sina stora ljusa lokaler och många rum som ger barnen möjligheter att leka i mindre grupper. Förskolan har nära till såväl stadsparken som ett antal andra lekplatser, och läget mitt i staden ger också många möjligheter till kulturella upplevelser på gångavstånd. Det kan […]

Magle stora Kyrkogata 3

På Magle stora kyrkogata 3 intill Kiliansgården ligger idag ett bostadshus. Tomten är historiskt intressant. Under medeltiden fanns inom detta kvarter både de stora Svartbrödraklostret, vilket man tidigare har velat placera på flera andra ställen i närheten, och Sankt Mikaels kyrka, som låg där Magle stora kyrkogata 5 ligger idag. Lunds första och äldsta mejeri, […]

Magleskolan

RK_magleskolan

På hörnet där Magle stora Kyrkogata och Själbodgatan möts ligger Magleskolan. Skolan byggdes i omgångar mellan 1835 och 1860 och har byggts om flera gånger sedan dess. Byggherre var 1835 Lunds stads fattigvårdsstyrelse och huset inreddes till fattigskola och till kok- och arbetsinrättning. 1852 byggdes huset till vid Själbodgatan för Fruntimmersföreningens småbarnsskola och allmänna fattigvårdens […]

Magleskolan – Magle stora kyrkogata 5

BV_maglestkyrkg5

Tvåvåningshus i röd, handslagen tegel. I gatufasaden en hög, avsatt, putsad, svartmålad sockel. Fönsterna har markerade omfattningar i fasadens tegel och även den rundbågiga huvudentrén har en avtrappad omfattning i två skift tegel. Framför denna en fritrappa i natursten. Parfyllningsdörr med solfjäderspröjsat överljus. Fasaden avslutas med en profilerad takgesims i formtegel och sadeltaket är klätt […]

Magnus Stenbock kommer till Lund

Magnus Stenbock

1707 
kom Magnus Stenbock på officiellt besök i Lund. Han hade blivit guvernör för Skåne och skrev i Lund ut krigsfolk ur den skånska allmogen.

Malmö Nation

RK_malmonation

Malmö Nation (Östra Vallgatan 51) Malmö Nation har ett brett utbud av aktiviteter för alla intressen. Med cirka 2700 medlemmar, 37 olika utskott och 500 aktiva är Malmö Nation en av de största nationerna i Lund. Malmö Nation bildades när den gamla Skånska Nationen upplöstes 1890 och hade då ett hundratal medlemmar. På nationens 50-årsjubileum […]

Matlaget var gymnasistens hem

För en yngling som växte upp där järnvägarna mellan Malmö och Ystad samt mellan Lund och Trelleborg korsades var själva staden Lund den minst intressanta. Malmö var staden. Till Trelleborg åkte vi med skolan för att bada i simhallen. Ystad låg visserligen fjärran bortom prärien men man visste att där fanns regemente och fin sandstrand. […]

Medeltida murar framgrävda i Lundagård

medeltidgrav

Under några majdagar i år genomförde Kulturen i Lund en arkeologisk förundersökning i Lundagård. Den föranleddes av planer på att plantera nya träd i Processionsgången och det var angeläget att ta reda på om det fanns bevarade murar eller kulturlager i de planerade planteringsgroparna. Tre schakt om sammanlagt 21 kvadratmeter öppnades längs med gången. Under […]

Medeltida storpolitik formade Domkyrkan

Även i år kan Lund fira ett stort jubileum. 1103, alltså för jämt 900 år sedan, upphöjdes Lund till ärkestift direkt under påven. Lundabiskopen Ascer blev ärkebiskop över ett kyrkligt imperium som omfattade hela Danmark, Sverige, Norge, Island, Färöarna, Grönland och Rugen. Konstvetaren Thomas Rydén är väl förtrogen med den snåriga förhistoria som hör till […]

Medeltida vallgrav effektivt dräneringsdike

GNart008

Lunds vall och vallgrav är ett av de största medeltida byggnadsverken i staden. Ursprungligen var anläggningen ca 3 700 meter lång. Ännu idag finns ca 570 meter av vallen bevarad i stadsparken. Anläggningen bestod av en 8 – 10 meter bred vallgrav som var ca 2,5 meter djup. Innanför denna fanns en 2,5 meter hög […]

Medeltida vante och ”virknål” av ben

GN_virknal

Yllevanten från Lund Vid utgrävningar i en stad som Lund, där kulturlagrens tjocklek vittnar om en medeltid full av aktivitet, påträffas diverse föremål som mer än andra påminner om dagliga göromål i hushållet. Vid 2002 års utgrävning i kvarteret Färgaren påträffades på en bakgård till ett hus från 1250-talet en nål av ben. Den uppvisade […]

Medicinska Föreningen grundas

medicinskaforeningen

Medicinska Föreningen Lund-Malmös första sammanträde hålls uppe i ett tornrum på Palais d’Ask den 24 oktober 1894. Som första ordförande väljs professorn i anatomi, Carl Magnus Fürst. Han är onekligen mycket populär då han senare omväljs 19 gånger! I stadgarna förklaras det högtidligen att MF:s uppgift är ”att verka för en närmare sammanslutning mellan de […]

Mer om Allhelgonakyrkan

BV_allhelgonakyrkan

Tanken på en ny kyrka hade väckts redan under 1860-talets andra hälft. Den genomgripande reparationen och ombyggnaden av domkyrkan skulle sätta denna ur bruk för lång tid framöver. Dessutom, och detta var kanske det viktigaste, räckte den inte längre till. Lunds invånarantal hade vuxit från fyra tusen 1840 till drygt tiotusen 1870. 1886 var siffran […]

Mer om Gamla Kirurgen

gakir

Huset är uppfört i två våningar med ett mittparti i tre våningar på en sockel av sprängd natursten. Fasaden i grågult tegel har fått en rik medeltidsromantisk utformning. Det rikt artikulerade mittpartiet kontrasterar kraftigt mot de betydligt lugnare sidopartierna. Mittpartiet är utformat som en mittrisalit med ett framspringande portparti som sträcker sig uppåt över resten av […]

Mer om kvarteret St Jakob

stjakob339

Järnvägens ankomst 1856 lade grunden för Klostergatans och Lilla Fiskaregatans uppsving som affärsgator. Men först under 1800-talets sista decennier skedde den avgörande omvandlingen av de kringliggande kvarterens bebyggelse från småstadsmässiga hantverkargårdar till storstadsmässiga affärs- och bostadshus. Före järnvägens ankomst var de två gatorna mindre betydelsefulla stråk. Klostergatan hade en oregelbunden sträckning och var ännu på […]

Mer om Lindforska huset

lindf

Envåningslänga i korsvirke med valmat sadeltak och bred frontespis mot gården. Facken är slammade, vita mot gatan och gula mot gården, timrån brunmålad och taket klätt med rött tegel. Gatufasaden har en hög sockel, murad i natursten och femton brunmålade, sexdelade fönster. I huvudentrén mitt på gårdsfasaden en grönmålad, rundbågig pardörr med rundbågigt överljusfönster. Fönsterna […]

Mittskepp

Dom_Mittskepp1

Mittskepp/predikstol/mittskeppsaltare Här i mittskeppet firas bl.a. söndagens högmässa. Varje vecka samlas knappt 1500 personer vid någon av de ca 20 gudstjänsterna i Domkyrkan (gäller år 2010).  På platsen för dagens kortrappa gick ända fram till 1800-talets slut en ca 5 meter hög mur kallad lektoriemuren. Muren delade kyrkan i två delar, den främre avsedd för […]

Mur byggs runt Lundagård

lundagardsmur

Ärkebiskopen Tuve Nilsson låter enligt uppgift omgärda Lundagård med en mur 1459 och befäster också själva ärkebiskopspalatset med mur. Troligtvis är dock ärkebiskopens område redan sedan tidigare befäst, men man ser helt enkelt till att förstärka försvarsverken, med all säkerhet med tanke på händelserna 1452 när Karl Knutsson anföll staden och biskopsborgen. Läs mer om […]

Mårtens fälad

Mårtens fälad utgörs till största delen av villaområden med tvåvåningshus byggda på 1960-talet. Området ligger cirka 2 kilometer öster om Lunds centrum och är lätt att nå via hardebergaspåret, en cykel- och gångväg med samma sträckning som en gång järnvägen ut till Hardeberga.

Mårtenstorget

BVmartenstorget

Kring Mårtenstorget Östra Mårtensgatan har länge utgjort stadens huvudinfart från öster och vid 1700-talets slut fanns på bägge sidor av den, i stort sett obrutna husrader. Husraden fortsatte på den södra sidan ända bort till Stora Södergatan. Även längs Skomakaregatan i kvarteret Svartbröder fanns det på 1700-talet en tät bebyggelse medan det inom miljöområdet i […]

Mårtenstorget

GM_martenstorget1

Mårtenstorget är ett torg från 1842 i centrala Lund. Namnet kommer av den medeltida Sankt Mårtens kyrka som legat sydväst om torget vid tidigare Norra Råttsträtet (numera Bankgatan). I äldre tid kallades torget Oxtorget, detta på grund av den där förekommande kreaturshandeln. Vid torget ligger idag Lunds saluhall, Lunds Konsthall och Krognoshuset. Annat som ligger […]

Mårtenstorget – arkeologisk grävning utvärderad

GM_martenstorget1

Här bodde redan vikingarna Förändringen av Mårtenstorget sommaren 1997 förde med sig nödvändiga ingrepp, i Lunds medeltida lämningar. Lunds Energi AB passade på att bygga till en gammal nätstation och inför den ombyggnaden genomförde Kulturens arkeologer årets största arkeologiska undersökning. Flera gator kring Mårtenstorget har rötter i medeltiden. Mårtensgatan var huvudutfart mot öster. Gågatan på […]

Mårtenstorget 1 – Saluhallen

BVsaluhallen

Saluhallen har en sockel av släthuggen granit och därovan rustikt huggen kalksten. Den övre delen av fasaden består av fogstruken, röd maskintegel  med  mönstermurning kring torgportalen av kalksten med Lunds vapen. Sadeltaket är klätt med rött tegel och har två ventilationshuvar. De ursprungliga stora välvda vitmålade fönsterna är bevarade liksom de ådrade fyllningsdörrarna. På gårdssidan […]

Mårtenstorget 10 – Krognoshuset

BVmartenstorget5

På denna tomt låg sedan medeltiden den gård till vilken hela Mårtenstorget och hela kvarteret Döbeln hörde. Sedan Mårtenstorget utlagts 1840 och återstoden av tomten, nuvarande Döbeln, bebyggts mellan 1854 och 1905 låg en del av gårdens byggnader kvar ända till 1916. En av dem, Krognoshuset, finns fortfarande kvar. På Espmans karta från 1783 finns […]

Mårtenstorget 6B – Carlssons Trädgård

BV_carlssonstr

Tvåvåningshus av eke- och furukorsvirke med tegelmur i bottenvåningen mot gatan. Fasaden var ursprungligen putsad, men 1970 framtogs korsvirket i övervåningen och bottenvåningen fick en påspikad timra, som imiterar korsvirke. Till denna gård hörde i äldre tid en stor hagetomt samt en sädeslycka som sträckte sig ända ned till Lilla Tvärgatan. I en del av […]

Mårtenstorget i våra hjärtan

GNart018

Lundaboma gillar sitt Mårtenstorg med folkmyllret kring torgstånden, affärer och restauranger, saluhall och systembolag. Konsthallen och Krognoshuset. Därför är det särskilt välkommet att det nu föreligger en präktig, rikt illustrerad bok om platsens historia från slutet av 900-talet till våra dagar. Bokens författare, Bengt Karlsson är känd som flitig utforskare av lundamiljöer, bl a Kaféer, […]

Mårtenstorget tillkommer

BVmartenstorget

1840 tillkommer Mårtenstorget. Marken har donerats till staden av färgerifabrikören Jöns Petter Borg. Läs mer om Mårtenstorget här

Mästaren från Danmark

JoakimSkovgaard

Sten för sten. Glasbit för glasbit skapade Joakim Skovgaard mosaiken i Lunds domkyrkas absid. På Malmö Museer finns hans skisser bevarade. Den danske konstnären Joakim Skovgaards arbeten spänner över mosaik och glasmålningar, keramiska arbeten, skulptur, gobelänger och bokkonst. 1895 erhöll Skovgaard uppdraget att dekorera Viborgs domkyrka, ett arbete som pågick till 1913 och som betraktas […]

Möllevången

Den första bebyggelsen på Möllevången var de stora villor som byggdes utmed Kävlingevägen. Dessa kom till under sent 1800-tal och i början av 1900-talet. Den mesta bebyggelsen kom dock till under 1960-talet. Dp byggdes ett radhusområde längs med Möllevångsvägen och Tingshögsvägen. På andra sidan byggdes lägenheter och mot kyrkogården byggde man landstingets kontorslokaler. På 1980-talet […]

Mönstring för krigstjänst införs

monstring

1554 bestäms att mönstring för krigstjänst ska ske varje år i köpstäderna. En sådan mönstringsrulla finns bevarad för år 1558 från Lund och har 180 borgare förtecknade.

Nicorette

nicorette

Professor Claes Lundgren och hans kollega Stefan  Lichtneckert upptäcker att kedjerökare kan slippa abstinensbesvär genom att använda tuggtobak. Upptäckten gör dem övertygade om att rökbegäret beror på nikotin- beroende och de båda läkarna satsar på att utveckla ett alternativ till tuggtobaken. Resultatet blir Nicorette – världens första nikotinläkemedel. Produkten utveckas av Leo.

Nordströms Handskfabrik

Sign

Nordströms Handsfabrik startas 1876 av Hugo Nordström. Verksamheten utvecklas snabbt men får sin stora expansion först in på 1900-talet. Detta sker efter att grundarens son, Valfrid Nordström, inrättat ett garveri. I handskfabriken finns 1950 omkring 250 anställda, i garveriet jobbar 23 personer. Företaget påverkas mycket av vikande konjukturer efter kriget och 1960 flyttas verksamheten till […]

Norra fäladen

Norra fäladen byggdes till större delen under det så kallade miljonprogrammet under senare delen av 1960-talet. Detta var mellan åren 1966 och 1972 och vid färdigställandet bodde då cirka 7000 personer här. Norra Fäladen har sedan tidigt 1990-tal fortsatt att expandera, bland annat på ladugårdsmarken, Annehem och området närmast motorvägen. Fäladsskolan, som tidigare hetter Svenshögsskolan var […]

Norra portalen

Domkyrkans ståtligaste port är den norra som vetter mot Lundagård. Ovan porten kan man se Simsons kamp med lejonet, en slags förebild för Jesu kamp och seger över döden. I Domkyrkan finns en mängd olika djur; lejon, drakar, gripar, örnar, hjortar, bockar, harar etc. För dagens besökare i Domkyrkan ses dessa oftast som en vacker […]

Norra universitetsområdet

Norra Universitetsområdet motsvaras i stora drag av Lunds tekniska högskolas campus, med Tornavägen i väster och Ole Römers väg i öster. Det byggdes på 1960-talet enligt den tidens planeringsideal ”hus i park”. Utvecklingen går idag mot nya bostäder, ett attraktivt parkområde och en successivt allt mer bilfri trafikmiljö. Här finns kvarteren Geneticum, Pålsjö, Tegelugnen och […]

Novilla Ångbryggeri

Sign

1892 startades Novilla Ångbryggeri av Gottfrid Karlsson. Detta låg på Östertull 30 (idag Ö Mårtensgatan 14). Senare byggdes fabriken om till plåtslageri.

Nunnor flyttar

nunnor

De sista nunnorna förs 1560 över från Bosjökloster till S:t Peters kloster i Lund. På 1580-talet tar det definitivt slut med lundaklostret. Klostrets kyrka undgår rivning eftersom den är församlingskyrka i en landsförsamling.

Ny brandordning

eldbekampning

1734 antas en ny brandordning för Lund. Man återkommer än en gång till problemet med halmtaken som inom tjugo år skall ersättas med tegeltak.

Nya grödor tas fram

NilssonEhleHerman

Herman Nilsson-Ehle är den första professorn i ärftlighetslära och skapar med hjälp av sin forskning i genetik flera viktiga spannmålssorter. Hans studier av nedärvningsmönstret hos havre- och vetesorter blir mycket uppmärksammade internationellt. Detta bidrar senare till att livsmedelsbristen i Sverige blir mindre omfattande under andra världskriget.

Nya instrument för röntgenspektroskopi

ManneSiegbahn

Fysikern Manne Siegbahn konstruerar nya instrument som får stor betydelse för röntgenspektroskopin. Med instrumentens hjälp upptäcker Siegbahn till exempel den så kallade M-serien, en ny grupp av spektrallinjer i grund-ämnen. Manne Siegbahn får sedan Nobelpriset 1924, men har då lämnat Lund för Uppsala.

Nya organiska syror upptäcks

scheele

Naturvetaren Anders Jahan Retzius och apotekaren Carl Wilhelm Scheele lyckas framställa vinsyra i kristallinisk form genom att frigöra organiska syror. Den nya metoden leder dem senare också till upptäckten av andra fleratomiga organiska syror, såsom citronsyra och äppelsyra. Retzius är i flera omgångar knuten till Lunds universitet och instiftar bland annat Fysiografiska sällskapet här för […]

Nya röntgenkontrastmedel

Radiologprofessor Torsten Almén utvecklar nya typer av icke-joniska röntgen kontrastmedel. Till skillnad från tidigare varianter, som kunde vara direkt skadliga för patienten, är Alméns kontrastmedel ofarligt och betydligt mindre smärtsamt. I dag får omkring 45 miljoner människor en injektion av kontrastmedel varje år – alltså mer än en injektion per sekund.

Nytt badhus byggs

1881 bygger Lunds badhusaktiebolag ett badhus i Skultelyckan. Dagens badhus står på ungefär samma plats. Läs om Lunds badhushistoria

Nytt bondeuppror

bondeuppror

De skånska bönderna reser sig på nytt mot kungmakten 1525. De leds av Sören Norby som är trogen den landsflyktige Kristian II. Den 28 april kommer en här med tyska legoknektar till Lund under ledning av Johan Rantzau, staden hålls då besatt av Sören Norbys styrkor bestående av ungefär 8000 man. Slaget kommer att stå […]

Nytt rådhus byggs igen

radhus1735

1699-1700 bygger man återigen rådhus vid Stortorget. Detta är ett korsvirkeshus med tegeltak. Här inryms också utskänkningslokalen Drufwan.

Nytt rådhus vid Stortorget

LundiArtal

Ett nytt rådhus byggs 1586 på den medeltida rådhustomten vid Stortorget. Detta kommer sedan i sin tur att förstöras 1678.

När tåget rundade stadsparken

Den 5 juni 1907 växte Lunds persontrafikerade järnvägsnät med två kilometer. Tågen på Lund-Revinge järnväg fick nämligen tillstånd att fortsätta från den tidigare slutstationen Lunds södra, runda stadsparken och stanna vid den nyinrättade hållplatsen Högevall, intill badhuset, l början annonserades hållplatsen som ”Utställningen”, och trafikstarten var koordinerad med den stora utställningens öppnande. I en tid […]

Näringsfrihets–förordning utfärdas

Sign

1864 utfärdas Näringsfrihetsförordningen. Därmed avskaffas allt tvång om avläggande av yrkesprov och om hantverksföreningar. Fabriks- och Hantverksföreningen lever dock kvar som en ideell förening.

Nätverksbaserade skrivarservrar

LTH-studenten Martin Gren och Handelsstudenten Mikael Karlsson startarföretaget Axis i ett litet studentrum i Lund. Bolagets första produkt blir ennätverksbaserad skrivarserver som efterhand utvecklas och blir en världsprodukt. Axis är i dag marknadsledande inom nätverksvideo.

Nöbbelöv

Nöbbelöv var den sista stadsdelen i Lund som byggdes under mijonprogrammet. Det stod klart 1978. Ursprungligen var detta tänkt som ytterligare ett höghusområde, men som ett resultat av att det nu var i slutfasen av miljonprogrammet byggdes bara ett av dessa höga hus, resten av området blev istället ett lågt och tättbebyggt radhusområde.

Nöden

Idag är det lite svårt att förstå varför denna stadsdel kallas för Nöden. Området är nuförtiden en central stadsdel med attraktiva bostadrätter. När Lunds befolkning växte byggde man nya bostäder på 1870-talet. Området byggdes på en äng vid namn Ripas äng. Då kallades stadsdelen ”Nya staden”, men fick öknamnet ”Nöden” på grund av levnadsstandarden i […]

Nöden – bygga eller bevara

BV_noden02

Riva eller bevara var frågan under de drygt tio år debatten om arbetarstadsdelen Nöden satte sinnena i brand. Trots goda odds för bevarande blev resultatet som bekant blandat, 70-talet var en brytningstid där motsatta ideal gick i närkamp. När Nödenplanen togs 1975 var det dock av en enig byggnadsnämnd De intressanta turerna inför det beslutet […]

Nöden / Nya stan

BV_noden01

Vad är Nya stan? På en karta över Lund kan man lätt urskilja Nya stan som en enklav i stadskärnans sydöstra del. Området avviker genom sitt rätvinkliga gatunät och regelbundna tomtfigurer. Enligt I Ingers’ definition avses med Nya stan ”kvarteren kring Korsgatan, Trädgårdsgatan, Mariagatan och Hospitalsgatan, som utlades och bebyggdes på 1870-talet, på ett förut […]

Oatly – alternativ till mjölk

oatly

Professor Rickard Öste upptäcker att havre har de rätta egenskaperna för att ersätta mjölkprodukter. Han tar fram en flytande havrebas som alternativ till mjölkdryck och grundar företaget Oatly 1994, nu under namnet Ceba. Företaget är i dag marknadsledande i Sverige.

Observatoriet

Lunds gamla observatorium invigdes 1867 och ligger i Observatorieparken vid Stadsparken, precis utanför den stadsvall som tidigare omgärdade Lund. Tidigare hade astronomerna haft sin verksamhet i Kungshuset i Lundagård. Observatoriebyggnaden från 1867 utformades av domkyrkoarkitekten Helgo Zettervall. Senare tillkom andra byggnader i samma stil, bland annat Räknehuset från 1912. På observatoriet användes bland annat ett […]

Olof Bagger blir universitetets förste rektor

olofbagger

Olof Bagger, född i Odense 1607, död i Lund den 11 mars 1677, var ursprungligen dansk präst och utnämns 1667 till innehavare av den andra professuren i teologi vid det blivnde universitetet i Lund.  Redan året därpå – då universitetet invigs – avancerar han dock till den första professuren (”primarius”) i samma ämne och blir […]

Om Gamla Biskopshuset

Biskopshuset_i_Lund_1901

Biskopshuset byggdes 1842 för att hysa institutionerna för zoologi, fysik och kemi. Knappast något biskopshus, men huset fick detta namn när universitetet efter några år upptäckte att det var för litet och då helt enkelt bytte hus med kyrkan. Biskoparna avlöste varandra och Per-Olov Ahrén var den siste biskopen som bodde i huset. Biskop K […]

Om Locus Peccatorum

Ett envåningshus med sadeltak och hög takresning med två vindsvåningar. Väggarna är uppförda i korsvirke av ek och facken murade i olika mönster av rött tegel. Fönsterna är tvåluftade och tätspröjsade. Norra gavelspetsen i sin översta del klädd med brun panel, taket med rött tegel. Huset ligger i hörnet av Sankt Annegatan och Adelgatan och […]

Oskar P. Lindbergs och O. Ottossons Garveri

Sign

Oskar P. Lindbergs & O. Ottosons Garveri- och läderhandel startas 1893 på Bredgatan 30. Senare övertar C. Hildisch J:r & C:o Garveri (ibland även benämnt J:r & Co Hildisch) verksamheten. Detta är en norsk firma som även kommer att överta Carl Th. Lundboms garveri. Efter en brand den 29 november 1907 läggs verksamheten ner.

Palaestra et Odeum

palestra_2

Palaestra et Odeum ligger vid Universitetsplatsen och tillhör Lunds Universitet. Byggnaden är ritad av Helgo Zettervall och uppfördes 1883. Tidigare låg på denna plats Botaniska trädgården, och bakom fasaden finns fortfarande delar av Orangeriet från 1750-talet kvar. Ursprungligen inrymde Palaestra et Odeum gymnastiksalar, sångsalar mm. Vid en brand 1980 förstördes gymnastiksalen och blev föreläsningssal vid […]

Palais d`Ask – Sandgatan 4

BVpalaisdask1

Hörnhus i 2 1/2 våningar med torn i hörnet. Huset är uppfört i två etapper. Den äldre delen ligger utmed Sandgatan. Den var tidigare något längre, men dess södra del revs för att ge plats åt nybyggnaden. C. J. Ask gav Helgo Zettervall uppdraget att rita det nya huset och idén med dess plan och […]

Papegojelyckan

Papegojelyckan är en stadsdel på Väster i Lund. Här har vägnamnen främst fågelnamn som till exempel Örnvägen, Steglitsvägen, Trastvägen och Fasanvägen. Områdets namn kommer av Lunds borgmästare under mitten av 1600-talet, Hendrik Pape. En annan tolkning är att namnet kommer från medeltidens papegojskjutning som innebar att man tävlade i prickskytte mot en målad träfågel, i […]

Parkskolan

BV_parkskolan01

Redan på 1860-talet, när Södra folkskolan eller Vårfruskolan uppfördes, fanns behov av en ny folkskolebyggnad också i den västra delen av staden. Först 1877 kunde emellertid Västra skolan påbörjas för att stå färdig följande år. För byggnadsritningarna anlitade skolrådet hovarkitekt Helgo Zettervall, som redan 1874 uppgjorde de första skisserna till skolan. Byggnaden avpassades eder den […]

Partiella differentialekvationer

partielladiffekv

Matematikern Lars Hörmander utvecklar den allmänna teorin för linjära partiella differentialekvationer, som vanligen används för att beskriva fysikaliska fenomen. 1962 belönas Hörmander, som hittills ende svensk, med Fields medaljen – matematikvärldens motsvarighet till Nobelpriset.

Per Henrik Ling utvecklar klassisk massage

perhenrikling

Per Henrik Ling utvecklar 1813 ett system för massage och muskeltöjningar. Tekniken kallas idag för svensk eller klassisk massage och är en av västvärldens vanligaste massageformer. Ling flyttar senare till Stockholm där han grundar Gymnastiska centralinstitutet, idag Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH). Under sin tid i Lund var Ling och universitetets fäktmästare. Läs mer om P […]

Petri Pumpa

Huset på St Petrikyrkogata 7 är byggt i slutet av 1800-talet. Tidigare låg här den välkända restaurangen Petri Pumpa. Namnet kom från en annan och mycket enklare restaurang som låg på platsen ännu tidigare och där man serverade kaffe ur ett kärl med formen av en pumpa. Så sägs det i alla fall. En av […]

Petterssons Ångbryggeri

Sign

Petterssons Ångbryggeri ligger vid Trädgårdsgatan 7. Företaget börjar sin verksamhet 1893 och är i själva verket en ombildning av J W P Hanssons Bryggeri, startat 1885. Petterssons Ångbryggeri är verksamt fram till 1950 då företaget läggs ner.

Pianofabrikerna i Lund

Sign

År 1854 startar David Hansson, ursprungligen från Vellinge, en pianofabrik på Skomakaregatan 4 i Lund.Denna förvärvas 1912 av Mårtenssons orgelfabrik som lägger ner tillverkningen av pianon 1923. I början av 1860-talet finns ytterligare en pianotillverkare. Som kuriositet kan nämnas att det idag finns ett piano signerat ”P. Clausen N:1 Lund 1861”. Senare kommer även Anders […]

Pilsåker

Pilsåker började byggas några år in på 2000-talet. Detta är ett handelsområde och en stadsdel i nordvästra Lund. Mest känt är kanske köpcentret Nova Lund som är ett viktigt center här. På området också finns butikskedjor inom möbler och inredning, elektronik, hus och trädgård samt bilhandlare. Pilsåker begränsas geografiskt söderut av Värpinge golfbana, i öst […]

Pingstkyrkan

GM_pingstkyrkan

Pingstkyrkans fastighet på Stora Södergatan är byggd 1966. Huset går igenom kvarteret och har fasader både mot Lilla och Stora Södergatan. Fastigheten är till största delen en kyrka, men rymmer även företagslokaler och bostäder. Kyrkdelen innehåller en stor kyrksal för ca 300 personer, församlingsvåningen ’Pelarsalen’ som rymmer dukning för ca 150 personer, flera mindre samlingsrum samt en […]

Precise Biometrics – fingeravtrycksläsaren

fingeravtryckdecuma

Entreprenören Christer Fåhraeus kommer på idén att kombinera smarta kort med avancerad bildanalys för automatisk igenkänning av fingeravtryck. Tillsammans med Mårten Öbrink och Nils Bernhard grundar han Precise Biometrics, vars teknik i dag är licensierad till nära 160 miljoner användare.

Printz-Påhlson, Göran (1931 – 2006), författare, översättare

GPP Solen

Göran Printz-Påhlson föddes i Hässleholm, men växte upp i Malmö. Han kom till Lund för att studera, tog en fil kand i litteraturhistoria 1952 och en fil mag 1960. Göran Printz-Påhlson lämnade Lund 1961  för att senare svensk lektor i USA och därefter lecturer i Cambridge, där han verkade under tjugofem år. Han blev en […]

Professorsstaden

Professorsstaden är utbyggd i perioder mellan 1870 och cirka 1950. Den ingår i den statistiska stadsdelen Tuna men är sedan 2014 också fastställd som en officiell stadsdel med definierade gränser. Namnet har den fått eftersom bebyggelsen nästan enbart utgörs av ofta stora och påkostade villor som till stor del är uppförda av lärare vid universitet.

Promotionen 1946

Promotionen 1946. Den kände lundaprofilen, kronofogde Gillis Björck (1907-1997) var också en flitig filmare med egen biograf i bostaden. Han filmade interiörer och miljöer i Lund från trettiotalet och framåt. Några av dessa filmer skänktes till Stadsbibliotekets Lundasamling.8 min.

Proviva

proviva

Forskare från LTH utvecklar den hälsosamma bakteriekulturen Lactobacillus. Forskningsresultatet utvecklas sedan till en färdig konsumentprodukt och i början av 1990-talet lanseras fruktdrycken Proviva. I första oktober 2010 säljs Proviva till franska mejerijätten Danone för miljardbelopp.

Pufendorfinstitutet / Classicum

RK_pufendorfinst

Pufendorfinstitutet / Classicum Pufendorfinstitutet ligger på Biskopsgatan 3, i det hus som ursprungligen ritades åt Fysiska institutionen. Det uppgfördes år 1886 efter ritningar av Henrik Sjöström, elev till den ännu mer välkände arkitekter Helgo Zettervall som ritat en rad kända byggnader i Lund och Skåne. År 1951 flyttade den Klassiska institutionen in i byggnaden. Inför […]

Pålsjö Tegelbruk

Sign

Pålsjö tegelbruk grundades 1837 av handelsmannen O Jönsson och låg i den södra delen av området Smörlyckan, på en plats som då kallades Ängs- eller Gräslyckan. Bruket finns med på 1853 års karta och placeringen var där Getingevägen och Tornavägen korsas idag. År 1855 köptes det av Paul Isberg som gett upphov till brukets och […]

Qliktech

qlikview logo

Forskarna Björn Berg, Staffan Gestrelius och Håkan Wolgé utvecklar en programvara för att snabbt och enkelt analysera information i olika databaser. Programvaran blir grunden för bolaget Qliktech, som sommaren 2010 noterades på Nasdaq-börsen med en omsättning på 1 540 miljoner kronor. I dag används företagets programvara, Qlikview, av över 26 000 företag i mer än […]

Reformation i Sverige

lutherreformation

Den evangeliska läran predikas 1527 obehindrat i Malmö. I Lund står ärkebiskopen maktlös. Samma år genomför Gustav Vasa reformationen i Sverige.

Reformationen ett faktum i Danmark

lutherreformation

Den 30 oktober 1536 utfärdar herredagen i Köpenhamn den recess som innebär att reformationen av den danska kyrkan blir ett faktum. Biskoparna avsätts och deras gods och gårdar dras in till kronan. Domkapitlet och klostren lämnas dock orörda. Beslutet som tas i Köpenhamn innebär att Lunds medeltida storhetstid nu definitivt är över.

Regina Teatern

san__009_Biograf_Regina_fr_Stortorget

Den 1 november 1911 var det premiär på Reginabiografen, eller Regina Teatern som den då hette. Filmen som visades var ett danskt alster, Lifvets hasard, av August Blom. En kort artikel i Lunds Dagblad beskriver den nya biografteatern: ”Teatern, som är synnerligen bekväm och elegant utsryrd, samlade igår en mycket talrik publik. Den uppgifves rymma […]

Reningsverk byggs

1929 tas beslut om att bygga ett reningsverk för Lund, så att Höjeå inte slutgiltigt ska bli ett avloppsdike.

Resolution om biskopsämbetet

LundiArtal

1680 kommer en kunglig resolution som bestämmer att biskopsämbetet i Lund ska förvaltas på samma sätt som i övriga Sverige.

Rudelius och Boklund

RudeliusBoklund

1897 köper verkmästaren Johan Ivar Rudelius och mejeristen Axel Ferdinand Boklund Lunds Nya Gjuteri och Mekaniska Verkstad, grundat 1870. Nu kommer produktionen att inriktas på mejerimaskiner, men också bryggeri- och tvätterimaskiner. Vid denna tid pågår en intensiv uppbyggnad av andelsmejerier i hela landet och dessa behöver utrustning. Verksamheten upphör 1918.

Runstenshögen

runsten

I samband med att Föreningen för Skånes fornminnen firade sitt 200-årsjubileum 1868 skänkte man 6 st runstenar till Universitetet. Stenarna kom ifrån olika platser i Skåne: Gårdstånga, Nöbblöv, Skivarp, Vallberg och Vallkärra. Runstenarna är placerade på en liten kulle framför Palaestra et Odeum. Alla har de runtexter som berättar om hur olika vikingar mött döden […]

Ruskigt mord ledde till bildandet av AF

Locus_Peccatorum

Måndagen den 30 oktober(2000)  sökte sig ett betydande antal av föreningen Gamla Lunds medlemmar trots kraftigt regn och hård blåst till Akademiska Föreningens Stora sal för att uppleva en kväll i Föreningens barndom. Som conferencier uppträdde Föreningens arkivarie Per-Ola Olsson. Upptakten blev dramatisk. Man presenterade ett mord från 1829 då den unge teologie studeranden Jacob […]

Rydberg, Viktor (1828 – 1895), författare

viktorrydberg

Viktor Rydberg kom till Lund våren 1851, med, endast 2 riksdaler banco på fickan. Han avlade studentexamen (vilket man då gjorde vid universitetet) 19 juni 1851 med goda betyg. Han skrev samtidigt in sig vid Smålands nation. Därpå lämnade han Lund och tog plats som informator över sommaren och hösten. Han kom tillbaka först mot […]

Rydbergs konstant introduceras

jannerydberg

Fysikern Janne Rydberg (1854-1919) upptäcker att våglängden för atomers spektrallinjer kan beräknas med en viss formel. En av formelns konstanter är gemensam för alla ämnen och har inom internationell vetenskap fått namnet Rydbergs konstant. Upptäckten 1887 gav grundläggande kunskap om atomens uppbyggnad.

Rymdfält av frid

chillida

Skulpturen ”Rymdfält av frid” från 1972 är gjord av den spanske konstnären Eduardo Chillida. Det är ett kvadratiskt granitblock placerat på Stortorget framför Rådhuset och Stadshallen. Konstverket är faktiskt inte färdigt. Med den svarta granitskulpturen ville Chillida sätta fokus på alla de krig som förs runtom i världen. Inte förrän fred råder i hela världen […]

Rysk delegation i Lund

LundiArtal

Lund får 1562 exotiskt besök i form av en 150 man stark rysk beskickning som varit hos kungen i Köpenhamn och nu ska vistas i Lund i väntan på att kunna åka hem. Först i maj 1563 blir lundaborna av med det krävande och föga välkomna besöket. En medlem i delegationen dör i Lund och […]

Ryska huset

Bygget av huset på Stora Södergatan 29 påbörjades 1906 men blev färdigt först ett år senare. Arkitekt var troligen Henrik Sjöström. Gårdshuset är dock äldre än 1844. Under 1990-talet började huset att kallas för ”Ryska huset” eftersom det då gick rykten om att här bodde många personer från Östeuropa inneboende. Skandalerna kring ”Ryska huset” som […]

Ryska huset – arkeologiska fynd

Tornstrukturer från tidig medeltid l januari är 2008 undersökte Kulturens arkeologer de kulturlager som bevarats under källaren till det Ryska huset, Stora Södergatan 29. De första tomtgränserna kan dateras till 1000-talet. Under senmedeltid bodde och arbetade en skomakare här och då fanns ett stenhus på tomten. Arbetena på fastigheten har fortsatt under 2008 och då […]

Ryska huset – tusenåriga fynd

GN_ryskfynd01

l källaren under ”Ryska huset” på Stora Södergatan har arkeologerna hittat lämningar från  1000-talet och framåt. Ett pennskrinslock av ek med utskurna prydnader är ett av fynden från den tiden. Träskodda rännor i olika riktningar påträffades också de är förmodligen den tidens fastighetsgränser. Under slutet av förra året och början av detta kunde uppmärksamma flanörer […]

Rådhus byggs

LundiArtal

Ett kungligt beslut delges Lund 1541 att S:t Clemens kyrkogård får utnyttjas till ett rådhusbygge. Det förefaller som att det medeltida rådhuset blivit förstört kort efter reformationen. Ett nytt rådhus byggs omgående på den rivna kyrkans grund.

Rådhuset

radhus10

Rådhuset byggdes ursprungligen som stadshus och stod färdigt 1837. I huset var det inrett krog, matservering, spruthus och förvaringsrum för stadens räkenskaper. Högst upp låg Knutssalen, en stor festsal med ”entrefocerad orchestra och fem pelare”. Här hängde de speglar och ännu bevarade ljuskronor, som professorn vid konstakademin i Köpenhemn G. Fr. Hetsch hade ritat redan […]

Rådmansvången

Rådmansvången är en stadsdel på Väster i Lund. Området avgränsas av bland annat Trollebergsvägen, Rådmansgatan, Stadsparken, Åkerlund & Rausings anläggning samt Snickarevägen. Lunds borgmästare och rådmän fick förr i tiden delar av sin inkomst från området. Där finns bland annat Patrik Rosengrens park. Småhustomterna bebyggdes med några få undantag 1947-49. Radhustomterna blev liggande något längre, […]

Rönströmska skolan

ronstromska

På Stora Södergatan 57 låg förr i världen Den högre elementarskolan för flickor. Det var det långa och officiella namnet. I dagligt tal kallades den för Rönströmska skolan och var uppkallad efter dess legendariska föreståndarinna Anna Rönström. Redan 1871 hade hon öppnat sin skola fast då på Nygatan. Senare var den placerad såväl på Winstrupsgatan […]

S:t Jörgens hospital byggs

StJorgensH

Vid 1100-talets mitt byggs öster om Lund ett sjukhus för de som led av spetälska (lepra), S:t Jörgens hospital. Denna typ av hospital lades alltid en liten bit utanför städerna, man är medveten om smittoriskerna. De intagna lever här ett klosterliknande liv. Under medeltidens senare del blir lepran alltmer ovanlig och S:t Jörgens hospital läggs […]

S:t Lars

Ett år på S:t Lars ca 1960.      16 min

S:t Peters nunnekloster bildas

stpetersklosterkyrka

Cirka år 1145 grundas S:t Peters nunnekloster av ärkebiskop Eskil för benediktinorden. Det helgas åt S:ta Maria och S:t Peter. Klostret har en fyrsidig sluten planform med längorna uppförda norr om kyrkan. Tolv nunnor har sin gärning här och klostret är förmöget. De äger ett stort antal gårdar i Skåne och inkomster av laxfiske i […]

S:t Petri Kyrkogata 7

Hörnhus i tre våningar, uppfört av byggmästare A. Linhard, som sanno­likt också utfört fasadritningen. Huset är byggt av tegel med putsad, rödmå­lad fasad i klassicerande stil. Bottenvå­ningen har bandrustik och de övre vå­ningarna kvaderindelad puts. Hörnet kröns av ett torn i fransk barockstil, vilket från början var försett med ett utsirat räcke. Fönstren har profilerade […]

Salanders Fabriker

Sign

Salanders Fabriksaktiebolag var ett av Lunds stora företag inom färgeri- och textilbranschen och grundades 1847. Företaget höll till med sitt färger på Bredgatan ända tills verksamheten upphörde 1977. En brand skadade stora delar av byggnaderna 1937. Salanders hade ocksa mattväveri och spinneri vid kvarteret Raffinaderiet från tiden för andra världskriget fram till 1973 respektive 1977. […]

Saluhallen

RK_saluhallen

Saluhallen är inte bara centralt belägen, där den ligger mellan Mårtenstorget och Botulfsplatsen mitt i stan, den har även en central plats i många människors upplevelse av Lund. Saluhallen är en stor tillgång för den gamla kulturstaden. Handeln med kött och fisk hade sedan gammalt bedrivits i täckta vagnar på Stortorget. Med ökade krav på […]

Saluhallen byggs

saluhallen

1909 flyttas handeln med kött från Stortorget in i den nybyggda saluhallen.

Saluhallen under 1000 år

GN_saluhallen1000

En våg från medeltiden hittades när Kulturen under sommaren genomförde en arkeologisk undersökning på Saluhallens innergård. Den föranleddes av den planerade utbyggnaden av Saluhallen. Kvarteret är ur arkeologisk synvinkel dåligt känt. Platsen för undersökningen ligger indraget från gaturummet, vilket den av allt att döma gjort även under medeltiden. Under 1500- och 1600-talen har tomten varit […]

Saluhallen vid Mårtenstorget

RK saluhallen

Saluhallen har en sockel av släthuggen granit och därovan rustikt huggen kalksten. Den övre delen av fasaden består av fogstruken, röd maskintegel  med  mönstermurning kring torgportalen av kalksten med Lunds vapen. Sadeltaket är klätt med rött tegel och har två ventilationshuvar. De ursprungliga stora välvda vitmålade fönsterna är bevarade liksom de ådrade fyllningsdörrarna. På gårdssidan […]

Sandgatan 14 – Zettervallska villan

BVzettervallskavillan

Helgo Zettervall lät 1871 uppföra ett bostadshus med ritkontor åt sig. Huset placerades djupt indragen från gatan. Förgården, som mot gatan avgränsas av en mur med järnstaket mellan cementpelare, arrangerades  som  en tidstypisk trädgård med fontän i mitten. Fasadens muryta är kraftigt modellerad med pilastrar, listverk, fönsterramverk och friser. Trots sitt lilla format är fasaden […]

Sankt Andreas kyrka

S:t Andreas var en av Lunds många medeltida sockenkyrkor. Den låg i den nordöstra delen av nuvarande kvarter Katedralskolan, där Stora Södergatan och Drottensgatan möts idag. Drottensgatans västra del har medeltida ursprung och S:t Andreas omtalas i de skriftliga källorna första gången 1302, men är troligen äldre än så. Detta var en stenkyrka med romansk […]

Sankt Jörgens hospital rivs

Helgeandshuset innanför Södertull tar 1587 över sjuklingarna från S:t Jörgens hospital öster om Lund. Hospitalet rivs. Läs mer om Sankt Jörgens hospital.

Sankt Lars

Det gamla sjukhuset på Sankt Lars byggdes 1879. Här bedrevs verksamhet fram till 2013. Större delen av den övriga bebyggelse utgörs också av sjukhusbyggnader, men idag finns här andra verksamheter som skolor, vårdboende, kontor med mera. På Gamla Västra Sjukhuset finns även S:t Lars företagspark. På området finns idag också tre flerbostadshus och även ett […]

Sankt Nikolai kyrka under Kyrkogatan

vattenled

Strax utanför Sydsvenskans stjärncafé i Lund ansluter Gråbrödersgatan till Kyrkogatan. Här låg förr Lilla torg. Under Kyrkogatans nötta gatstenar och det som en gång var Lilla Torg ligger bl.a. gravar och ruiner efter S: t Nikolai kyrka. Kyrkogatan anlades år 1702 genom äldre tomtmark. Den sedan reformationen övergivna kyrkogården utgjorde då en öppen plats. Platsen […]

Sankt Olofs kyrka och kyrkogård – nya rön

GNart006

För de flesta lundabor är Allhelgonakyrkan ett bekant landmärke. Mindre känt är att det på samma plats, långt före den nuvarande kyrkan i nygotik, fanns en medeltida kyrka. Kyrkan, som hade den norske helgonkungen S:t Olof som sitt patrocinium, dvs namnshelgon, revs i samband med reformationen 1536. S:t Olofs socken omfattade under medeltiden hemman i […]

Sankt Stefans kyrka

Sankt Stefans kyrka låg där Stora Södergatan 45 ligger idag. Platsen är, liksom många andra fornlämningar i staden, utmärkt med en minnesskylt. Kyrkan uppfördes 1050 och var tillägnad martyren Stefanus som omtalas i Apostlagärningarna i bibeln. Detta var ursprungligen en stavkyrka, men år 1110 byggdes en stenkyrka ovanpå resterna av denna. På den tillhörande kyrkogården […]

Sankta Maria kyrka

I korsningen Stora Södergatan/Västa Mårtensgatan byggdes under 1000-talet en stavkyrka helgad åt jungfru Maria. Denna kom att kallas Sankta Marias kapell vid torget. Under 1100-talet tillfogades kyrkan epitetet Minor (som betyder mindre) eftersom man då i den östra delen av staden hade byggt en större Mariakyrka, Sankta Maria Magle. Stavkyrkan Sankta Maria Minor ersattes under […]

Schartau, Henrik (1757 – 1825), präst

Henric Schartau var en präst och predikant i Lund som i slutet av sjuttonhundra- och början av artonhundratalet var känd för sina kompromisslösa och stränga predikningar. På så vis kom han att påverka många unga präster och hans lära, den ”schartauanska väckelsen”, spreds i framför allt Skåne och på västkusten. Schartau blev 1785 andre komminister vid domkyrkan i […]

SE-banken – Kino

Kyrkog3

Mellan det 5 våningar höga bankpalatset i hörnet mot Stortorget och Apoteket Svanens fastighet ligger Kyrkogatan 3 med SE-bankens kontor och biografen Kino. Huset smälter väl in med apotekshuset. Det ser i en första anblick ut att ha bara två våningar, men har egentligen fyra med de två översta indragna mot gården. Biografen Kino (tidigare […]

Servoventilatorn – den moderna respiratorn

bjornjonson

Genom att utnyttja flödesreglering lyckas medicinforskaren Björn Jonson och kollegan Sven Ingelstedt 1971 skapa den nya tidens respirator. Apparaten, som fick namnet Servoventilatorn, blir ett genombrott för intensivvårdens uppbyggnad i världen.

Sista avrättningen i Lund

1830 äger den sista avrättningen rum i Lund. Det är en halshuggning som utfördes av bödeln från Malmö på ’’afrättsplatsen’’ norr om staden, vid Getingevägen. Domen hade, eftersom brottslingen var student, avkunnats av akademien. Läs mer om mordet här

Sista kungahyllningen i Lund

lerbackshog

1610 hyllas Kristian IV:s son Kristian, inte på den traditionella platsen Lerbäckshög, utan på Stortorget. Detta blir den sista kungahyllningen i Lund.

Sjuarmade ljusstakens kapell

Dom_Sjuarmade1

Den sjuarmade ljusstakens kapell domineras av en 3,5 meter hög bronsljusstake från slutet av 1400-talet som för tankarna till den sjuarmade ljusstaken i templet i Jerusalem. Ljusstaken är tillverkad i Tyskland och transporterad till Lund i delar. Dess fot består av fyra lejon och mitt på ljusstaken finns de fyra evangelisternas symboler; ängel (Matteus), lejon […]

Själabodarna

RK kvsjalabodarna

Själbodgatans namn gavs efter stadens själabodar, det vill säga fattighus. I kvarteret har det sedan medeltiden funnits flera fattigvårdsinrättninger. Av detta finns idag kvar Magleskolan vid Magle Stora Kyrkogata 5 (byggd 1835 som arbets- och kokinrättning med fattigskola) och bostadshusen vid Lilla Algatan 2 och 4. De senare byggdes som fattighus på 1860-talet och var […]

Själabodarna vid Själbodgatan i Lund

BVkvsjalabodarna

 Under medeltiden var kommunal fattigvård sällsynt, och ingenting antyder, att någon sådan då förekommit i Lund. Här synes vården av de fattiga helt ha legat i kyrkans händer. Vid reformationen 1536 var det för statsmakten angeläget att befintliga inrättningar för vården av fattiga och sjuka skulle äga bestånd, och så blev också  fallet med Lunds […]

Skandiabiografen

BV_bankg2_01

Huset i det sydvästra hörnet av Mårtenstorget är byggt 1916. Byggherre var Nathalia Nilsson, arkitekt August W. Lindvall Trevåning i hörnhus med mansardvåning och flera frontespiser samt burspråk. Fasaden är utförd i ett mörkrött, hårdbränt tegel som ger byggnaden en sluten och monumental  karaktär.  Bottenvåningens skyltfönster är spetsbågiga, de övre våningarna har fönster med småspröjsad överdel. I […]

Skattelängd upprättas

skattelangd

1691 upprättas en sjättepengingslängd över Lund, dvs en skattelängd över stadens borgare. Denna är ett viktigt dokument eftersom den också redogör för gårdarna som fanns i staden vid denna tid.

Skissernas museum

GM_skissernas

Skissernas museum har som sin uppgift att samla, katalogisera, visa, vårda och förvara skissmaterial, förstudier och modeller till konst i offentlig miljö. Avsikten är att lyfta fram den kreativa skapandeprocessen – själva ”konstverkets födelse”, som museets grundare Ragnar Josephson kallade det. Idag fokuserar museet alltmer på att belysa de olika aspekter som rör den offentliga […]

Skissernas museum grundas

GM skissernas

1934 grundas Arkivmuseet (Arkiv för dekorativ konst) som är en i sitt slag unik institution med inriktning på det monumentala konstverkets skapelseprocess. På 1980-talet döps museet om till neutrala ’’Konstmuseet’’. Numer heter det Skissernas museum. Läs mer om Skissernas museum här.

Skråtvånget upphävs

hantverkare

1847 upphävs skråtvånget. I Lund bildas samma år Fabriks- och Hantverksföreningen, vilket sker vid ett sammanträde inför magistraten den 19 maj 1847. Vid tillfället tillfrågas stadens handlare om de vill vara med, men dessa avböjer och meddelar att de tänker bilda en egen förening istället.

Skånska Brand

skanskabrand

Det s k Skånska Brand-huset vid Tegérsplatsen uppfördes 1906 för Skånska Brandförsäkrings- inrättningen. Denna hade grundats 1828 med inriktning främst på fastigheter i skånska städer. Skånska Brand bedrev sin i byggnaden fram till 1983. När företaget då flyttade sitt huvudkontor till ett större hus såldes byggnaderna till kyrkliga samfälligheten men disponerades efter det av en […]

Skånska Brand

sk_brand01

På fastigheten finns två sammanbyggda gathus. Den östra byggnaden, vid Stora Algatan 7 är uppförd 1904. Den har tre våningar och frontespis. Sockel och portalomfattningar är utförda råhuggen sten och fasaden klädd med rött maskinslaget tegel. Fönster och dörrar liksom frontespisen har svängd överdel med putsomfattningar i Jugendstil. Svarta smidesbalkonger i andra och tredje våningen. […]

Skånska Hvitgarferiet

Sign

Skånska Hvitgarferiet tillhörde handskmakare J P Möller (se artikeln om Handskmöller, 1854). Fabriken omnämns under åren 1896-1908.

Skånska unionen upphör

atterdag

1361 upphör den skånska unionen med Sverige. Valdemar Atterdag återtar landskapet och kommer till Lund vid jultid. Den 7 januari 1361 utfärdar han de äldsta bevarade privilegierna för borgarna i staden. I privilegierna stadgas det att tyska köpmän inte får köpa hudar, fläsk och smör i annat skick än saltat och i bestämda kvantiteter. De […]

Slaget vid Lund – bakgrund

SVL_battlefield

Alltsedan freden i Roskilde år 1658 då Danmark tvingades att till Sverige avträda sina landsdelar öster om Öresund; Skåne, Halland, Blekinge och för en tid även Bornholm var den danska politiken inriktad på att återta det som förlorats. Ett tillfälle yppade sig år 1675 då Sverige genom sin allians med Frankrike drogs in i krig […]

Slaget vid Lund – gravarna

Det dröjde mycket länge innan någon av massgravarna från slaget påträffades. Det skedde 1995 på Norra Nöbbelövs kyrkogård. Där påträffades i ett ledningsschakt skelettdelar och uniformsdetaljer. Ett par av skallarna uppvisar skador efter värjhugg. Källa: Turistföreningen, Lunds kommun

Slaget vid Lund – monumentet

SVL_250px-Monumentet,_Lund

1883 invigdes Monumentet över slaget vid Lund, placerat vid Lerbäckshög. Initiativet utgick från De Skånska Landskapens Historiska och Arkeologiska Förening med historikern Martin Weibull som drivande kraft. Monumentet ritades av Helgo Zettervall och var ursprungligen byggt i cement som 1930 ersattes med granit. Monumentets budskap är försoningen mellan Danmark och Sverige, inte den svenska segern. […]

Slaget vid Lund den 4 december 1676

slaget 02

Anmarschen och förtruppernas strid 01.30 bröt den svenska armén upp från sitt läger vid Lilla Harrie. 04.00 påbörjade den svenska armén övergången av Kävlingeån på isen vid Rinnebäcksmölla. 07.00 nådde täten på de svenska trupperna fram till i höjd med Stångby kyrka. Vid denna tidpunkt upptäckte danska posteringar i trakten av Västra Hoby att svenskarna […]

Smålands Nation

GM_smalansnatiob

Smålands nation lokaler ligger på Kastanjegatan i centrala Lund och här bor också cirka 250 av nationens medlemmar. Bostäderna består av fyra fastigheter som erbjuder allt från korridorrum till tvårumslägenheter. Länge var huset Dackegården med sina tio våningar Lunds högsta hus. Smålands är fortfarande den enda studentnationen i Lund med en tydlig politisk prägel och […]

Sockerbolaget bildas

sockerbolaget

1888 anläggs Sockerraffinaderiet Öresund väster om järnvägen. Det blir fram till nedläggningen 1914 ett av Lunds stora industriföretag med omkring 200 arbetare. Tillverkningen är knuten till ett snabbt uppsving för den skånska sockerbetsodlingen.

Sockerrafinaderiet Öresund

SockerRaff 1898

Sockerrafinaderiet Öresund etablerar sin verksamhet på Spoletorpsområdet 1888. Det kommer att ha en kortvarig men framgångsrik verksamhetsperiod i Lund med intensiv utveckling.Så länge företaget är i drift är detta en av stades stora industrier och sysselsätter omkring 200 personer. Sockerrafinaderiet hade grundats 1883 av den danske kemiingenjören Vilhelm Jørgensen som också äger fabriken Øresunds Chemiske […]

Spanska sjukan

spanskasjukan

Spanska sjukan var en ovanligt svår och dödlig form av influensa som dödade mellan 50 och 100 miljoner människor över hela världen under åren 1918, 1919 och 1920 varav cirka 38 000 i Sverige. Man tror att det är den mest dödliga pandemin hittills i mänsklighetens historia och orsak till fler dödsfall än såväl pesten som […]

Spanska sjukan slog ut hela familjer

l Lund utspelades flera familjetragedier när spanska sjukan slog till 1918. En andra våg kom 1920. Den 31 januari dog 30-åriga Sigrid Ljungkvist, bosatt på Lilla Fiskaregatan. Nästa dag dog hennes man och därefter de två små döttrarna som var fyra och fem år gamla. Inom en vecka hade hela familjen raderats ut och det […]

Spanska sjukan stängde Katte

För mycket plugg, typ. Och latin!!! Fäktning på jympatimmen – coolt Så skulle kanske en elev från dagens skola uttalat sig om skoldagen på Katte för 90 år sedan. Ända till 1955 skrevs det utförliga redogörelser om läsåret på Katedralskolan. Låt oss se vad som hände 1918. Skolan hade 538 lärjungar – bara pojkar. På […]

Sparbanken för 175 år sen: istället för fattigvård

GNart014

2008 firades det 175-årsjubileum på Sparbanken Finn. En stark drivkraft till bankens bildande år 1833 var att ge de många fattiga i dåtidens samhälle en hjälp till självhjälp. De skulle stimuleras att spara och få ränta på sina slantar istället för att supa upp dem. Detta och mycket annat förtalte bankdirektör Lars-Erik Skjutare när han […]

Sparbanken Öresund

Kyrkog9

Sparbanken Öresund är en fristående sparbank med verksamhet i södra Sverige och huvudkontoret i Lund. Sparbanken är landets största fristående sparbank med runt 145 000 kunder. Bankens historia sträcker sig över 150 år tillbaka. Sparbanken Finns verksamhet började redan 1833 och en av initiativtagarna var professor Carl Adolph Agardh, botaniker och nationalekonom. De första åren togs […]

Spyken

KUM_spyken02

Spyken ligger vid Österport mitt i dagens Lund och är en skola med traditioner sedan 1800-talet, men samtidigt en modern gymnasieskola med Byggprogrammet (BP), Estetiska programmet (ES), Naturvetenskaps- programmet (NV) och Samhällsvetenskapsprogrammet (SP). Spyken grundlades 1848 som Realskolan i Lund. 1869 bytte skolan namn till Lunds privata elementarskola, men kallades i folkmun ofta för Lunds Privata eller just Spyken. […]

Spyken 150 år – född ur revolutionära strömningar

KUM_spyken01

Under 1800-talets första decennier nåddes Sverige av revolutionära strömningar. Radikala reformer krävdes, även inom skolan. De nya idéerna tillämpades först av Nya Elementarskolan i Stockholm, grundad 1828. Tjugo år senare fick den en efterföljare i Lund, då några unga akademiker grundade en Realskolan. Syftet var att erbjuda ett liberalt alterantiv  till den gamla klassiska lärdomsskolan. […]

St Gråbrödersgatan 12

RK_linajonn1

Huset på Stora Gråbrödersgatan 12 byggdes av fröken Maria Jonn (1855-1910) år 1908. Hon flyttade sin syster Lina Jonns populära fotoateljé hit från den tidigare adressen på Bantorget 6. Maria fortsatte fotorörelsen under namnet Lina Jonns Efterträdare. Verksamheten moderniseras och ökas ut. Hon inrättar en stor fotoateljé på översta våningen och startar i bottenvåningen en […]

St Södergatan 22 – Karl XII-huset

BV_KarlXIIhuset

Tvåvåningshus, drygt 38 meter långt och 8,5 meter brett, uppfört av tegel i kryssförband med 90 cm tjocka yttermurar. Stora naturstensblock ingår i gårdssidans murverk. Fasaden pryds av horisontella kritsiensband, mot gatan fyra, mot gården två. Dessa dekorativa kritstensband är ett uttryck för den nederländska renässansstilen och daterar byggnaden till 1500-talets senare hälft,  Lunds Historia […]

Stadshallens historia

stadshall10

Stadsfullmäktige tillsatte 1930 en kommitté, som skulle utreda frågan om uppförande av en konserthusbyggnad m. m. Efter diverse turer och en arkitekttävling framlade kommittén 1941 ett förslag omfattande ett nytt byggnadskomplex längs Stortorgets hela östsida. Förslaget kom aldrig till utförande men diskussionen fortsatte. Under tiden hade bland allmänheten en allt kraftigare opinion växt sig stark […]

Stadshuset

Kyrkog11

1904-1906 uppförde Skånes Enskilda bank sitt palats med tung och mäktig fasad. 1926 övertogs huset av Lunds stad som förvaltningsbyggnad. Det går fortfarande att läsa Stadshuset som är markerat överst på fasaden. Tidigare låg på tomten det sk Sommeliska gården, byggt 1874 men som revs när nuvarande huset skulle byggas. Till vänster på bottenvåningen låg Lunds […]

Stadshuset blev rådhus

radh01

Rådhuset byggdes ursprungligen som stadshus och stod färdigt 1837. Det var en trevåningsbyggnad med bottenvåningen uppförd av sprängd ballasten och de bägge andra av tegel. Det valmade taket var klätt med tegel och i det hade femton gjutna glaspannor infogats för att släppa in ljus. Ursprungligen var det tänkt att hela fasaden skulle putsas men […]

Stadsparken

GM_stadsparken

Stadsparken är Lunds mest populära park och den lockar besökare i olika åldrar och med olika intressen. Soliga dagar under sommarhalvåret kan det vara nästan trångt i parken med alla solbadare, joggare, barnvagnar, lekande barn, boulespelare, kafégäster, fågeldammsbesökare och andra. Stadsparken började utvecklas kring den medeltida stadsvall som tidigare gick runt Lund, Högevall. Området innanför […]

Stadsvallen

Stadsvallen

Lund omgavs en gång av en jordvall med en vattenfylld vallgrav. På toppen fanns en palisad som skulle göra försvaret ännu effektivare. Vid utfarterna i söder, väster, norr och öster fanns tegelmurade porttorn och vindbryggeförsedda broar över vallgraven. Vallen var cirka tretusensjuhundra meter lång. Idag återstår inte mycket av denna väldiga anläggning. I Stadsparken finns […]

Stadsvallen hotas av genombrott

GN_stadvallen

– Lund är inte varsamt om sina medeltida minnen. Markeringen i Kattesund efter den stora stavkyrkan är man beredd att bygga över. Den historiska miljön bakom Stäket används för sophantering. Och nu planeras ett genombrott i den gamla stadsvallen, säger stadsantikvarie Henrik Borg och efterlyser större medvetande om det medeltida arvet. Genombrottet finns i en […]

Stampelyckan

De tidigaste delarna av Stampelyckan kring Vegagatan, Siriusgatan och Merkuriusgatan byggdes på 1940-talet (?). De östra delarna med lägenheter och radhus byggdes på 1950-talet. I den sk Planetstaden ligger 45 kedjehus i gult tegel som är ritade av de danska arkitekterna Ib Møgelvang och Jørn Utzon. Dessa uppfördes 1957-58.

Stationsområdet

BV_jvg1

1856 invigdes första etappen av södra stambanan mellan Malmö och Lund. Aret därpå påbörjades uppförandet av ett stationshus med banhall samt gods­magasin i Lund, och 1859 stod stationsbyggnaderna klara. Vem som utfört den bevarade fasadritningen till Lunds stationshus är inte klarlagt. SJ:s egen järnvägsarkitekt A. W. Edelsvärd uppger på 1870-talet att en dansk, icke namngiven, […]

Stifts- och sockenindelning i Skåne

sockenindelning

1042-1047 var den norske kungen Magnus även kung över Danmark. Han satte Sven Estridsson att råda över landet. Snart blossade en maktstrid upp som pågick fram till 1047 då Magnus avled och Sven Estridsson till slut blev kung. Sven kom att regera länge – 27 år – och under denna tid skedde mycket av stor […]

Stora Kyrkogatan byggs

kyrkogatan1750

1687-1702 planeras och genomförs gatugenombrottet väster om Domkyrkan, det som kommer att bli Stora Kyrkogatan.

Stora Södergatan 35

BV_stsodergatan35

Tvåvånings korsvirkeshus, uppfört i två etapper; den norra delen vid Södergatan byggdes 1835, och 1837 tillfogades hörnpartiet och längan utmed Tvärgatan. Båda husen är uppförda av ekekorsvirke och hade ursprungligen enkla putsade fasader. 1898 erhöll huvudbyggnaden mot Södergatan en klassicerande putsfasad, av vilken idag endast en profilerad gesims återstår. Under 1900-talet har korsvirket frilagts i […]

Stortorget

stortorg10

Under många år var Stortorget ett centrum för den lokala busstrafiken och biltrafiken som passerade torget var mycket tät. Sedan 1960-talet är det dock endast tillåtet för cyklar och nyttotrafik att passera torget. Platsen där Stortorget ligger har varit marknadsplats sedan 1000-talet. Under medeltiden såg torget annorlunda ut än idag. Det hade längre sträckning mot norr […]

Stortorget 1 – Bankhuset

BV_bankhuset1

Huset uppfördes för en bank och med dess placering vid Stortorget, på det gamla rådhusets plats, var det nödvändigt att det skulle bli en monumental och imponerande byggnad. Planen anpassades efter kvarterets form med huvudfasaden mot torget och två lika långa flyglar utmed Kyrkogatan och Kungsga­tan. Bottenvåningen har fasad i huggen granit, avslutad med en […]

Stortorget stadens medeltida centrum

IllStortorgety

Stortorget leder sitt ursprung anda tillbaka till Lunds grundläggning. Ett rejält torg var ett av de viktigaste kriterierna på en stad och kungen såg mycket tidigt till att skapa en plats dit handeln från den gamla marknaden Tre Högars marknad kunde flyttas. Riktigt hur gammalt Stortorget är har inte fastställts men vi vet att det […]

Strandberg, C.V.A. ”Talis Qualis”, (1818 – 1877), författare

Talis_ualisfoto

Carl Vilhelm August Strandberg, alias ”Talis Qualis”, var student i Lund från 1838 och bodde då på flera olika ställen i staden som Lilla Södergatan och Klostergatan; till sist hamnade han på Råbygatan.  Han rörde sig i kretsen kring Otto Lindblad och spelade en betydande roll i studentlivet med sina dikter i radikal anda, som […]

Striden om Rådhuset

radh01

1954 var det strängt taget beslutat. Rådhuset, byggt 1837, skulle rivas, Skomakaregatan breddas, ett nytt stort komplex byggas. Men en allt starkare opinion kämpade emot, åren gick och tidsandan hann bli en annan. Så Lund fick behålla sitt gamla rådhus. Numera anses det omistligt, sedan 1974 är det byggnadsminne. Så kan det gå. Saken var […]

Studentaftnar

ahlmark

Vad är en Studentafton? Som namnet säger en afton för studenter, arrangerad av Akademiska Föreningens speciella Studentaftonutskott. Ramarna har alltid varit vida och mycket har hänt under de första hundra åren. Hur började det? Den 11 april 1905 tillsatte Lunds studentkår en kommitté med uppdrag att ”försöksvis anordna studentaftnar med föredrag, diskussioner, litterära uppläsningar m. […]

Studentkaserner i Lund

Locus_Peccatorum

Studenter har bott i Lund alltsedan universitetet grundades 1668. Från början löstes bostadsfrågan helt enkelt att man inackorderades hos någon av professorerna. Den tidens professorsbostäder var rymliga och härbärgerade redan stora hushåll. Professorer och, inte minst, professorsänkor gjorde sig en extra förtjänst – det var inte ovanligt att man bodde två till fyra studenter i […]

Stäket – Fru Görvels gård

KUM_staket01

Vid Stora Södergatan nära korsningen med Västra Mårtensgatan ligger restaurangen Stäket med sina trappgavlar. Söder om krogen står ytterligare ett hus från renässansen. Båda bostadshusen byggdes på 1570-talet av den berömda Görvel Fadersdotter Sparre (cirka 1509-1605) som var en av Danmarks rikaste kvinnor med vidsträckta jordagods. Den tomt husen byggdes på var mycket stor och […]

Sven Nilsson

statySvenNilsson

Bysten föreställer den kände zoologen Sven Nilsson (1787-1883) och är skapad år 1902 av skulptören Walter Runeberg (1838 1920). Sven Nilsson var professorn i naturalhistoria och en av stadens lärdomsgiganter. Han var författare till stora verk om skandinaviens djurvärld, men har dessutom kallats för arkeologins fader. Sven Nilsson var samtida med – och korresponderade med […]

Sven Otto Åkerlunds Färgeri

Sign

Sven Otto Åkerlund startar 1861 ett färgeri i Lund. Detta kommer att ligga vid Bredgatan. Åkerlund är både kunnig och driftig inom sitt gebit och företaget kommer snabbt att konkurrera framgångsrikt med Borgs. I slutet av 1880-talet arrenderas färgeriet ut till C H Salander som 1894 köper upp röresen.

Svensk lag införs

svensklag

1681 får generalguvernören de skånska städerna att anhålla om att svensk lag ska införas. Den svenske kungen Karl XI bifaller detta året därpå.

Svensk trupp förläggs i Lund

LundiArtal

Kristofer av Oldenburg besegras 1535 av en svensk här vid Helsingborg. Därefter förläggs svensk trupp i Lund, där riksrådsmöten hålls under ärkebiskopens värdskap.

Svenska Bindgarnsfabriken

bindgarnfabriken

Svenska Bindgarnsfabriken AB bildas 1889 utifrån  en fabrik som 1847 startats som en hantverksrörelse av en repslagaregesäll. Läs mer om Bindgarnsfabriken här

Svenska Bindgarnsfabriken startar

bindgarnfabriken

1889
 bildas Svenska Bindgarnsfabriken AB ur en fabrik som 1847 startats som en hantverksrörelse av en repslagaregesäll. Läs mer om Bindgarnsfabriken här

Svenska Leksaksfabriken

leksaker

Svenska Leksaksfabriken startas i Åkarp 1890 genom en sammanslagning av Malmö-Åkarps Leksaksfabrik och Svenska Leksaksfabriken. 1895 bildas företaget till aktiebolag och flyttar till Lund. Inriktningen är att man ska tillverka leksaker, men även reklamskyltar, dekorerade bleckplåtar och många olika sorters dekorerade burkar. Fabrikens tillvaro blir dock kort och företaget går i konkurs 1898. I stället […]

Sveriges första kvinnliga biskop till Lund

Odenberg

Den 5 juni 1997 utsågs Christina Odenberg till biskop i Lund och blev därmed den första kvinnliga biskopen i Sverige. Detta var hon sedan i 10 år tills hon efterträddes av Antje Jackelén. Odenberg väckte bland annat stor uppmärksamhet när hon 2001 välsignade ett registrerat partnerskap. En del anklagade henne då för att ha brutit […]

Sylvanska huset

GM_sylvanska

Sylvanska hust kallas det gamla huset i hörnet av Stora Tvärgatan och Råbygatan. Det uppfördes ursprungligen omkring år 1800 i hörnet av Stora Algatan och Sandgatan i dess dåvarande sträckning över nuvarande Tegnérsplatsen. Huset ägdes av Andreas Sylvan, en handelsman från Ystad som antogs som akademibohandlare 1783. Här fanns också Lunds första akademiska bokhandel. Sylvan […]

Södertull

I anslutning till Södertull låg söderport vilken räknades som en av de viktigaste stadsportarna i medeltidens och renässansens Lund. Porten kallades även för Röde Port. Arkeologiska undersökningar har visat att portbyggnaden varit byggd av rött tegel, vilket kan vara en förklaring till namnet. Vi tullarna kontrollerades resande och man tog här även upp tullavgifter. Den […]

Södra Esplanaden

Södra Esplanaden följer samma sträckning som de södra delarna av Lunds medeltida stadsvall. Vallen kom under 1800-talet att bli ett hinder för stadens expansion, och redan 1873 lades ett förslag fram att ersätta vallens södra delar med en ”promenad”. Det var dock först genom ett förslag framlagt av dåvarande stadsarkitekten 1887 kallat ”Södra Vallpromenaden” som […]

Södran

sodran

Danspalatset Södran låg på Stora Södergatan 57 och var på 40- och 50-talen Lunds eget svar på Nalen. Södran var ett inneställe och danslokal inrättad i en gammal skolgymnastiksal. Hela området med fd Rönströmska skolan  köptes 1939 av byggmästaren Nils Tatis Andersson. Bilismen var i växande och avsikten var att här starta en verksamhet för […]

Tandberg, John (1896 – 1968), fysiker, urlundensare

GN_tandberg

John Tandberg. född i Norge 1896, var son till lundafotografen Lina Jonn och storbonden Gudbrand Tandberg. Han blev tidigt moderlös och uppfostrades av mostrar på St Tomegatan 16 i Lund. Redan som barn fick han ett eget kemilaboratorium och var under gymnasieåren en flitig låntagare på UB. Hans intressen var i sanning tvärvetenskapliga och innefattade […]

Taxeringslängd upprättas

skattelangd

1713 upprättades en taxeringslängd för Lund. Det var ett resultat av kungens försök att reformera förmögenhetsbeskattningen. Notabelt är att de rikaste personerna i var rote var professorer.

Tegelbruk

tegelbruk

Holger Lieffertz startar år 1741 ett tegelbruk. Detta ligger ungefär i södra delen av nuvarande Norra kyrkogården.

Tegnér bekransar Oehlenschläger

Tegner

”Söndringens tid är förbi …” Den 23 juni 1829 lagerkransade Esaias Tegnér vid magisterpromotionen i Lunds domkyrka sin danske skaldebroder Adam Oehlenschläger. Tegnér formulerade därvid de ofta citerade orden ”Söndringens tid är förbi, och hon borde ej funnits i Andans fria, oändliga värld…”.Detta väckte enorm uppmärksamhet och händelsen har kallats skandinavismens födelsestund. Romantiken var den […]

Tegnér, Esaias (1782-1846), författare, präst och biskop

tegner03

”Där har min ungdom gått…där har jag levat och lärt”. Så skrev Esaias Tegnér när han 1826 lämnade Lund för att bli biskop i Växjö. Till Lund kom han för att studera. Under de första åren bodde han vid Krafts torg och senare på Stora Gråbrödersgatan, En del av hans hem står kvar som museum. […]

Tegnérmuseet

tegnermuseet

Esaias Tegnér 1782-1846, var en av sin tids mest betydande svenska författare och skalder. Han bedrev även framgångsrika studier i Lund och erhöll en professur i grekiska 1812. Tolv år senare valdes han dock till biskop i Växjö och 1826 flyttade han och familjen från Lund. Under sin tid som professor i Lund bodde Tegnér […]

Tegnérmuseet – huset

Tegnérhuset är det enda som återstår av den korsvirkesgård från 1700-talet som tidigare legat på tomt 311 (idag Gråbröder 15 och 16). Norra delen av boningslängan, under 1820-talet be­bodd av Esaias Tegnér, förvärvades 1862 av den nybildade Tegnérstiftelsen i bevaringssyfte. Byggnaden är upp­förd av ekekorsvirke och tegel med spritputsad, gulmålad fasad. Taket är valmat mot […]

Televerkets gamla hus

BV_televerk01

Televerkets huvudbyggnad är en monumental offentlig byggnad i nationalromantikens anda. Huskroppen är asymmetrisk med ett mindre och ett större krenelerat torn samt frontespis med trappgavel. Det branta sadeltaketär täckt med rött, glaserat tegel. Fasaden är murad med mörkt brunviolett helsingborgstegel med sockel, portomfattning och fönsterdetaljer i granit. Tyvärr förvanskas fasaden av att de stora rundbågiga […]

Teori om istiden lanseras

svennilsson

Naturvetaren Sven Nilsson lanserar 1847  den för tiden epokgörande tanken att Skandinavien en gång haft fastlandsförbindelse med övriga Europa. Han är också en av de första att diskutera ”den stora nedisningen”, dvs det som vi idag kallar för istiden. Teorierna grundar han på studier av subfossila däggdjur upphittade i skånska torvmossar. Sven Nilsson är vid […]

Tetra Pak

TetraPak

Tetra Pak bildades i Lund 1943 när grundaren Dr Ruben Rausing tog de första initiativen till en ny typ av mjölkförpackning. Företaget är idag världsledande inom process- och förpackningslösningar för livsmedel och har över 24.000 anställda över hela världen.

Tetraedern blir till

tetraedern

Mjölkförpackningen ”tetraedern” blir första steget mot ett av världens mest framgångsrika industriföretag. Laboratorieassistenten Erik Wallenberg kommer 1944 på idén om förpackningens fyrsidiga pyramidform och företagaren Ruben Rausing patenterar den och lanserar Tetra Pak 1951.

Thomander

BV_tomegapsgatan

Kvarteret ligger i utkanten av den medeltida stadskärnan och var länge dåligt utnyttjat. De omgivande gatorna har i stort sett haft sin nuvarande sträckning sedan åtminstone medeltidens slut, men antagligen lades de ut någon gång på 1100- eller  1200-talet. Biskopsgatan följer den medeltida stadsvallen och Tomegapsgatan gick upp till en mindre port i vallen som […]

Tidigare datum för Lunds grundande

murlund

Det exakta året för Lunds grundande kan aldrig slås fast. 1020 var det approximativa grundläggningsåret som låg bakom stadens 950-årsjubileum 1970. Fem år efter det blev det dock möjligt att med hjälp av årsdateringar slå fast att staden var äldre än så. Det är dock viktigt att notera att det idag vedertagna året för grundandet […]

Tobaksfabrik startas

tobaksfabrik

1743 startas en tobaksfabrik av handelsmännen Carl Ludvig Alegre och Casper Lieffertz. Fabriken var utrustad med ett spinneribord och en press av 1200 skålpunds vikt. Här sysselsattes totalt 12 personer. En mästare, en rullare, två poppmakare och åtta pojkar. 1745 är tillverkningen 23627 skålpund rulltobak, på 1850-talet är den uppe i 3000 skålpund. Råvaran odlas […]

Tomegapsgatan 18 – studenternas barnhem

Envåningshus med fasader i grågult tegel med dekorativa inslag av rött tegel. Sadeltaket är täckt med gult enkupigt tegel. Huset inreddes ursprungligen med sju boningsrum och ett kök samt fyra kamrar på vinden. Takkuporna och en mindre tillbyggnad åt väster tillkom 1924. Huset inreddes 1945 till daghem och utgör nu tillsammans med tomt nr 10 […]

Tomegapsgatan 24 – ett hus med historia

BVtomegap1

Bostadshus med en våning mot gatan och två mot gården. Gatufasaden i grå ädelputs fick sin nuvarande klassiciserande utformning vid en ombyggnad 1926. De stickbågiga fönsterna har en profilerad omfattning med ”slutsten” i puts. Sockeln är profilerad och under takgesimsen löper en fris med modiljonger. Mittpartiet i fasaden är svagt markerat och krönt med trekantig […]

Tomegapsgatan 24 – här bodde de

Tomegaps24

Huset på Tomegapsgatan 24 är byggt 1876. Det var ursprungligen ett envåningshus och användes delvis som brygghus.Detta skulle kunna vara ett gathus i mängden, men är speciellt intressant eftersom det varit bostad åt flera kända personligheter. Huset var bland annat barndomshem åt författaren Axel Wallengren, kanske mer känd under pseudonymen Falstaff Fakir. Senare bodde också […]

Tomtindelning införs

LundiArtal

1758 kommer en viktig nyordning i och med att fast tomtindelning införs i Lund. Nummer sätts på husen i staden. Denna numrering kommer att med justeringar gälla ända till 1924.

Tornabanken

GM_tornabanken02

Torna, Bara och Harjagers sparbank började sin verksamhet år 1849 i hörnhuset där Bankgatan möter Mårtenstorget, i övervåningen på rådman August Theodor Ripas privatbostad. Bankhuset som idag ligger på denna plats uppfördes 1932. Arkitekt var den välkände Theodor Wåhlin. På  ”Tornabankens” tomt låg före 1932 två hus mot torget. Mårtentorget 6A och 6B var ursprungligen […]

Tornbladinstitutet

RK_embryologen

Embryologiska institutionen Ovanför entrén till den mindre av institutionsbyggnaderna på Biskopsgatan 7 står det ”Tornbladinstitutet”. Detta är uppkallat efter Hjalmar Tornblad. Han var ursprungligen skåning och tog studenten i Helsingborg. Tornblad tänkte läsa medicin men kunde inte finansiera sina studier utan läste istället botanik i Lund för att senare först bli tidningsman och sedan lärare […]

Tornen

Dom_Tornen1

”Lunna pågar” kallas Domkyrkans dubbeltorn i folkmun. Med inspiration från katedralen i Speyern skapade Helgo Zettervall vid renoveringen 1860-1880 Domkyrkans västparti som vi känner det idag. Tornen sträcker sig 55 meter upp i luften. I de båda tornen finns klockor som dagligen ringer ut över Lund, den äldsta är från 1513. Tornparet har blivit något […]

Triewalds instrumentsamling skänks

Van Guerickes Pumpa

Gruvmekanikern Mårten Triewalds instrumentsamling skänks till universitetet 1732. Den mest berömda apparaten är Guerickes luftpump från 1600-talet.

Tullkammaren byggs

tullkammaren

Tullkammaren vid Clemenstorget byggs 1894. Där förtullas utländskt gods. Verksamheten uppför först på 1970-talet. Läs mer om Tullkammaren här

Tysta Marie fyller 80 år

GNart011a

Tysta Marie fyller 80 och hedras med en minnesskrift. Och vem var då Tysta Marie? Jo, så kallades i folkmun huset som bostadsrättsföreningen Agardhsgården i februari 1929 beslöt att uppföra i hörnet av Agardhsgatan och Östra Vallgatan. l den första styrelsen ingick systrarna Maria och Hilda Ljunggren som drev igenom stränga regler om tystnad och […]

UB – Lärdomens arkitektur

ub_01_Kristenson

Universitetsbibliotekets kärva, ny gotiska fasad reser sig över besökaren, ännu oförändrad efter hundra år. Men bakom den ålderdomliga exteriören döljer sig ett inre i ständig förvandling. Sedan man passerat den väldiga porten och vandrat in under entréhallens ljusa takvalv stiger man in i ett levande bibliotek – ett bibliotek som formats av nya krav, nya […]

UB invigs

ub2

1907 invigs universitetsbiblioteket (idag UB 1) på Helgonabacken. Utrymmena i Lundagårdshuset hade blivit för små. Läs mer om Universitetsbiblioteket och Helgonabacken här

UB och Helgonabacken

ub

Universitetsbiblioteket – UB På Helgonabacken reser sig Universitetsbibliotekets mäktiga byggnad, i dagligt tal oftast endast kallat för UB. Universitetsbiblioteket har genom decennierna på många sätt varit hjärtat i Lunds universitet. Många generationer studenter och forskare har passerat där. l äldre tid kunde forskarna till och med ha egna forskarplatser – för somliga blev det decennier […]

Universitet återinvigs

1682 kan Lunds universitet återinvigas. Verksamheten hade legat nere sedan det skånska kriget och Kristianstad hade föreslagits som plats för akademin. Läs mer om Universitetets historia här.

Universitetet grundas

sigill1666

Danmark förlorar Skåne, Blekinge och Halland till Sverige vid freden i Roskilde 1658. Som ett led i försvenskningen av Skånelandskapen grundas Lunds universitet 1666 . Det hade tidigare funnits ett studium generale (ungefär högskola) för blivande präster i Lund, grundat 1438 och i funktion in på 1500-talet. Det nya universitetet får namnet Regia Academia Carolina […]

Universitetshuset

universitetshus

Universitetshuset är uppfört av tegel i två våningar med sockel av huggen granit och fasader i cementputs. Planen är närmast T-formig med ett långt öst-västligt mittparti från vars östra del flyglar utgår mot söder och norr och tillsammans bildar en monumental östfasad där mittpartiet utgör mittrisalit. Flyglarnas ytterändar är utformade som tvärgående byggnadskroppar, parallella med […]

Uret

Två gånger om dagen spelar en av Domkyrkans främsta sevärdheter In Dulci Jubilo. Uret har fascinerat besökare i mer än 550 år. Precis vid huvudingången till Domkyrkan står en av kyrkans största sevärdheter, det medeltida uret Horologium Mirabile Lundense. Omkring år 1425 kom uret till Domkyrkan. I hela Europa finns bara tre ur liknande detta […]

van Düren och vattnet i Lund

vattenled

Ar 1874 var ett glädjens år för Lundaborna. Då öppnades nämligen kranen för Lunds första moderna vattenledning. Vattentillgången fram till dess hade varit ett stort problem. Vattentillgången var dålig och stora vattenkonsumenter som t ex Lasarettet fick hämta vatten från Höje å eller andra närliggande vattensamlingar. Brunnarna i stan gav inte bara lite vatten utan […]

Vattentornet färdigt

Vattentornet 1910

1910 står vattentornet vid Sölvegatan färdigt. Ökande byggnadshöjder hade gjort reservoaren nödvändig. Den ersätts 1976 av ett nytt vattentorn.

Vattning räddar rådhuset

Under rivningsåren räddades rådhuset mot alla odds. Några som var med på den tiden hörde sedan av sig med intressanta kompletteringar och även tips om var minnesgoda nyckelpersoner stod att finna. En sådan person är överingenjör Gunnar Larsson. Han var teknisk huvudansvarig for stadshallsbygget och renoveringen av rådhuset. Tillsammans med konstruktören Åke Holmberg och chefen […]

Vipeholms sjukhus invigs

vipan

1935 invigs Vipeholms sjukhus för svårskötta psykiskt efterblivna. Den första byggnaden inom sjukhusområdet hade uppförts som kasern för ett regemente som aldrig förlades till Lund.

Vårfruskolan

GM_varfru

Vårfruskolan ligger centralt belägen i Lund och bedriver undervisning i årskurshomogena klasser indelade i arbetslag. Här finns även fritidshem. År 1866 fanns det i Lund 1.470 barn i skolåldern. Man ansåg då att de befintliga skolorna inte räckte till, varför man 1867 gav Wilhelm Stenhammar i uppdrag att rita en ny skola. Skolan som invigdes […]

Vårfruskolan

BV_varfruskolan

Folkskolebyggnad uppförd i två etapper, 1868 och 1904. Skolan ligger indragen från gatulinjen. Den är två våningar hög, mot väster delvis tre, uppförd i gult tegel på sockel av släthuggen granitkvader. Taket är valmat och täckt med engelsk skiffer. Den ursprungliga arkitektoniska uppbyggnaden bibehölls i huvudsak vid 1904 års tillbyggnad, och den nyare södra delen […]

Värpinge

Värpinge ligger i västra Lund. Den omfattar både landsbygd som ligger längst västerut, den gamla Värpinge by (som klassades som egen by fram till 1995) samt nyare bostadsområden närmast centrala Lund. Stora delar av området byggdes under slutet av 1980-talet och början av 1990-talet.

Västra innerstaden

Västra innerstaden är området precis väster om järnvägen som går rakt genom Lund, södra stambanan. Området har haft många olika namn genom åren. Den tidigaste bebyggelsen här uppkom längs gatorna, men här kom snart även att byggas kvartersområden. I dagligt tal kallas denna del av Lund för Väster men detta är en benämning som inte […]

Wahlgrenska gården

BV_Lsoderg02

Magasinslängan med adress Lilla Södergatan 6 är idag ombyggd till bostäder och är den enda byggnaden som återstår av en stor kringbyggd korsvirkesgård som låg här på 1800-talet. Gården ägdes av en familj Wahlgren som också bedrev en garverirörelse här. Denna byggnad lär vara byggd 1801 och inrymde stamp, barkhus, stall, foderlada, loge och sädesgolv […]

Wallengren, Axel ”Falstaff, fakir” (1865 – 1896), författare

fakiren

Envar sin egen professor, Ett svårskött pastorat, Sagan om Pomperipossa med den långa näsan, Lyckans lexikon – upphovsmannen till dessa och flera andra klassiker var Falstaff, fakir alias lundabon och lundensaren Axel Wallengren född i Lund 1865 och död i Berlin 1896. Han växte upp i Tomegapsgatan nummer 24, ett hus som hans far kronouppbördskassören […]

Wermlands nation

KUM_varmlands02

Huset på Stora Tvärgatan som hyser Wermlands Nation uppfördes ursprungligen 1949 och byggdes till 1957. Wermlands nation var den allra första studentnationen i Lund och hade ursprungligen av fyra grundare. Den första var Johannes Eric Ahlström som dessutom valdes till Kurator 1682. De andra tre grundarna var Johannes Tingelholm, Laurentius Karlberg och Magnus Norgreen. Den […]

Wickmanska gården byggs

wickmanska

1788 byggs Wickmanska gården av köpmannen Jacob Lindschoug. Gården skiljer sig den gången både arkitektoniskt och byggnadstekniskt från sina enklare grannhus vid Bredgatan. Wickmanska gården är stadens bäst bevarade hus fram till branden 2002 då väsentliga delar förstörs. Wickmanska gården har efter det återuppbyggts likadant som i sitt ursprungliga skick. Läs mer om Wickmanska gården […]

Wieselgrens minne – Kiliansgatan 9

WieselgrensSol

Huset byggdes 1906 som föreningslokal för nykterhetsföreningen och ersatte då ett äldre hus på tomten som tillhört Godtemplarorden. Två gårdshus i tegel i två våningar fanns tidigare. Det sista revs 1967. Nykterhetsföreningens hus har under många år använts av socialhögskolan. Därefter disponerades det av Kursverksamheten som hade sin undervisning i konsthantverk förlagd här. 1981 renoverades […]

Wieselgrenska – studenthemmet som aldrig blev av

WieselgrensSol

I dessa dagar då vi läser om nya studenter som får bo i husvagnar, militärtält och till och med på rektors soffa är det lätt att tro att bristen på studentrum varit ett evigt problem i Lund. Men så icke: under merparten av universitetets första dryga två århundraden löstes studenternas boende i regel smidigt på […]

Wrangelhuset

RK_wrangelskavillan

Wrangelhuset på Biskopsgatan 5 är en i raden av fyra institutionsbyggnader på denna tomt. Den är byggd 1893 efter ritningar av Salomon Sörensen. I byggnaden fanns under många år Histologiska institutionen. Idag finns här Institutionen för kulturvetenskaper. I byggnaden finns Wrangelbiblioteket som är kursbibliotek för studenter från flera humaniorainstitutioner. På entréplanet finns också café, grupprum […]

Ytterligare ett rådhus byggs

radhus

1837 kan ännu ett rådhus – Lunds sjätte sedan medeltiden – invigas. Det är ritat av C.G Brunius. 1735 års rådhusbyggnad hade rivits. Läs mer om Rådhuset här

Zettervallska villan

RK_zettervallskavillan

Zettervallska villan är en byggnad vid Sandgatan som arkitekten Helgo Zettervall  lät uppföra åt sig själv som bostadshus och ritkontor år 1871. Under många år bedrev här major Thulin sjukgymnastutbildning.  På den tiden kallades villan för ”Lufthopperiet” eftersom den stränge majoren såg till att grindarna låstes innan mörkrets inbrott. ”Lufthoppen” syftar på de akrobatiska övningar, […]

Zoologiska museet: Uroxen parallell till dagens hotade arter

uroxe

Uroxarna försvann från Sverige för 7800 år sedan. Berodde det på människan eller på förändringar i naturen? Och vad har uroxen med oss som lever idag att göra? En hel del, menar man på Historiska museet som under hösten (2010) visar en utställning om uroxar, jakt och utdöende. Rekonstruerade ”uroxar” finns att se bland annat […]

Åhléns

GM_borgsfargeri

Varuhuset Åhléns byggdes ursprungligen för en annan varuhuskedja, EPA. Byggnaden uppfördes av AB Turitz & Co 1954 och var då som ett främmande element i bebyggelsen i Lunds stadskärna. Tidigare hade här mest funnits låg och småstadsmässig hus, så det nya varuhuset kom att bryta starkt mot den lokala byggnadstraditionen när det byggdes. EPA omvandlades […]

Åke Hans – Bredgatan 5

KONakehans

Åke Hans välkända gård och byggnader har en lång och omväxlande historia bakom sig. Tomten utgjorde under medeltiden en del av Kommenderegården, som ägdes av ett själländskt kloster till vilket bland annat hörde ett skånskt godsinnehav om ett fyrtiotal gårdar. Föreståndare för dessa kallades commendator och som residens innehade denne ovannämnda gård. Omkring 1500 donerades […]

Åke Hans och korsriddarna

GNart009

En sen natt i maj år 1976 brann det i Lund. Branden kan på intet sätt jämföras med storbranden år 1678 utan det var den anrika krogen Åke Hans som stod i ljusan låga. Krogen låg i ett gammalt korsvirkeshus inne på gården med adressen Bredgatan 5. Fastighetsägarna var då och är fortfarande Lunds Fabriks- […]

Åkerlund & Rausing

AkerlundRausing

Åkerlund & Rausing är ett förpackningsföretag som grundades 1929 av Erik Åkerlund och Ruben Rausing. Ruben Rausing hade fram till 1929 arbetat på Esselte med förpackningsfrågor. Erik Åkerlund hade samma år sålt sitt tidskriftsförlag till Bonniers, och var den som stod för startkapitalet medan Rausing stod för kunnandet. Företaget startades ursprungligen i Malmö men flyttade […]

År 1856 kom järnvägen till Lund

GNart012

När fick Sverige naturliga gränser? Många svarar ”1658, genom freden i Roskilde, då Sverige erhöll Skåne, Blekinge, Bohuslän och för gott även Halland”. Men för invånarna i de nya landskapen var det lättare att ta sig till den förra huvudstaden Köpenhamn än till Stockholm och forcera bland annat Smålands skogar. Mitt svar blir därför att […]

Ärkebiskop Erlandsson begravs

LundiArtal

1274 läggs ärkebiskop Jakob Erlandsson till sista vilan i gråbrödernas kyrka. Han hade dött på Rügen på hemväg från Rom efter en landsförvisning som haft sina orsaker i konflikten mellan mellan kyrklig och kunglig maktutövning.

Ärkebiskopen dör

LundiArtal

Birger Gunnarsson dör 1519. Han är den siste lundensiske ärkebiskop som vigs till sitt ämbete av påven. Gunnarsson läggs i den sedan tidigare färdigställda sarkofagen som än idag står på sin plats i kryptan. Efter hans död vidtar en tid av upplösning och förnedring för domkapitlet i Lund som inte kan hävda sig mot kungamakten […]

Ärkebiskopen tvingas avgå

Bille

Den 12 augusti 1537 tvingas ärkebiskopen Torbern Bille att avsäga sig ämbetet. Det 433 år gamla ärkebiskopssätet tillhör nu historien. Lundagård tillfaller staten och istället för en ärkesbiskop tillsätts nu en superintendent som chef för stiftet och domkapitlet. Den 2 september vigs Frans Vormordsen i Köpenhamn till Lunds förste superintendent, vilket ungefär motsvarar en biskop.

Ärkestiftet Lund resultat av lång maktkamp

I år är det 900 år sedan Lund blev ärkestift för hela Norden. Minnet firas vederbörligen. Och en upprepning kan tänkas även nästa år. Det första dokument, som bevisar utnämningen, är nämligen signerat 8 maj 1104! Det kunde professorn i religionshistoria Bertil Nilsson berätta för Gamla Lund den 27 oktober i Kulturens auditorium.. Frågan var: […]

Österport

Österport, även kallad S:t Mårtens port, vid Östertull är den port som avbildats tydligast på Franz Hogenbergs stick från 1580-talet. Sticket är den tidigaste återgivningen av staden Lund som man känner till. Man har medvetet använt sig av ett delvis förvrängt perspektiv i bilden. Vissa hus som varit av särskild betydelse framstår som större än de var i verkligheten. […]

Östgöta Nation

Östagöta Nations nationshus – med namnet Ostrolocus – är beläget i den s.k. kulturkvadranten och är Lunds mest centrala nationshus. Östgöta Nation är Lunds äldsta och bildades samma år som Universitetet. Året var 1668, och Skåne hade ca tio år tidigare erövrats av danskarna. Förebilderna fanns både i Uppsala och i Tyskland, så det här […]

Östra kyrkogården

KUM_kyrkogard01

Tidigt på 1800-talet började man av sanitetsskäl lägga ut kyrkogårdar utanför stadskärnorna, eftersom de gamla medeltida kyrkogårdarna blivit överfulla. I Lund ritades Norra kyrkogården 1814, och den utvidgades 1839. På 1840-talet tog flera prominenta borgare initiativ till att bilda ett kyrkogårdsbolag.Norra kyrkogården ansågs ligga för långt bort med en vägförbindelse som var direkt omöjlig att […]

Östra Torn

Under mycket lång tid ägdes marken för nuvarande Östar Torn av kyrkan, vilket innebar att det var mycket strikta regler för bebyggelse. På 1800-talet låg här endast ett 20-tal gårdar. Byggandet tog inte riktig fart förrän på 1970-talet då Lund vuxit så mycket att Östra Torn inte längre låg utanför utan hade blivit en del […]