logo Kulturportal Lund

Kulturportal Lund

Lunds historia och kulturarv

”Svart som korpen, stor som kråkan och sällskaplig som kajan”.

DSC0520-raka01

På våren skriker råkorna i Lundagård och i flera andra av Lunds parker. Förr fanns de oftast på landet, gärna i de höga almarna runt gårdarna. Råkorna är numera också en stadsfågel. Men råkan har funnits i Skåne mycket längre än Lund har funnits till. Vissa forskare tror att de första råkorna syntes i södra […]

100-årig biblioteksförening

Bibl logo old

Den 30 september 1915 bildades i Lilla salen i Akademiska föreningen i Lund en ny förening. Det var Sveriges allmänna biblioteksförening, som idag kallar sig Svensk biblioteksförening. Från Lund deltog bland andra läraren Robert Hansson, som sedan 1870-talet i olika roller ansvarat för Stadsbiblioteket. Biblioteksföreningar från ett antal länder slöt sig 1927 samman i IFLA […]

110 år med Edv. Söderlunds pappershandel

Söderlunds

I Lunds centrum avlöser modebutiker, caféer, apotek och optiker varandra i en allt snabbare takt. Men det finns några undantag. Ett sådant är Edvin Söderlunds pappershandel på Östra Mårtensgatan 6. En otidsenlig men charmig butik som varit igång sedan år 1908 och därmed en av Lunds äldsta affärer. Skylten är ett kärt inslag i gatubilden. […]

1669

Den har titeln ”Topographia Londarum quam Andreas fecit et delineavit”, (Karta över Lund, gjord och ritad av Andreas) på kartan finns förslag till en ny gatuindelning inlagda, dels med röd färg (tillskrivna ingenjör Nilss Ericksson), dels med blyerts av Andreas. Den svenska riksdagen hade 1641 beslutat att gatunäten i äldre städer efterhand skulle regleras och […]

1676/2018

1676 2018

I Lundagård gestaltades den 2 juni Slaget vid Lund för andra året i rad. En bivack med tält och hästar hade upprättats under trädkronorna.De fint utmunderade figuranterna guidade den talrika publiken innan stridens allvar började framför Lundagårdshuset. Musköter och kanoner small och ryttarna svängde sina värjor. Som vanligt vann den svenska sidan. Största risken för […]

1690

Efter den stora stadsbranden i Lund den 11 augusti 1678, då mer än hälften av stadens 304 gårdar brann ner togs frågan om gaturegleringen upp igen och i januari 1680 beordrade generalguvernören Johan Gyllenstierna ingenjören Peter Bruse att bege sig till Lund och förfärdiga en ”accurat dessign” att rätta sig efter vid stadens återuppbyggnad. Den […]

1704

Det finns flera original till den här kartan, men det bäst bevarade finns i lantmäteriverkets arkiv i Gävle. Bergman fick uppdraget 1699 och påbörjade arbetet 1700. Kartan är den första som visar hela omfånget av stadens mark. Den redovisar också den första tillförlitliga uppmätningen innanför stadsvallen. Ända in på nittonhundratalet användes hans karta som juridiskt […]

1730-50

På initiativ av arkitekten Carl Hårleman (1700-1753) gjordes på 1730-40-talen en insamling av tullkartor från alla rikets städer för en tullpliktsutredning. Kartan är hämtad ur Tullinspektionens samlade volym av dess kartor. Utredningen lades ner när Hårleman dog 1753.

1783

karta 1783

1783 gjorde han en karta där roteindelningen uppvisades för första gången, ”Charta öfver Staden Lund Inom Wallarne”. Som utgångspunkt hade han Johan Bergmans karta från 1704. Till kartan finns en förteckning över stadens tomter och hus och ägarna till dessa. Det finns två original, ett på Stadsbyggnadskontoret i Lund och ett (i betydligt bättre skick) […]

1788

Det är en avritning av Espmans karta från 1783. Den visar staden inom vallarna med roteindelning, gator och offentliga byggnader. Ur bevaringsprogram för Lund: RoteindelningEfter reformationen då stadens medeltida sockenkyrkor nedlades uppdelades stadskärnan i fyra områden — rotar — vilka namngavs efter de tidigare kyrkorna; den nordvästra delen blev Clemens rote, den sydvästra Drottens rote, […]

1793

Den är en avritning av Bergman och Espmans kartor, men Gyllenborg har lagt till en mycket vacker illustration.

1853

Atlasen omfattar 89 kartor som upprättades 1853-1861. Den tillkom för att ligga till grund för städernas beskattning. Kartan är upprättad av Gustaf Ljunggren som bl a var styresman för Rikets Ekonomiska Karteverk. De då färdiga kartorna i kartverket fick pris vid en utställning i Paris 1855.

1866

1837, när den första tryckta kartan över Lund dyker upp kan därför ses som en milstolpe för Lunds kartor. Den tryckta karta som jag vill lyfta fram är ”Karta öfver universitetsstaden Lund”, sammanfattad och graverad av P O Landquist. Det är den första kartan som visar staden med järnvägen inlagd. En kuriositet värd att notera […]

1876

Originalet till kartan finns på Lunds lantmäteri, men dessutom finns kartan i tryckt variant bl a på Kulturen, stadsbiblioteket i Lund och på universitetsbiblioteket i Lund.

1907

Det är en tryckt karta som bl a finns på universitetsbiblioteket i Lund, på stadsbiblioteket i Lund och på Kulturen i Lund. August Bernhard Jakobsson (1844-1919), var stadsingenjör och stadsarkitekt i Lund 1876–1916.

1940

Den tryckta kartan hittar vi bl.a. på universitetsbiblioteket i Lund.I överkanten av kartan anges: ”Sonderausgabe! Nur für den Dienstgebrauch!” (OBS! Endast för tjänstebruk).Vi kan också se att det står: ”Nach einer schwedischen Unterlage von 1933” (efter ett svenskt underlag från 1933).På kartan finns en förteckning över offentliga byggnader m.m. Förutom den del felöversättningar i förteckningen […]

1968

1968 1

1968 var ett år med många omstörtande händelser. I världen, i Sverige, i Lund. Stadsbiblioteket i Lund har komponerat en innehållsrik utställning kring året som nu är ett halvsekel bort.  Den har något att erbjuda alla årgångar – nyheter för de yngre och nostalgi för äldre. Studentrevolt, mössbränning, demonstrationer hör till det som inträffade 1968. […]

30 november

Inställt! För precis hundra år sedan hade studentkårens sociala utskott beslutat att det klassiska fackeltåget för att hedra Karl II:s dödsdag 30 november skulle äga rum som vanligt. Men därav blev intet. Ett stort debacle utbröt och kårmötet beslöt att stoppa utskottets rätt att ordna dylika hyllningar. Det var också häftiga protester mot att kvinnliga […]

362 år sen Skåne blev svenskt

360 år

I dagarna (februari 2020) är det 362 år sedan Skåne, genom freden i Roskilde, blev svenskt. På kopparsticket ovan  – av Erik Dahlbergh – anländer Carl X Gustaf  till Helsingborg 1658 efter fredsslutet i Roskilde. Danskarna gjorde därefter två försök att återta Skåne, 1676 och 1710, men misslyckades båda gångerna. Enligt uppgifter hade Skåne vid den tiden ca 180 000 invånare och 15 000 av dessa […]

60 år med LTH, ingenjörsskola och forskning

År 2021 har LTH funnits i 60 år. Lunds tekniska högskola är sedan 1969 en fakultet inom Lunds universitet. Under tiden har verksamheten vuxit från en klass till minst 43 olika utbildningsprogram. Efter andra världskriget startade en diskussion om nya högskolor till Skåne. Thorild Dahlgren motionerade i Malmös stadsfullmäktige för både en handelshögskola och en […]

Absidmosaiken utförs

Mosaik

Högkorets tak domineras av en sex meter hög absidmosaik föreställande Jesu återkomst, i gestalt av en Kristus Pantokrator. Den utfördes av Joakim Skovgaard 1925-1927. Som material till mosaiken har man använt glas från Venedig och natursten. Under mosaiken finns tre fönster med glasmålningar med motiv ur skapelseberättelsen utförda 1930 av Emanuel Vigeland.

Adelgatan

1783: Adels gatan och Lilla Thomae gatan (den östvästliga delen). 1784: Adels gatan och Lilla Thomæ gatan. 1788: Adels gatan och  Lilla Thomæ gatan. 1793: Adels gatan (nordöstra delen). 1821: Adels-gata och Lilla Thoma gata. 1837: Adelsgatan (hela nuvarande). 1929: Adelgatan. Förleden Adel kan med oklar syftning stå för frälse. Minst lika möjligt är att […]

Adolf Fredrik besöker Lund

AdolfFredrik

Den 16 juli 1744 kommer kung Adolf Fredrik till Lund. Som vanligt tar man tillfället i akt att snygga upp staden. Staden och akademien enas inför besöket om att sluta tvista om äganderätten till den plats vid St. Kyrkogatan som kallades Lilla torget. Denna görs i ordning och stensätts.

Adsiden demonteras

Absiden

1779 är kyrkans absid i så dåligt skick att den håller på att störta ner. Kaptenen vid fortifikationen Hans Christian Dehn tillkallas, men hans förslag innebar total förstörelse av absiden och att ersätta denna med en rak korvägg. Landshövdingen och biskopen förkastar därför planen. I stället beslutar man sig, med kung Gustav III:s samtycke, för […]

Agardh

Agardh

Kvarteret Agardh infattas av Agardhsgatan, Östra Vallgatan, Magle Lilla Kyrkogata och Stora Tomegatan. Kvarteret fick sitt namn 1930 sedan Agardhsgatan färdigställts. Det är fråga om Jacob Johan Agardh (1813-1901), professor i botanik och mannen bakom anläggandet av Botaniska trädgården på 1860-talet.

Agardh introducerar algologi och ekonomiska termer

NyAgardh

Carl Adolph Agardh blir 1812 professor i botanik och praktisk ekonomi. Han är dessutom föreståndare för Botaniska trädgården. Agardh grundar forskningsgrenen algologi och systematiserade alger på ett sätt som i huvudsak används än idag. Som ekonom introducerar Agardh begreppet ”statsskuld” i svenskt ekonomiskt-politiskt tänkande. Läs mer om Carl Adolph Agardh här.

Agardh, Carl Adolph och Jacob Georg, far och son

Agardh CA

Två bröder Agardh invandrade på 1700-talet från Danmark till Sverige. Den ene, Hans Georg Mikaelsson, blev handlande i Båstad och far till Carl Adolph Agardh. Vid Lunds universitet inskrevs Carl Adolph den 4 oktober 1799, samma dag som Esaias Tegnér. De två kom att bli Lunds universitets mest ryktbara gestalter under 1800-talet. Carl Adolph hade […]

Agardhsgatan

Gatan projekterades redan 1884 och fick namnet fastställt 1916. Det dröjde dock till 1930 innan den lades ut. Namn har den efter botanikprofessorn J G Agardh som på 1860-talet stod bakom anläggandet av Botaniska trädgården. 

Ahlfors, Helga (1904-1985), charkuterist

Ahlfors Helga

Berättelsen om Helga Ahlfors är också berättelse om Holmgrens köttaffär och Saluhallen, där hon arbetade i 60 år. Det var en bestämd, envis men rättvis kvinna som stod bakom disken i hallen. Hon blev något av en institution i Saluhallen.  Helga Ahlfors var dotter till Elna och och Nils Holmgren, som 1898 öppnade köttaffär i […]

Akademisk domstol upphör

domarklubba

1853 upphör universitetet som egen jurisdiktion. Då avskaffas den Akademiska domstol som är en specialdomstol för personer knutna till ett universitet, som förekommer i samhällen där olika korporationer har jurisdiktion över sina specialområden.

Albert Levan

Han borde ha fått Nobelpriset. Den kommentaren är vanlig när Albert Levans forskargärning kommer på tal. Han valde Lund som studieort eftersom här fanns landets enda institution för ärftlighetslära. Minnestavlan finns på Sölvegatan 29. Läs mer om lundaprofilen Albert Levan.

Albert Levan

albertlevan

Albert Levan studerar humaniora och ärftlighetsforskning vid Lunds universitet, där han disputerar 1935. Han är under en tid anställd vid Svenska sockerfabriken som sakkunnig vid dess institut för betesförädling, samt är laborator i cytologi i Lund. Levan är 1961-1973 professor i cytologi vid Lunds universitet. Han är mest känd för sin forskning om kromosomerna, som […]

Albrecht Dürer

Filmen är gjord i samband med utställningen Albrecht Dürer och den stora passionen på Kulturen i Lund 2010.Ca. 10 min.

Alfred Berg (1857-1929)

Universitetskapellmästare, fil. dr. Berömd ledare för Lunds studentsångare under smeknamnet ”Fader Berg”. Medaljongen av B Olsson är från 1932. Norra Kyrkogården.

Alla dessa kvinnor

Jackelen Antje

När Svenska kyrkan väljer Antje Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop hämtas hon från Lund. Christina Odenberg blev Sveriges första kvinnliga biskop med säte i Lund. Nyligen fick domkyrkoförsamlingen sin första kvinnliga domprost med Kerstin Hesslefors Persson. Lena Sjöstrand är Domkyrkans kaplan, den andra i ordningen i Lund. Kulturportalen träffar Antje Jackelén en snöig fredagsmorgon i […]

Allhelgona kyrkogata

Namnet fastställdes 1891 och hänvisar direkt till den då nybyggda Allhelgonakyrkan. Gatan anlades utanför och parallellt med den gamla vallgränsen. Den hade en föregångare som på kartorna från 1866, 1876 och 1886 har det obestämda namnet ”Wallväg”.

Allhelgonaklostret brinner ner

LundiArtal

År 1192 brinner Allhelgonaklostret ner. De stora skador som denna eld gjorde berodde till stor del på att klostret ännu huvudsakligen bestod av träbyggnader. Läs mer om Allhelgonaklostret här

Alm, Folke (1917 – 2002), domkyrkoorganist, körledare, kompositör

Alm Folke

Lund är en av landets rikaste körstäder. Rötterna finns både i studentkåren och i stadens kyrkor. I Domkyrkan verkade Joseph Hedar som domkyrkokapellmästare från 1931 till sin död 1960. Hans efterträdare blev Folke Alm. Folke Alm föddes i Karlskrona 1917. Efter studier på Musikhögskolan 1939 – 1943 blev han organist i Varbergs kyrka samt dirigent […]

Altarplatsen i mittskeppet skapas

BoneplatsMittskepp

I mittskeppet ordnades 1990 en ny altarplats, som centrum för söndagens högmässa. Därmed anknöt man till Domkyrkans ursprungliga plan med ett huvudaltare i skeppet, ett i högkoret och ett i kryptan.

Altona

Altona ortofoto 8

Kvarteret Altona infattas av Lilla Gråbrödersgatan, Kyrkogatan, Klostergatan och Stora Gråbrödersgatan.  Namnet är efter en välkänd krog som låg mitt emot Domkyrkan där bankhuset idag reser sig. Ursprungligen var Altona en dansk medeltidsstad, som 1937 blev en stadsdel i Hamburg. Språkligt sett rör det sig om en sammandragning av nordtyskans ”al to na” (alltför nära) […]

Amelie Posse och Hilma af Klint

Amelie Posse  skrev elva självbiografiska böcker. Hon satte nog inte några djupare spår i den svenska litteraturhistorien. Mer hågkommen är hon för sitt arbete mot först nazismen och sedan kommunismen. Hon bildade Tisdagsklubben, som omgavs med hemlighet och i efterhand beskrivits som ett embryo till en motståndsrörelse under andra världskriget. Hilma af Klint var konstnär […]

Anders Jahan Retzius (1742-1821)

Professor först i ekonomi, sedan i naturalhistoria och i kemi. Stiftade Fysiografiska Sällskapet.Bysten är utförd av Walter Runeberg och invigd 1906. Universitetsplatsen

Anders Trulson och Johan Johansson

Johansson Trulson

Anders Trulson (1874 – 1911), porträtt- och landskapsmålare, född i Tosterup och död i Italien, huvudsakligen verksam i Skåne och i Italien. Han utbildade sig i Stockholm och i Köpenhamn där han studerade för Zahrtmann. 1900 bosatte han sig i Lund där han kom att bebo en ateljévåning vid Clemenstorget (som sedan övertogs av Johan […]

Anders Österling

Östling

Anders Österling (1884 – 1891), författare, litteraturkritiker, översättare och ständig sekreterare i Svenska Akademin.  I umgängeskretsen under studietiden i Lund fanns både Bengt Lidforss och Fredrik Böök.  I hans poesi spelar det skånska landskapet en viktig roll. Minnestavlan finns på Svanegatan 7b. Läs mer Westerström, Jenny, Den unge Anders Österling … 1884 – 1919. 2013. […]

Andersson, Hedda (1861-1950), läkare

heddaandersson

Lunds universitets första kvinnliga student. Studerade medicin vid Lunds universitet 1880-1892. Bosatt i Lund efter sin pensionering 1925-1950.  Att Hedda Andersson skulle bli läkare hade hennes mor och mormor bestämt redan år 1870 då det blev tillåtet för kvinnor att ta studenten. År 1892 blev Hedda Andersson Skånes första kvinnliga läkare. I hennes släkt hade […]

Andersson, Nils (1864-1921), jurist, folkmusikupptecknare

Andersson Nils

Född i Hofterup. Bosatt i Lund fr.o.m. 1880. Stadsnotarie i Lund 1901-1921 . Skulle ha blivit borgmästare. En av Strindbergs lundavänner. Att Nils Anderssons minne ännu hedras beror främst på hans betydande insatser för att rädda den svenska folkmusiken. Han föddes i en bondgård som ligger alldeles intill Hofterups kyrka och var son till lantbrukaren […]

Andrée, Torsten (1900 – 1981), socialdemokratisk politiker

Andrée Torsten

Torsten Andrée var skolvaktmästare, men kom tidigt in i politiken och engagerade sig inom SSU – det socialdemokratiska ungdomsförbundet. Redan i början på 1920-talet lärde han känna Tage Erlander som då studerade i Lund. Deras vänskap varade livet ut och Andrée var en av de vänner i Lund som Erlander hade nära kontakt med när […]

Anna Helena Hasselgren (1830-1894)

Affärsidkare.  Som änka efter Jonas Hasselgren drev hon hans bleckslageriverkstad vidare.Hon hade även en lamp- och bleckslageriaffär på Skomakaregatan 2. Minnesmärket på familjegraven utfört på 1930-talet. Östra kyrkogården

Anshelm, Klas, (1914-1980), arkitekt

Anshelm Klas

Klas Anshelm växte upp i Göteborg och utbildade sig till arkitekt på Chalmers tekniska Högskola där han tog examen 1940. Efter studietiden arbetade han som konstruktör på en ingenjörsfirma i Göteborg och under tiden sökte han jobb i Stockholm. Det var svårt att få arbete under kriget, men hos Hans Westman i Lund fanns det […]

Antirivningsgruppen – ARG

Under nära ett decennium såg Antirivningsgruppen, ARG till att stadsbyggnadsfrågor blev livligt debatterade i Lund och att varje rivning blev politiskt känslig. Den rivningsvåg som gick över svenska stadskärnor under 1960- och 70-talet drabbade Lund relativt sent. Det var de pågående rivningarna i Nöden som ledde fram till att tankarna på ARG föddes en luciaafton […]

Apotekaren

Apotekaren ortofoto 10

Kvarteret Apotekaren infattas av Klostergatan, Kyrkogatan, Lilla Fiskaregatan och Stora Gråbrödersgatan. Redan på 1600-talet fanns ett apotek vid Kyrkogatan och från 1897 drevs Svanen av universitetsapotekare Fredrik Montelin.

Arbetarringen

Intresset att organisera den framväxande arbetarklassen engagerade under 1800-talet många. Redan 1851 hade en arbetarklubb bildats på Lancasterskolan (som låg på Allhelgonaskolans tomt längs Bredgatan). Under de kommande årtiondena bildades många olika grupper med målsättning att vara sjuk-, begravnings- och resebidragskassa för arbetare eller bistå med socialt stöd. Exempel på sådana är Hundramannaföreningarna, Fruntimmersföreningen, Barnkrubbor […]

Arbetsförmedlingen – i Lund sedan 1905

Arb förmedl1

Arbetsförmedlingen i Lund en av Sveriges äldsta. Den kom till på initiativ av professor Seved Ribbing och öppnade i maj 1905. Då var det pigor och drängar som var eftersökta – idag är det framförallt vårdpersonal och IT-kunniga.  Seved Ribbing var inte bara en efterfrågad läkare – han var också en socialt engagerad kommunalpolitiker. Han […]

Arbetsklassens barnhem

Arbetsklassens barnhem

På Östra Vallgatan 6 låg Arbetsklassens barnhem 1883, en skylt finns kvar över porten. Det var en social välgörenhetsinrättning ”för flickors utbildning till dugliga tjänarinnor”. Styrelsen och verksamheten saknade anknytning till arbetarrörelsen. Text: Harry Keidser & Lennart Prytz, foto: IA

Arbetsklassens barnhem

Arbetsklassens barnhem 2

Östra Vallgatan 6 är adressen för det tvåvåningshus som fram till 1939 inrymde ett barnhem. Inskriften över porten lyder ARBETSKLASSENS BARNHEM 1883. År 1868 hade en förening bildats för att sörja för föräldralösa och utblottade arbetarbarn och 1883 kunde ett eget hus invigas. Vanligen fanns uppemot 20 barn omhändertagna i hemmet. Från 1909 inriktades verksamheten […]

Archaeologicum

arkeolog

Tvåvåningsbyggnad i röd handslagen tegel. Uppförd för anatomiska institutionen i nordöstra hörnet av den dåvarande botaniska trädgården. Byggnaden ligger i en sluttning och har i sin södra, lägre del en hög gråstenssockel vilken smalnar av och saknas helt i norra gaveln. Fasaderna är utförda i Brunius stil, artikulerade med lisener, våningslister och friser i mönstermurning. […]

Arkeologerna nådde 900-talet i Sankt Mikael.

Ett träkärl från 1000- eller 1100-talet och ett runben, ett ben med runskrift, tillhör de sista fynden i gropen vid Stora Algatan. Den arkeologiska utgrävningen är nu avslutad och tomten ska bebyggas med bostäder. För arkeologerna väntar ett tidskrävande arbete. Det är nu utvärderingen och analysen av fynden börjar. ”Den perioden vi syns i gropen […]

Arkitekterna som formade Lund

Att staden Lund ser ut som den gör beror till stor del på de arkitekter som ritat husen genom århundradena.  De är många fler än de mest kända: Helgo Zettervall, Theodor Wåhlin, Hans Westman, Sten Samuelson, Ingeborg Hammarskjöld-Reiz, Klas Anshelm, Bengt Edman och Bernt Nyberg. Föreningen Gamla Lunds årsbok för 2020 presenterar alla de arkitekter […]

Armaturen

Armaturen ortofoto 9

Kvarteret Armaturen infattas av Trollebergsvägen, stambanan, Svanevägen och Gasverksgatan. Bakom namnet ligger naturligtvis ”Armaturfabriken Carl Holmberg” som etablerades 1890 och sedan byggdes ut 1896 och 1906. Armatur var utrustning till ångpannor.

Armaturfabriken Carl Holmberg

Armaturen1

Carl Holmbergs Armaturfabrik på Trollebergsv 1, Gasverksgatan 1, (Kv Armaturen) är Lunds kanske mest välkända äldre industrimiljö. Den byggdes 1890, byggdes till 1896-97, 1906 (ritad av A B Jakobsson) och 1947. 2014 tillkom en takvåning i glas om 1000 kvm kontorslokaler (ritad av Kamikaze Arkitekter). 1890 grundades Armaturfabriken Carl Holmberg, den första i sitt slag inom landet, […]

August Strindberg

Strindberg August

August Strindberg (1849 – 1912), författare. Strindberg kom till Lund den 29 december 1896. Under den tid han bodde i staden skrev han några av sina märkligaste och mest nyskapande verk: Inferno, Legender, Till Damaskus I-II och Gustav Vasa. Han bodde på många adresser. Mest kända är nog Tomegapsgatan 22 (nuv 24) och Grönegatan 8 […]

Axel Nyblaeus (1821-1899)

Professor i praktisk filosofi 1856-1886 Texten på sockeln meddelar ”Vänner och lärjungar reste denna vård”Medaljong av Sven Andersson. Norra Kyrkogården

Babysitter från 1000-talet

Babysitter

Vid utgrävningen för P-huset vid Staffans Gränd framkom delar till något som först benämndes skrin, men som efter konservering visade sig ha varit en unik medeltidsmöbel – en sittlåda för spädbarn. Bara två sidor var bevarade, men dessa räckte för att ge en komplett rekonstruktion. Sittlådor är under nyare tid kända från hela Europa och […]

Bagaren

Bagaren ortofoto

Kvarteret Bagaren infattas av Skolgatan, Östra Vallgatan, Södra Esplanaden och Råbygatan. Namn har kvarteret efter det bageri som 1888 startades av Lunds Arbetares Bageriförening. Vid nedläggningen 1972 ägdes rörelsen av Konsumtionsföreningen Fenix. Bageriet hade en butik vid Skolgatan.

Bagge, Per Axel Larsson (1866-1936), fotograf

Bagge Per

Per Bagge föddes i Övre Ullerud, Värmland. Föräldrarna var lantbrukaren Lars Persson och Katarina Lovisa Bagge. I början av 1890-talet kom Bagge till Stockholm där han lärde sig teckning på Tekniska Skolan. Han gick också en kurs i fotografering hos fotografen Ivar Stål. 1893 flyttade han till Lund för att praktisera hos Lina Jonn i […]

Bangatan

Gatan nyanlades 1856 i samband med att järnvägen/järnbanan kom till Lund.  

Bankgatan

1669: Siälebosträtitt. 1783: utan namn. 1784: Råtte strätet. 1793: Rätte strätet. 1799: Döbelska strätet. 1804: Kyrko strätet. 1821: Råtte -gränd. 1837: N. Råttesträtet. 1853: Råttesträtet. 1866: N. Råttesträtet. 1876: Bankgatan. Namnet gavs på 1870-talet efter den bank som låg vid Mårtenstorget i gatans norra ände. Från början sträckte sig Bankgatan bara till Lilla Tvärgatan, men […]

Banmästaren

Kvarteret Banmästaren infattas av Svanegatan, Badhusvägen och stambanan. Banmästaren är Lunds minsta kvarter. På dess enda tomt står ett hus som var bostad för en banmästare vid SJ. Han hade ansvar för den dagliga tillsynen av en järnvägssträcka. Huset uppfördes1863, fjorton år innan vägporten under järnvägen tillkom.

Barndom 1939 – 52

Min vagga – eller snarare korg– stod i gårdshuset på Grönegatan 13. Familjen bodde i den ombyggda fotoateljé som uppförts av Georg Gleerup på 1860-talet och som därefter övertagits av den välkände lundafotografen B A Lindgren. Han hade avlidit 1904, men i gathuset drev hans döttrar ännu ”Nya pappershandeln”. Mitt boende på Grönegatan blev inte […]

Barnrikehus igår – miljonvillor idag

Negerbyn1

1937 hade Lund 26 000 invånare. Bostadssituationen för många av de barnrika familjerna var svår. Det året hade Solgårdarna uppförts på Väster som så kallade barnrikehus. I staden diskuterades möjligheten att också bygga ett småhusområde för de mindre bemedlade barnrika familjerna. Detta blev verklighet 1938 efter ritningar av arkitekten Ingeborg Hammarskjöld-Reiz  för området som låg […]

Befästningsmuren i Liberiet

Liberiet1

Liberiet – domkapitlets bibliotekshus – uppfördes under 1400-talets andra hälft.  Mot nuvarande Kungsgatan byggde man vidare på ett redan befintligt byggnadsverk, nämligen den krenelerade befästningsmuren runt domkyrkoområdet. Detta ekonomiska arbetssätt  gjorde att bibliotekshuset kom att bevara en unik stump av en i övrigt helt försvunnen fornlämning. Det är inte säkert känt när befästningsmuren uppfördes, men […]

Bendz, Hans (1851 – 1914), läkare, patolog

Bendz Hans

Hans Bendz, föddes i Västra Tomarp och dog i Lund. Han var medicine doktor, innehade en mängd olika anställningar som sjukhusläkare i Lund och inom den medicinska fakulteten vid Lunds Universitet. Han var intendent vid Ronneby Hälsobrunn 1886-1900, och utnämndes till professor i patologisk anatomi och rättsmedicin vid Lunds Universitet 1898. Gift med författaren Emma […]

Bengt Jönsson (1849-1911)

Professor i botanik. Professor från 1902 och universitetsrektor 1909-11.Förestod frökontrollanstalten i Lund till 1902.Aktiv i tillkomsten av Sveriges första växtfysiologiska institut i Lund. Klosterkyrkan.

Bengtsson, Frans (1894 – 1954), författare

FransGBengtsson

Frans G. Bengtsson var son till en godsförvaltare på Rössjöholm i norra Skåne. Efter studentexamen i Kristianstad skrev han in sig vid universitetet i Lund 1912. Under sin studietid, som blev ganska lång, ägnade han sig åt omfattande och osystematiska studier, framför allt i språk och litteratur och blir så småningom det som brukar kallas […]

Bengtsson, Nils Otto (1913 – 1990), lärare och musiker

Bengtsson Nils Otto

Nils Otto växte upp på Norra Vallgatan och blev med tiden amatörmusiker, lärare och mottagare av stadens kulturpris. Han förmedlade till Lunds innevånare – stora som små – en stark känsla för musicerandets glädje.  MusikenLunds Kammarmusiksällskap bildades våren 1944. Det första verk som framfördes var en stråkkvartett av Beethoven. Spelade gjorde Director musices Gerhard Lundqvist, tonsättaren […]

Berg, Alfred ”Fader Berg” (1857-1929), kördirigent, tonsättare, anförare för Lunds studentsångförening

Berg Alfred

Alfred Berg växte upp i Hudiksvall och åtnjöt tidigt undervisning i piano av sin mor, en skicklig amatörpianist. Han studerade i Uppsala och fördjupade sig främst i botanik med växtfysiologi. Uppsalalivet medförde dock ett livligt, närmast uppslukande, engagemang i musikaliska sammanhang. Han blev en flitig deltagare i manskören Allmänna sången och spelade violin i Akademiska […]

Bettleriskyltar

1910 Stenbocksg 3

”Tiggeri, Bettleri, jur., en persons tillvägagående, som med ord eller åtbörder begär allmosa af någon, hvilken ej har med fattigvården att skaffa eller ej står i sådant förhållande till den begärande, att på grund däraf hjälp kan väntas.” (Nordisk Familjebok 1919) När jag var barn satt en liten, emaljerad skylt på portdörren till Magnus Stenbocksgatan 8. […]

Billegården

Kvarteret Billegården infattas av Stålbrogatan, Grönegatan, Svanegatan och Sankt Månsgatan. Den danska adelsätten Bille hade en gård i Lund på 1500-talet, men den låg de facto inte i kvateret Billegården utan längre norrut, i kv Myntet.

Biskopsgatan

1783: Wallgatan. 1793: Wallgatan. 1837: Vallgatan. 1866: Wallgatan. 1870: Wallgatan. 1876: Biskopsgatan. Namnet fastställdes 1877 och refererar till den byggnad vid Sandgatans norra ände som 1855-1992 var residens för biskopen över Lunds stift. Det tog alltså över tjugo år efter biskopens inflyttning innan gatnamnet ändrades. 1821 kallades för övrigt gatsträckningen från Kiliansgatan förbi Krafts Torg […]

Biskopshuset invigs

biskopshuset

Biskopshuset byggs 1842 för att hysa institutionerna för zoologi, fysik och kemi. Knappast något biskopshus, men huset fick detta namn när universitetet efter några år upptäckte att det var för litet och då helt enkelt bytte hus med kyrkan. Läs mer om Biskopshuset.

Bjerredsbanan – en järnväg till havet

Bjerredsbanan

Längs Lokföraregatan i kanten av den nybyggda stadsdelen Sockerbruket löper en gång- och cykelbana. Den är oregelbundet tvärrandad. Ränderna liknar järnvägssyllar och ska påminna om den järnväg – Bjärredsbanan – som gick just här och som en gång var lundabornas badtåg, som tog dem västerut, till havet. Järnvägen invigdes 1901 samtidigt som Bjärreds saltsjöbad. Järnvägen […]

Bjärredsbanan

BLHJ-industrispar4

Resterna av vandrarhemmet Tåget på Bjärredspåret. Foto: Anders Lundquist. Det fanns en tid, när Lunds stad drev två järnvägar; dels västerut, mot havet, till Bjärred, dels österut, till Harlösa. Tillsammans bildade de BLHJ – uttytt Bjärred–Lund–Harlösa järnväg. Av den östliga järnvägen finns idag delar av banvallen kvar, nämligen Hardebergaspåret. Av Bjärredsspåret låg länge en liten […]

Björck, Gillis (1907-1997), stadsfogde och amatörfilmare

Bjorck Gillis

Gillis Björck föddes 1907 i Ängelholm. Hans föräldrar var Vilhelmina och Nils Björck. Vilhelmina var pianopedagog och Nils var lokförare. Efter skolgång – först i Ängelholm och sedan i Lund, på Spyken (eller Lunds Privata Elementarskola, som läroverket egentligen hette) – som avslutades med studentexamen vidtog studier vid juridiska fakulteten vid Lunds universitet. Efter genomgången […]

Björck, Hildegard, (1847 – 1920), medicinstudent, kvinnlig pionjär

Björck Hildegard

Värmländskan Hildegard Björck var pionjär på många sätt; första kvinnliga studenten i Sverige att avlägga en akademisk examen – den s.k. medicofilen – 1874, första kvinnliga studenten som skrivits in vid en medicinsk fakultet, första kvinnliga studenten att avlägga medicine kandidataexamen och inte minst första kvinnliga studenten vid Lunds universitet (inskriven 9 april 1880).År 1870 […]

Blekhagen

Blekhagen ortofoto 4

Kvarteret Blekhagen infattas av Magle Lilla Kyrkogata, Stora Tomegatan, Östra Mårtensgatan och Laboratoriegatan. Namnet, som fastställdes 1924 går tillbaka till 1600-talet då vita textilier lades ut i solskenet i en gräsbevuxen ”blekhage” i kvarterets inre.

Blendas stuga

Blendasstuga

En vårfika på trappan till Blendas stuga där boken och björken slår ut och där vitsipporna blommar mitt i Lund. Kulturportal Lunds redaktion rekommenderar ett besök i kvarteret Kråkelyckan vid Karl XI- och Karl XII-gatorna. Där finns gamla och nya Ribbingska vårdhemmet, Quennerstedtska  villan och där finns Blendas stuga, en av Sveriges äldsta bevarade lekstugor. […]

Blomqvist, Ragnar, (1901-1983), stadsantikvarie

Blomqvist Ragnar

Ragnar Blomqvist föddes i ett arbetarhem i Lund. Hans far arbetade på Carl Holmbergs gjuteri och mekaniska verkstad. Skolgången avslutades 1920 då Ragnar tog studenten på Katedralskolan – nota bene på reallinjen. Redan som tonåring intresserade han sig mycket för musik och astronomi. Fiolspelandet kom att följa med genom livet. Den konstnärliga ådran visade sig även […]

Boalt, Carin (1912–1999), första kvinnliga professorn vid LTH

Carin Boalt blev 1964 den första kvinnliga professorn i Lund, dock inte vid universitetet utan vid LTH, Lunds tekniska högskola som då startade som en fristående högskola. Hon blev samtidigt den första kvinnliga professorn någonsin vid en svensk teknisk högskola. Vid andra svenska universitet fanns det då åtta andra kvinnoprofessorer. Carin Boalt var då 49 […]

Bommen

Bommen ortofoto 5

Kvarteret Bommen infattas av Korsgatan, Hospitalsgatan, Södra Esplanaden och Prennegatan. I södra änden på Prennegatan fanns en gång en bom kallad Blinda Bommen som markerade stadens gräns mot Lilla Råby.

Bondeuppror

bondeuppror

Bondesamhället – med stöd från adeln – kämpade mot kyrkan. 1180 reste sig den skånska allmogen mot ärkebiskop Absalon, det var bland annat ett strikt utkrävande av biskopstiondet som var orsaken. Absalon fick fara till Lund där de kungliga ombudsmännen råkat illa ut vid landstinget; en hade till och med fått rädda sig in i […]

Borelius, Hilma (1869-1932), akademisk pionjär

Borelius Hilma

Hilma Borelius var litteraturhistoriker. Hon disputerade år 1909 och blev året därefter docent vid Lunds universitet. Trots hennes lysande begåvning och utåtriktade personlighet lade hennes kön hinder i vägen för hennes karriär och den högsta tjänst hon innehade var t. f. professor under en termin (1922). Av universitetets 70 professorer och docenter var hon länge […]

Borgerligt lantliv

Rabyholm

I Lund liksom i de flesta andra städer fanns det utanför vallarna lyckor och allmänningsjord. Lyckorna ägdes av någon av stadens borgare och där odlade man, ibland i egen regi, ibland arrenderade man ut jorden. Allmänningsjordarna användes främst som betesmark för stadsborgarnas kreatur. Någon gång i mitten av 1800-talet blev det modernt att flytta ut […]

Borgs fabriker

En film om en färgeri- och textilfabrik mitt i Lund. Färgaren Hans Petter Borg startade sitt textilföretag redan 1739. Under 1940-talet hade C.O. Borgs söners fabriker cirka 200 anställda och var då en viktig arbetsgivare i Lund. Verksamheten omfattade spinneri, väveri, färgeri med mera. Filmen spelades in 1937 inför fabrikens 200-årsjubileum 1939.  Läs mer om […]

Botaniska trädgården ”Botan”

MG 1989

Botaniska trädgården i Lund är en fantastisk oas och ett populärt besöksmål för lundabor och turister. Botaniska trädgården ägs och förvaltas av Lunds universitet Det har funnits en akademiträdgård i Lund sedan slutet av 1600-talet. Den låg då på den nuvarande universitetsplatsen. I mitten på 1700-talet antogs Carl Hårlemans plan för en ny botanisk trädgård […]

Botulfsgatan

Gatan skapades 1935 vid en genombrytning från Svartbrödersgatan till Stora Södergatan vid Stortorget. Namnet syftar på Sankt Botulfs kyrka som under medeltiden låg på platsen för Botulfshuset, uppfört 1931. På parkeringskartan från 1935 finns för första gången Botulfsgatan och för den delen Botulfsplatsen med. 

Bouldering i Stadsparken

Bouldering1

Klätterblocket i Stadsparken invigdes 18 oktober 2014. Leken kallas på svengelska ”bouldering” och kan utövas året runt. ”Klippan” är byggd med glasfiberarmerad plats på ett metallskelett, men se mycket realistisk ut. Den mer avancerade klättraren kan ta sig upp utan de underlättande greppen. Klätterblocket är populärt och används även vid tävlingar. Tydligen är det också […]

Brandklipparen – ett ovanligt hästöde

Brandklipparen

Hästskelettet påträffades 1979 vid Stora Tvärgatan i kvarteret Gärdet. Det slående är med vilken omsorg den döde gravlagts. Hästen måste ha varit ett respekterat, för att inte säga vördat husdjur. Stratigrafin visade att graven grävts långt efter medeltiden. Associationerna går oundvikligen till en historisk berömdhet  – Brandklipparen. Han dog bevisligen i Lund 1716, då hans […]

Bredgatan

1288 kallades gatan ”lata platea” vilket är latin för den breda gatan och 1586 var det också ”Lata platea”. 1315 kunde det nuvarande namnet ha varit fixerat – Brethægatæ. 1415: stora Langgatan. 1669: Bredhe gatan. 1783: Norre gatan. 1793: Norra eller bred gatan. 1804: Norre gatan. 1821: Norre gata. 1837: Norr- eller Bredgatan. 1866: Norra […]

Broberg, Bertram (1925 – 2005), förste LTH-rektorn och populär äventyrare

Bertram Broberg var förste rektorn och också förste professorn på LTH, Lunds tekniska högskola, under en period då denna var helt fristående från Lunds universitet. Broberg var upplänning, född 1925, började läsa till civilingenjör 1949 vid KTH i Stockholm. I september 1961 kom han till Lund för att dra igång den första ”klassen” i teknisk […]

Broman, Sten (1902 – 1983), tonsättare, programledare

Broman Sten

Sten B. hade många strängar på sin lyra. Han var bl.a. musikforskare, gourmet och programledare i radio och TV. Han levde 1902-1983, var född i Uppsala men nästan hela sitt liv lundabo. Sten Broman var son till Ivar Broman, anatomiprofessor, och Dagmar Broman, pianist. Familjen bodde på Finngatan 14 i den s.k. Rosenvillan. Han var […]

Bronsstoderna anskaffas

bronsstod

I koret finns en bronsskulptur av S:t Laurentius. Han håller sitt martyrredskap halstret i ena handen och i den andra har han en grönskande palmkvist i den andra – en symbol för seger enligt Uppenbarelseboken. Denna bronsskulptur hör samman med de två änglastoderna till höger och till vänster nedanför den stora trappan. De är alla […]

Brunius

Brunius ortofoto 6

Kvarteret Brunius infattas av Magle Lilla Kyrkogata, Laboratoriegatan, Östra Mårtensgatan, Mårtenstorget och Kiliansgatan. Kvarteret har namn efter profesor C G Brunius vars egenritade bostadshus ligger på hörnet av Magle Lilla Kyrkogata och Kiliansgatan.

Bytarebacken

Bytarebacken ortofoto 7

Kvarteret Bytarebacken infattas av Clemenstorget, Bytaregatan, Knut den stores gata och Bangatan. Från början sträckte sig kvarteret ända fram till Bantorget. Namnet är härlett ur gatunamnet som i sin tur fick namn efter Hästbytaretomten som en gång var belägen inom Clemenstorgets sydöstra del.

Bytaregatan

1783: Bakgata. 1788: Bakgatan. 1804: Rot gat. 1809: Bytaregatan. 1837: Bytaregatan. Gatan fick namnet fastställt 1824 efter Hästbytaretomten som låg i norr, innanför stadsvallens nordvästra sträckning. Namnet hade föreslagits redan 1809. Hästhandeln fortsatte så småningom på det på 1890-talet anlagda Clemenstorget vars sydöstra hörn innefattar den gamla Hästbytaretomten.

Bäckström, Barbro (1939-1990), skulptör, tecknare, grafiker

Baeckström Barbro

Född på Djurö. Bosatt och verksam i Lund från 1964. Barbro Bäckström föddes och växte upp på Djurö i Stockholms skärgård. Hennes far var lärare och amatörmålare och modern organist. Föräldrarna uppmuntrade sina barn till eget skapande och Barbro Bäckström kände tidigt lust att forma figurer i lera. Hon började senare teckna och inspirerades av […]

Bäckström, Holger (1939-1997), bildkonstnär, skulptör, grafiker, datakonstnär

Bäckström Holger

Född och verksam i Lund, gift med konstnären Barbro Bäckström.Holger Bäckström studerade vid Konstfackskolan i Stockholm 1960-64 och flyttade efter avslutad utbildning tillbaka till Lund. Skulptomåleri – en kombination av måleri och reliefHolger Bäckström arbetade med tredimensionella målningar sedan tidigt 1960-tal. Han ville med denna teknik skapa ett intryck av rörelse, kosmiska spekulationer och fantasier. […]

Bödelsyxa från 1400-talet

Yxan återfanns 1958 i en senmedeltida, timrad brunn väster om Bredgatan. Den mer än sju meter djupa brunnen hade använts från 1500-talets början och slutgiltigt fyllts igen omkring 1650. Det märkligaste med yxan är dess graverade dekor. På högersidan finns ärkebiskop Brostrups vapensköld och en man i mitra. Bokstäver i form minuskler finns på och […]

Böldpest i staden

1712 drabbades Lund av en böldpest som svepte över landet från Stockholm. Sammanlagt 136 offer krävdes. De begravdes på S:t Måns och Maria Magle Kyrkogård. I februari 1713 anses faran vara över. Vi duniversitet orsakar böldpesten avbrott i nästan all undervisning och lärare och studenter flyr ut på landet. Det är bara professor Andreas Rydelius […]

C Wilhelm Blomstrand (1826-1897)

Professor i kemi. Inspektor Smålands nation 1863-88. Universitetsrektor 1871-72.Blomstrand var en framträdande skandinavist. Gravstenen bekostades av vänner och Smålands nation. Porträttmedaljong av Walter Runeberg Östra Kyrkogården.

Carl Adolph Agardh (1785-1859)

Teolog, matematiker, naturforskare. Professor i botanik, Lund. Biskop i Karlstad, Far till Jacob Georg Agardh. Morfar till Gustaf Fröding. Bysten och gravmonumentet är skapat av Carl Gustaf  Qvarnström 1859.  Östra kyrkogården.

Carl Georg Brunius

Brunius

Carl Georg Brunius, (1792 – 1869). Efterträdde Tegnér som professor i grekiska, men för eftervärlden är han känd som arkitekt och byggmästare. Ledde restaureringen av domkyrkan 1833 – 1859. Brunius är begravd på Östra kyrkogården. Minnestavlan finns i Kiliansgatan 17. Brunius lät bygga huset 1840 som sin bostad. Huset är klassat som kulturhistoriskt minnesmärke. Läs […]

Carl Georg Brunius

brunius

Carl Georg Brunius blir 1824 Esaias Tegnérs efterträdare som professor i grekiska. Han utnämns 1847 till kyrkoherde i Stävie och Lackalänga prebendepastorat i Lunds stift och blir samma år titulärprost. Sin mesta tid ägnade han till ”byggnadskonstens studium och utövande”. Brunius är känd för sin genomgripande renovering av Lunds domkyrka. Läs mer om Brunius här.

Carl Gustaf Thomson (1824-1899)

Docent, intendent vid Zoologiska museet. Utgivare av ett banbrytande flerbandsverk om Skandinaviens insektssläkten.Han har gett namn åt Thomsonkägelbiet, en för Sverige unik biart. Medaljong av Sven Andersson 1898.Norra kyrkogården

Carl Holmberg

Carl Holmberg ortofoto 8

Kvarteret Carl Holmberg infattas av Knut den stores gata, Bytaregatan, Bantorget och Bangatan. Namnet, som syftar på fabrikören Carl Holmberg, tillkom 1956 då kv Bytarebackens södra halva avskildes med Knut den stores gata. Carl Holmbergs fabrik låg en gång i kvarteret.

Carl Olbers (1819-1892)

Professor i praktisk teologi 1863, senare i kyrkohistoria och symbolik. Domprost och vice ordf. i Lunds domkapitel. Lunds universitets rektor 1872-73. Göteborgs nation, där Olbers varit inspektor, lät resa gravstenen. Medaljong av Sven Andersson 1894. Klosterkyrkan.

Carl von Linné (1707-1778)

Professor, botaniker. Linné skapade grunderna för biologins nomenklatur och för systematiken som grupperar växter och djur enligt ”Linnés sexualsystem”.Linné studerade i Lund 1727-28. Mer om Linné i Lund. Statyn av Ansgar Almquist avtäcktes 1938. Petriplatsen.

Cavefors, Bo (1935 – 2018), förläggare, författare

Förläggaren Bo Cavefors avled vid 82 åra ålder i oktober 2018. Som förläggare var han berömd och kontroversiell. Mest omtalad blev han genom den s.k. Caveforsaffären. Cavefors inledde sin verksamhet genom att grunda Bo Cavefors förlag i Lund 19599 med legendarisk adress Sandgatan 14. Han var född 1935 och alltså mycket ung. när han startade […]

Centrala idrottsplatsen

Idrottsplatsen

Lunds idrottsplats (eller centrala idrottsplatsen), anses vara Sveriges äldsta som fortfarande är i bruk. Den tillkom på privat initiativ på 1890-talet och togs över av Lunds stad först 1948. Lunds idrottsplats (numera kallad centrala idrottsplatsen) är en av Sveriges första idrottsplatser och förmodligen den äldsta som fortfarande är i bruk. Den ligger på norra sidan av Trollebergsvägen, cirka 900 […]

Christian Cavallin (1831-1890)

Latinsk filolog. Professor i grekiska 1875-90.  Inskriften på latin visar att vänner, kollegor och elever lät resa stenen. Skulpturen är signerad ”Bn 1891” (eventuellt Vilhelm Bissen) och gravstenen restes 1892. Klosterkyrkan.

Cigarrkiosken

Den guldmålade kiosken i koloniområdet S:t Månslyckan är ett minne från Industri och Hantverksutställningen 1907. Byggnaden hade tjänat som cigarrkiosk och flyttades från utställningsområdet i samband med att Stadsparken anlades där 1909. Den fick en fristad i S:t Månslyckan som anlades 1907 och är det näst äldsta koloniområdet i kommunen. Nymålad lyser kiosken som ett […]

Clemenstorget genom tiderna

Clemenstorget

”Vid S:t Petri Kyrkogatas västra ända låg en liten öppen obebyggd plats, som kallades Isaks torg. Det var dock inte något torg, men här stod stadens spöpåle ännu så sent som på 1840-talet, ” skriver akademie smeden Petter Löwegren i sina anteckningar år 1858. Mot slutet av 1890-talet fick platsen en hårdgjord kullerstensyta och blev […]

Colliander, Selma (1861 – 1944), bibliotekarie

På vårarna kan vi glädjas åt att UB-parken lyser av tusentals blå scillor. Initiativtagare till denna blomsterprakt var bibliotekarien Selma Colliander. Men vem var hon? Selma Colliander var dotter till kyrkoherden i Svalöv Josua Colliander och hustru Frederica Thomander. ”Dica”, som hon kallades, var äldsta dotter till biskopen i Lund, Johan Henrik Thomander. Biskop Thomander […]

Collin, Johannes (1873-1951), skulptör och poet

Collin Johannes

Johannes Collin föddes i Gödelöv, strax söder om Björnstorp. Hans far var lantbrukaren Tage Alfred Collin. Efter studentexamen på Katedralskolan 1892 ”låg” han vid universitetet 1894-96 innan han övergick till studier vid konstakademin i Stockholm 1899-01. 1903-05 studerade han skulptur i Paris. Han deltog med några verk i Lundautställningen 1907. Vid internationella utställningar i München […]

Cornelis Vreeswijk

Cornelis 26 9 1972

1972, när undersökningen av ärkebiskop Jakob Erlandssons grav pågick i Klostergatan, passerade en högaktuell kändis.På trottoaren utanför Lindstedts bokhandel lutar sig Cornelis Vreeswijk nyfiket över schaktkanten. Den medeltide prelatens scen var en annan än trubadurens, men nog skulle Jakob ha avundats den moderne förkunnaren hans publikskaror. På helbilden står jag i schaktet. Precis som Vreeswijk […]

Crafoord, Holger (1908-1982), industrialist, mecenat

Entreprenör, industriman, finansiär….  Epiteten är många för Holger Crafoord, en av Lunds stora industrialister. Han såg möjligheter och vågade satsa. Gambro var ett av Lunds stora och mest kända företag. Det föddes ur ett slumpartat möte mellan Holger Crafoord och läkaren Nils Alwall. Holger Crafoord föddes 1908 i Stockholm. Hans mor Hanna var servitris och […]

Dag Hammarskjöld

Hammarskjöld Dag

Dag Hammarskjöld (1905 – 1961), diplomat, generalsekreterare i FN. Hammarskjöld hade ingen personlig anknytning till Lund. Men Internationella Studenthuset invigdes av honom 1959. Minnestavlan finns på Internationella Studenthuset (numera restaurang Finn Inn) på Dag Hammarskjölds väg 2. Dag Hammarskjöld (1905 – 1961), diplomat, generalsekreterare i FN. Hammarskjöld hade ingen personlig anknytning till Lund. Men Internationella […]

Dagny Lundborgs hattaffär

MP19234

På Västra Mårtensgatan 7, samma byggnad som Saluhallen, finns en av Lunds äldsta butiker. Det är Dagny Lundborgs hattaffär som varit igång i över 70 år och nu är Lunds enda renodlade hattbutik. Dagny Lundborg som var utbildad modist förverkligade en gammal dröm när hon 1936 öppnade eget i en lokal på Västra Mårtensgatan 10. […]

Dahlgren, Karin (1944-2007), övermarskalk, akademiintendent

Dahlgren Karin

Karin Dahlgren var prästdotter född i Mönsterås och uppvuxen i Lenhovda. I prästhemmet lärde hon sig en värdinnas uppgifter. Hon kom till Lund 1965 och utbildade sig till läkarsekreterare. Hon var också aktiv i studentlivet, bland annat som souschef under karnevalen 1966. 40 år senare var hennes son Eric karnevalsgeneral. Under några år var hon […]

Dalby domkyrka uppförs

dalbykyrka

Kyrkan anses vara den äldsta bevarade stenkyrkan på Skandinaviska halvön, grundlagd 1060. Dock återstår av denna äldre kyrka endast ett murparti i den södra mittskeppsmuren med en i en nisch inmurad pelare. Det mäktiga västtornet med den kryssvälvda hallen i bottenvåningen uppfördes i början av 1100-talet.

Danska skolan

Hösten 1943 hade Hitler och Himmler bestämt att ”den slutgiltiga lösningen” skulle omfatta även de danska judarna. En stor aktion för att deportera dem skulle äga rum de första dygnen i oktober. De skulle föras till koncentrationslägret Theresienstadt. Men den tyska ledningen i Danmark tyckte inte det var en bra idé. De ville hellre bevara […]

Danskarna tänder eld på Lund

danskarbrannerstan

Den 11 augusti 1678 kommer en dansk strövkår till Lund och sätter staden i brand. Rådhuset försvinner i lågorna men Domkyrkan räddas i sista stund. 163 av stadens 304 gårdar brinner ner till grunden. Särskilt hårt drabbas de centrala och norra stadsdelarna. Det skånska kriget är vid det här laget förlorat för danskarna som i […]

Den akademiska kvarten

Akademisk kvart

1996 placerade Uarda-akademien ut en plakett vid fontänen framför universitetshuset. ”Meridianen för den akademiska kvarten, 1 timme och 15 minuter från lokal Greenwich tid. Placerad av Uarda-akademien den 29 april 1996”. Den akademiska kvarten är ett akademiskt tidsbegrepp som innebär att något i själva verket börjar en kvart efter utsatt tid. Fenomenet uppstod på den […]

Den fantastiska badsommaren i Källbybadet 1997

Den fantastiska badsommaren 1997 – minns ni den? I Lund invaderades Källbybadet, det formligen kryllade av badsugna. Lundakonstnären Andrzej Ploski var där och beskådade folklivet. Vad han såg ser ni här, en serie pappersklipp i svartvitt. Klicka på bilderna för att förstora.

Den formgivna kondensorn

Och vad kan detta vara? En maskin? Eller en installation? Frågorna och funderingarna har varit många från folk som passerat det märkliga verket utanför den fd arkivbyggnaden vid Landsarkivet. Rätt svar: det är en kondensor, del av en kylutrustning. Men den är faktiskt konstnärligt formgiven och därmed förmodligen den enda arkitektformade kondensorn i landet. Arkivbyggnaden […]

Den glömda brunnen

Den glömda brunnen

Vid undersökningarna 1974-75 på PKbankens tomt kv S:t Clemens påträffades flera brunnar. Detta är inte ovanligt i Lund där många hundra medeltida brunnar undersökts genom åren. Det ovanliga med brunnen på bilden var att den aldrig fyllts igen. När den övergavs hade man nöjt sig med att täcka mynningen med plankor. Dessa uppfattades som rester […]

Den stora bokvandringen

Fyrtiotusen meter böcker ska byta plats och splittrade samlingar ska återförenas när UB (universitetsbiblioteket) år 2012 gjorde sin största bokflytt någonsin. Bibliotekarien Therese Ericsson är en av dem som ansvarar för den stora ”bokvandringen”, som nu pågår inom UB. Den beräknade tidåtgången är 15 månader. Böckerna vandrar framför allt från UB men också från de olika […]

Det gamla sadeltaket ersätts med mansardtak

Under 1700-talet genomfördes en rad ändringsarbeten på domkyrkan. Bland annat försågs hela kyrkan med ett mansardtak. Ett förslag på 1780-talet att riva absiden förverkligades dessbättre aldrig.

Det nordiska ärkebiskopsdöme återupprättas

ascer

Biskop Ascer vill till varje pris att Lunds ärkestift skulle bestå och han går därför över till Erik Emunes sida. Denne kämpar mot den danske kungen (sin farbror). Lunds stad befästs. Borgaren David i Lund, Erik Emunes systerson, låter hyra in 300 tyska ryttare. Annandag Pingst, den 4 juni 1134 sker avgörandet genom slaget vid […]

Digerdöden härjar i Danmark.

Digerdoden

1348 drabbar digerdöden Danmark och med all sannolikhet även Skåne och Lund. Dock saknas det några direkta uppgifter om den svarta dödens härjningar i staden. Digerdöden, också kallad svarta döden eller den stora döden, var en zoonotisk pandemisk sjukdom under medeltiden som i genomsnitt dödade var tredje person i Europa och i stort sett alla […]

Domkyrkan 800-årsjublerar

Domkyrkan högtidlighåller sitt 800-årsjubileum 1923. Medeltidsuret står då färdigrestaurerat tack vare ett outtröttligt arbete av den danske tornurfabrikanten Bertram Larsen och domkyrkoarkitekten Theodor Wåhlin. Interiört berikas kyrkan av den danske konstnären Joakim Skovgaards mosaik förställande Kristi återkomst i absidens hjälmvalv, och den norske konstnären Emanuel Vigelands glasmålerier i absiden och tvärskeppet.

Domkyrkan härjas av brand

Lund har härjats av stora bränder ett antal gånger under historien. 1172 inträffar en av dessa storbränder där också domkyrkan drabbas. Andra gånger detta hänt är 1234, 1263, 1287 och 1294.

Domkyrkan restaureras

eilergraebe

Under åren 1954—63 ledde Eiler Graebe (1892-1977) en restaurering av domkyrkans inre. Då knackades Svante Thulins valvmålningar från sekelskiftet ned och de lagningar efter 1234 års brand som Zettervall utfört i cement ersattes med sandsten.

Domkyrkans föregångare uppförs

stavkyrka

Inskriften på denna runstenen lyder: Toke lät bygga kyrka… På 1790-talet finns denna sten i en gärdesgård vid St Tvärgatan. 1829 skänks den av biskop Faxe till biskop Münter i Köpenhamn där den än idag finns inmurad i biskopsgårdens portgång. Kyrkan som Toke låter bygga är identifierad som den stavkyrka som år 1050 uppförs som […]

Domkyrkoforum

Domkyrkoforum3

Domkyrkoforum är Lunds stifts besökscentrum för Lunds domkyrka och första advent 2016 var det fem år sedan byggnaden invigdes. Vägen från idé till första spadtaget var lång och kantad av förseningar, fördyringar, kontroverser och protester av olika slag. Men idag betraktas Domkyrkoforum som ett arkitektoniskt landmärke i Lund, prisbelönat och en värdefull turistattraktion. Ett besökscentrum […]

Domkyrkouret monteras ner

Uret3

Domkyrkouret, det sk Horologikum Mirable Lundense, hade då förfallit och varit ur funktion i mer än 200 år. Detta monterades därför ner 1837.

Donavit

Donavit

Vid Biskopsgatan, på Hyphoff 8, står en märklig liten tegelbyggnad. Den uppfördes 1897 för att inrymma en refraktor (teleskop) och ett astrospektroskop. Instrumenten hade 1894 donerats av lektor A E Andersson, en före detta student vid Fysikum. Åtminstone in på 1970-talet fanns en inskrift i smide kvar på byggnaden – ”A. E. A. DONAVIT”, alltså […]

Drakens huvud

Drakens huvud

Det 52 mm långa drakhuvudet från 1000-talets första hälft hittades 1961 vid en stor arkeologisk undersökning söder om Kattesund (Färgaren 22). Det är gjutet i brons och har en ihålig ände fylld med ben eller horn. I det första tolkningsförsöket föreslogs att draken suttit på ett relikskrin, men senare gjordes det troligt att sagodjuret suttit […]

Drakstenen i Stadsparken

Drakstenen

I Stadsparken står en hög minnessten vid dammens nordvästra hörn. Den vittnar om två stora kommunala satsningar, dels lundautställningen 1907 och dels anläggandet av parken 1909-1911. Den jugendbetonade drakslingan bär följande inskrift: Å DET OMRÅDE INOM HVILKET INDUSTRI- SLÖJD- OCH KONSTUTSTÄLLNING ÅR 1907 AFHÖLLS ANLADE LUNDS STAD UNDER ÅREN 1909-1911 DENNA PARK. MÅ DEN BLIFVA […]

Drotten

Drotten ortofoto 9

Kvarteret Drotten infattas av Kattesund, Staffans Gränd, Drottensgatan och Grönegatan. Bakom namnet ligger Drottens kyrka som dock låg i Kattesund och kv Sankt Clemens. Kvartersnamnet tillkom först sedan Staffans Gränd förlängts ända till Drottensgatan.

Drottenmuseet

Drottenskylt

Drottens kyrkoruin vid Kattesund finns i underjorden och är inte helt lätt att hitta om man inte vet att den finns där. Men nu, sommaren 2016, har en rejält stor skylt målats på gaveln till huset där kyrkoruinen gömmer sig. Den är målad efter en teckning av konstnären Rie Hägerdal. Det var under arkeologiska utgrävningar […]

Drottens kyrka

Drotten

Sankt Drottens kyrka byggs troligen omkring år 1050. Det är en 50 meter lång byggnad med udda form, vilket kan indikera att detta varit en biskopskyrka. Läs mer om S:t Drottens kyrka här

Drottensgatan

1669: Lilla Fiskare strätit. 1783: Tvärgatan. 1788: tvärgata. 1804: Tvärgata. 1809: Drottens gränd. 1821: Drottens-gata gränd.  1837: Drottensgatan.  Namngivningen från 1824 byggde på feltolkning. Drottens kyrka låg i sjäva verket vid Kattesund. Numera är det känt att medeltidskyrkan Sankt Andreas låg på gatans sydosthörn vid Stora Södergatan. Någon namnändring till Sankt Andreasgatan är inte aktuell.

Döbeln

Kvarteret Döbeln infattas av Skomakaregatan, Kiliansgatan, Mårtenstorget och Svartbrödersgatan. Professor J J von Döbeln, grundaren av Ramlösa hälsobrunn, hade på 1700-talet sin gård i kvarteret.

Edman, Bengt, (1921-2000), arkitekt

Edman Bengt

Bengt Edman föddes i Forsheda i Småland och tog sin arkitektexamen vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1953 där han sedan var verksam bl.a. på HSB till 1958 då han startade egen byrå i Lund. Han fick Sveriges finaste arkitekturpris 1968, Kasper Salinpriset, för studentbostadshuset Vildanden.  Bengt Edmans produktion är relativt liten, bara drygt 30 verk. Han […]

Eggeling, Fredrik (1832–1895), musiklärare, musikhandlare

Fredrik Eggeling (1832–1895) är främst känd för en sångbok som han började sammanställa 1873 för användning vid Hvilans folkhögskola där han var musiklärare. Sångboken blev en succé och spreds snart i nya utökade upplagor till ungdomsskolor, läroverk och privathem. Den var vid hans död den mest kända sångboken i Sverige. Den gavs ut långt in […]

Ehrenbergska lyckan

Ehrenbergska045

När August Palm återkom till Lund i oktober 1883 anordnades ett agitationsmöte på Ehrenbergska lyckan utanför stadens vallar. Bagarmästare Per Möller ägde området. Södra delen av detta kvarter var ännu obebyggt på grund av en konflikt mellan honom och staden om stadsplanen. Här kunde August Palm hålla sitt berömda tal om ”Hvad vilja Socialdemokraterna ….” […]

Ekelund, Vilhelm (1880-1949), författare, den fria versens pionjär

Vilhelm Ekelund föddes 1880 i Stehag, där hans far Johannes Ekelund var smed. Hans mor hade i sin ungdom varit i tjänst hos Victoria Benedictsson och enligt traditionen lär hon ha önskat att en av hennes två söner skulle bli författare. Vilhelm Ekelund och hans bror Axel skickades först till Gunnaröds privata elementarskola i Billinge. Skolan […]

Ekonomiska fakulteten invigs

sigill1666

Redan 1750 erhåller Lunds universitet sin första professur i nationalekonomi men det skulle dröja ända fram till 1961 innan den ekonomiska fakulteten kan invigas. Detta sker genom ett samarbete mellan Lunds universitet och Handelskammaren, där Ruben Rausing  spelar en viktig roll.

Elin Wägner

Wagner Elin

Elin Wägner (1882 – 1949), född i Lund, författare och journalist. Kvinnlig rösträtt och fredsfrågor engagerade henne tidigt. Hon var också med sin roman Väckarklockan en tidig debattör om den begynnande miljöförstöringen. Minnestavlan finns på Stålbrogatan 2. Läs mer Isaksson, Ulla & Linder, Erik Hjalmar, Elin Wägner. 2003.

Elof Tegnér (1844-1900)

Historiker, bibliotekarie vid Lunds Universitetsbibliotek. Elof var sonson till den berömde Esaias Tegnér och gift med lundakonstnären Hedvig Tegnér. Reliefen på gravstenen av Walter Runeberg 1904.Norra Kyrkogården

Elsa Grave

Elsa Grave var författare och konstnär. Hon läste konstvetenskap i Lund, därefter konststudier för Isac Grünewald i Stockholm.Första utställningen på Skånska konstmuseum 1942. Första diktsamlingen, Inkräktare, kom 1943. Hon bildade familj i Lund och bodde många år på Nils Bjelkegatan. Minnestavlan finns vid Nils Bjelkegatan 1. Läs mer om Elsa Grave.

En blomsterfabrik

Kring sekelskiftet 1900 hade ordet fabrik en positiv laddning och ordet användes gärna i företagsnamn för olika verksamheter som vi idag kan ha svårt att associera med en fabrik. Så dyker till exempel Laura Höörgrens blomsterfabrik upp i den offentliga statistiken över företagare i Lund 1916. Ett annat exempel är Henriette Hermans kravattfabrik som låg […]

En trettiondedel kvar

En trettiondedel

2014 utfördes en installation på Stortorget. Maria O’Brian som läste industridesign deltog i en workshop ledd av en finsk konstnär. Hon fick uppdraget att ”ockupera” en kvadratmeter av torget vilket hon bedömde till trettio gatstenar. Dessa utspridda stenar försågs med inskrifter på kopparplåtar som veks fast med hammare. Texterna var slumpmässigt valda och O’Brian döpte […]

Erlander, Tage (1901-85), statsminister

Erlander Tage

Tage Erlander liknar Esaias Tegnér på det sättet att han var värmlänning men också mycket lundensare. Han kom till Lund 1920, började läsa naturvetenskapliga ämnen, dock utan examensresultat. I stället blev han socialist och nationskurator, och så fann han i Lund sin hustru Aina. Vad han lärde i LundHan lärde sig mycket i Lund: Man […]

Ernst Wigforss

Wigforss

Ernst Wigforss (1881 – 1977), språkforskare och socialdemokratisk finansminister. Under sin studietid i Lund blev han socialist och lärde där känna bl.a. nationalekonomen Knut Wicksell och Östen Undén. Han var aktiv i Lunds arbetarekommun och satt i stadsfullmäktige. Wigforss disputerade 1913 och försörjde sig under ett antal år som lärare. 1919 valdes han in i […]

Esaias Tegnér

Tegner

Esaias Tegnér (1782 – 1846), författare, professor, biskop. Under sin tid som professor i Lund bodde Tegnér med familj från 1813 till 1826 (då han blev biskop i Växjö) i en stor korsvirkesgård på Stora Gråbrödersgatan. Norra längan längs St. Gråbrödersgatan är allt som finns kvar. Den köptes 1862 av Tegnérstiftelsen. Idag är huset ett […]

Esaias Tegnér

EsaiasTegner

Esaias Tegnér är skald och kulturpersonlighet i 1780-talets Lund. Han är även professor i grekiska vid universitet här. Läs mer om Esaias Tegnér här.

Esaias Tegnér, – vad står det på runstenen?

Tegners runor

 Hemmablindhet gör kanske att många i likhet med mej inte tänkt på att det faktiskt finns en läsbar runinskrift på stenen som Esaias Tegnér tar stöd mot på Tegnérsplatsen. Häromsistens fotograferade jag monumentet och när bilden kom upp på skärmen såg jag en runtext som gick att translitterera men som blev obegriplig. Nu har Ulf Teleman löst […]

Ett förlagshus – Gleerup

Gleerupshus2

Aktiebolaget C W K Gleerup kunde 1915 inviga sitt nya förlagshus vid Vårfrugatan (8b). Byggnaden hade ritats av Henrik Sjöström. I utsmyckningen av fasaden infogade arkitekten skulpterade reliefer som berättade om verksamheten i det nya huset. På burspråket flankerar två läsande barn en vapensköld med symboler för fantasin och bildningen.   Uppe vid takfoten syns vishetens […]

Ett lejon att skratta åt

År 1882 byggde timmerman J Lindström ett hyreshus i hörnet Grönegatan – Stålbrogatan. Fasaden fick rika dekorationer i nyrenässans och under fönsterna sitter dekorplattor med lejonmaskaroner omgivna av blomsterslingor. Om plattorna är tillverkade för huset eller köpta på postorder ur en katalog vet vi inte, men tillverkade på verkstad är de. En modell skulpterades i […]

Ett år på Thulehem

Filmen berättar om livet på på Thulehem år 2013, och något litet om Thulehems historia. Det är en jubileumsfilm, eftersom Thulehem startade 1963.Filmen är producerad av en arbetsgrupp på Thulehem. Längd: 47 min.

Evas krog

Rakt över gatan på parkremsan mot Östra kyrkogården låg Evas krog, ibland kallad Sista styverns krog eller Tullhuset, där många fackföreningar startat sin verksamhet innan ringens lokaler kom till: Patrik Rosenberg startade Lunds första fackförening Handskmakarnas fackförening 1875, Timmergesällernas 1882 och troligtvis Typografernas 1883. En del föreningar startades i hemmen, t.ex. Skräddareföreningen, som bildades i […]

Fabrikörens gravsten

Man kan undra vad en centrifugalregulator gör på en gravsten. Men där sitter den på en gravsten vid Klosterkyrkan. Den vilar mot en bakgrund av en korslagd skruvnyckel och en slägga och inramas av ett kugghjul. Allt omgivet av en ekelövskrans. Centrifugalregulator var en lika enkel som genialisk uppfinning som användes för att reglera varvtalet […]

Fakiren, Strindberg, Lidforss och Josephson

Wallenberg Strindberg Lidforss Josephson

I detta hus, som var Falstaff, fakirs barndomshem, har flera kända personer bott.Läs mer om Tomegapsgatan 24. Axel Wallengren ”Falstaff, fakir” (1965 – 1896), författare. Envar sin egen professor, Ett svårskött pastorat, Sagan om Pomperipossa med den långa näsan, Lyckans lexikon – upphovsmannen till dessa och flera andra klassiker var Falstaff, fakir alias lundabon och […]

Fernström, John (1897-1961), tonsättare, dirigent, pedagog

Fernström John

John Fernström var hela sitt liv starkt knuten till Skåne. Han föddes emellertid i Kina där hans föräldrar arbetade som missionärer. Efter tio år hos föräldrarna skickades han hem till Sverige tillsammans med sin bror Karl för att gå i Osby realskola, skapad av ortens missionsförsamling. Loven tillbringade han ofta i Gislöv hos äldre släktingar. […]

Fiskaren

Fiskaren ortofoto 11

Kvarteret Fiskaren infattas av Lilla Fiskaregatan, Grönegatan, Stora Fiskaregatan och Bantorget. Namnet kommer sig av läget mellan Fiskaregatorna.

Fiskrensning i reningsdammarna

nr 1-3 - Kopia

Under lång tid har fågellivet i reningsdammarna i Lund (Källbyverket) varit tynande. Troligen har många funderat på vad anledningen till detta förhållande kan vara. I dammarna fanns till nu ett överskott av karp, sutare och andra fiskar, som äter upp bottenvegetationen, varigenom sediment som innehåller fosfor frigörs. Alger växer då till genom att ta upp […]

Fler altarskåp tillkommer

Under perioden 1475-1520 tillkommer flera altarskåp i domkyrkan, t ex Jens Brostrups Mariaaltare, S:t Göran och S:t Kristoffer

Fogelquist, Jörgen (1927-2005) konstnär

Fogelquist Jörgen

När Jörgen Fogelquist gick ur tiden i Lund 2005 lämnade han en 60-årig bana som konstnär och en stor mängd konstverk i olika tekniker bakom sig. Han är kanske mest känd för sin grafik och för sina offentliga utsmyckningar i olika material. Jörgen Fogelquist föddes i Mariestad 1927. Att han skulle bli konstnär bestämde han […]

Folkets hus

 Här fick arbetarrörelsen 1903 sitt eget hus för möten, aktiviteter och expeditioner. Innan dess fick mötena hållas i föreningslokaler, i ölhallar, i godtemplarlokaler, utomhus eller i någons hem. Den Melinska fastigheten var försatt i konkurs vid sekelskiftet. Arbetarrörelsen hyrde redan lokaler i fastigheten, bl.a. Läsesalen där målaren H. Th. Hansson, en av de första från […]

Folkparken i Lund

Björnar och apor, karuseller, godiskiosk, dansbana, friluftsscen – det är bara några av de förlustelser som de ansvariga kostade på Folkparken när den var ny. Stoltheten och förhoppningarna var stora när parken invigdes den 1 maj 1895. Socialdemokraternas traditionella demonstrationståg samlade 4000 deltagare och målet var den nya Folkets Park på Väster. Inträdet var 35 […]

Fontänen framför Universitetshuset

Två miljarder år gammal! Det handlar om den stora svarvade skålen   till fontänskulpturen på Universitetsplatsen. Stenen, röd porfyrisk granit, bildades för ca 1900 miljoner år sedan och är enligt geologerna förmodligen den äldsta bergarten i Lund. Fontänen är dock betydligt yngre. Den invigdes 1889 – sju år senare än Universitetshuset. Det förslag som Helgo Zettervall […]

Forskarutbildningen ändras

I universitetsreformen 1969 görs en tydlig boskillnad mellan grundutbildning respektive forskning och forskarutbildning, Doktorsgraden tas bort och ersätts av doktorsexamen

Frans G. Bengtsson

Bengtsson

Frans G. Bengtsson (1894 – 1954), författare, översättare. Det var i Lund som Frans G Bengtsson började skriva Röde Orm.Han skrevs in vid universitetet 1912. Han tog tio år för att klara sin fil kand och ytterligare tio år för att licensiera på den engelske poeten Swinburne. Mycket tid ägnades åt schack på Petri Pumpa […]

Fred i Brömsebro

bromsebro

Freden i Brömsebro avslutar den 13 augusti 1645 Torstensons krig, som inleddes 1643 mellan Sverige och Danmark-Norge under drottning Kristinas respektive Kristian IV av Danmarks regeringsperioder. I förhandlingarna företräds Sverige av Axel Oxenstierna och Danmark av Corfitz Ulfeldt. De militära framgångarna i kriget för Sverige gör att de svenska kraven är mycket långtgående. Freden innebär […]

Fred i Köpenhamn

kopenhamn1660

Freden i Köpenhamn, Köpenhamnsfreden, kallas det fredsavtal som slöts mellan Sverige och Danmark 27 maj 1660. Efter freden i Roskilde 26 februari två år tidigare,1658, bröt krig ut igen i juni 1658. I Köpenhamnsfreden bekräftas fredsfördraget från 1658 med undantagen att Sverige avhände sig Trondheims län och Bornholm mot att 18 gods i Skåne, de […]

Fred i Lund

fredilund1679

1679 sluter man fred i Lund efter det skånska kriget. Fredsförhandlingarna pågår från 12 maj till 27 september då fredstraktaten undertecknas. Detta sker sannolikt i ”Dekanresidenset” vid S:t Kyrkogatan. Freden innebär också att skåningarna ska behålla gammal lag och rätt.

Fred i Roskilde

roskilde

Freden i Roskilde är det fredsfördrag mellan Sverige och Danmark-Norge som sluts i den danska staden Roskilde den 26 februari 1658, och som avslutar, det av Danmark startade, Karl X Gustavs första danska krig. Under kriget har, bland annat, Karl X Gustav från Jylland tågat på isen över Bälten mot Köpenhamn med den Svenska armén. […]

Fredrik Böök

fredrikbook

Fredrik Böök är professor i litteraturhistoria vid Lunds universitet 1920–1924, men också författare, journalist och kritiker. Han är ledamot av Svenska Akademien (stol nr 10) från 1922 fram till sin död 1961 och av dess Nobelkommitté 1929–1950. Böök forskar kring romantiken och det senare 1800-talet. På 1930-talet låter han sig förföras av de nya signalerna […]

Fredrik I besöker Lund

fredrikI

Den 20 augusti 1722 besökte Fredrik I och hans drottning Ulrika Eleonora Lund. Staden snyggades på olika sätt upp inför besöket.

Fredrik Wulff (1845-1930)

Professor i romanska språk, fonetiker, lingvist Innehade Universitetets första professur i romanska språk. Som specialområden hade Wulff verslära och italiensk poesi (t ex Dante, Petrarca). Framstående översättare. Hans brorson Thorild Wulff har en minnestavla i Botan. Porträttmedaljong av Sven Andersson. Östra kyrkogården

Fredrika Söderwall (1845-1897)

Läkarfru. Född Törnvall, gift med stadsläkaren Emil Söderwall. Socialt verksam.Porträttmedaljong av Sven Andersson. Klosterkyrkan.

Fråga Lund

Sten von Friesen och Gerhard Bendz räknade med romerska siffror på svarta tavlan. David H Ingvar förklarade vänsterhänthet. Och det pratades om primitiva språk. Det var den 25 november 1962 som sex lärda Lundaherrar deltog i det första avsnittet av det uppskattade tv-programmet Fråga Lund. Denna första sändning spelades dock inte in i Lund utan […]

Från hålkort till chip – hur folkbiblioteken i Lund började använda IT.

Bibl logo new

Det är svårt att peka ut en bestämd tidpunkt, då det började. Mitt förslag är 1962. I samband med öppnandet av ett nytt stadsbibliotek på Kyrkogatan (mittemot domkyrkan) 1928 hade man moderniserat rutinerna – den tidens systemskifte, om man så vill. I det nya biblioteket fanns hyllor öppna för besökarna, kort­katalog i stället för tryckt […]

Från nödbostäder till Hollywood och Slottet

När första världskriget bröt ut 1914 drabbades många Lundabor hårt. Det blev problem med livsmedelsförsörjning och en redan svår bostadssituationen förvärrades. Många som blev arbetslösa kunde inte betala hyran och blev bostadslösa, situationen blev så allvarlig att Lunds stad fick anordna nödbostäder. Lunds stadsläkare, Henrik Ryberg skriver redan 1916 att staden måste agera för att […]

Från prins Karneval till karnevalsgeneral

Karneval 1928

Lundakarnevalen, detta organiserade kaos som bryter ut i maj vart fjärde år, där man driver med allt, vitsar hejdlöst och har roligt, skildras i en ny bok – Lundakarnevalens historia – av Per Lindström. Han har följt och gjort en bok om varje karneval sedan 1974 och har en enorm bildbank att ösa ur.  Nu […]

Från tinget i Dalby till Kristallen i lund.

Gamla tingshuset

De olika kommunreformerna från 50-, 60- och 70 talen utgör grunden för Lunds nuvarande geografiska utformning. Fram till år 1952 fanns många – närmare bestämt 2 281 – små kommuner att jämföra med dagens 290. Även domsagornas indelningar har förändrades över tid. Vid sekelskiftet 1900 fanns i Sverige 118 häradsrätter för främst landsbygden och 90 rådhusrätter för städerna. I […]

Färgaren

Kvarteret Färgaren infattas av Kattesund, Stora Södergatan, Drottensgatan och Staffans Gränd. Kvartersnamnet refererar till Borgs textilfabrik som dominerade bebyggelsen från det att Jöns Petter Borg startade sin färgerirörelse på 1700-talet till rivningarna på 1970-talet.

Före detta hemlig

Monument1

Andra världskrigets utbrott medförde en utbyggnad av civilförsvaret. Med kärnvapnen inträdde 1945 en ny hotsituation. Det är i det ljuset som bunkern i Sankt Jörgens park skall ses. Den byggdes 1957 som ledningscentral för civilförsvaret i Lund. Skyddsområdet omfattade även Kävlinge och Staffanstorp. Hemligstämpling gällde. Den låga kullen döljer ett mäktigt skyddsrum med ett flera […]

Föreningen

Kvarteret Föreningen infattas av Tomegapsgatan, Sankt Annegatan, Tegnérsplatsen och Sandgatan. Akademiska Föreningens hus ”Borgen” som i sin första version uppfördes 1851.

Föreningen Gamla Lund

GL Styrelsemöte

Den 17 april 1918 bildades ”Föreningen Det Gamla Lund” som skulle verka för bevarandet av ”stadens minnen”.  Ett tidningsupprop hade undertecknats av inte mindre än 49 personer, varav flera var mycket välkända prominenser – till exempel biskop Gottfrid Billing, borgmästare Carl Brink, redaktör Waldemar Bülow, landsarkivarie Lauritz Weibull och domkyrkoarkitekt Theodor Wåhlin. Av undertecknarna tillhörde […]

Första kvinnliga studenten

heddaandersson

Hedda Andersson skrivs in 1880 och blir medicine licentiat 1892. Hon blir Skånes första och Sveriges andra kvinnliga läkare. Läs mer om Hedda Andersson här.

Galten

Galten ortofoto 14

Kvarteret Galten infattas av Mårtenstorget, Råbygatan, Lilla Tvärgatan och Bankgatan. Namnet är efter den danske officeren och sjöfararen Peder Galt som förmodas ha haft sitt residens inom kvarteret under sin tid i Lund under 1600-talets första hälft.

Garvaren

Garvaren ortofoto 16

Kvarteret Garvaren infattas av Magle Lilla Kyrkogata, Östra Vallgatan, Östra Mårtensgatan och Stora Tomegatan. En garvare Lundbom hade på 1860-talet sin rörelse i kvarterets södra del.

Gasmaskprovning 1939

Gasmaskprovning

När bilden togs stod Andra världskriget utanför dörrarna sedan Tyskland den 1 september 1939 anfallit Polen. Beredskapen höjdes i Sverige. Här provas polisens gasmasker på gården bakom rådhuset som då också var Lunds polisstation. Gården ınneslöts med en flygel vid Vårfrugatan för polislokaler med en arrestavdelning i bottenvåningen. Flygeln revs 1965 inför byggandet av Stadshallen. […]

Gasverket

Gasverket ortofoto 15

Kvarteret Gasverket infattas av Trollebergsvägen, Gasverksgatan och Svanevägen. Lunds gasverk byggdes 1862-63 inom den del av kvarteret som låg innanför den medeltida stadsvallen.

Gasverket

Under andra hälften av 1800-talet etablerades i Lund en teknisk infrastruktur, som kom att bli förutsättningen för att Lund vid förra sekelskiftet blev en industristad. Det började med järnvägen 1856, och med den följde telegrafen. Gasverket tillkom 1863 för att skapa bättre gatubelysning. I början på 1870-talet löste man problemet med Lunds dåliga vatten genom […]

Gasverksgatan

1866: Nya Westra Vallgatan. 1896: Gasverksgatan. Nya Westra Vallgatan infördes tydligen i planarbetet samtidigt som Nygatan. Båda förorsakades av järnvägen. Gasverket började producera gas 1863 men namnet på gatan ändrades inte förrän ett trettiotal år senare. Noteras kan att den så kallade Akademiska promenaden ända till järnvägens anläggande gick på den då ännu befintliga västra […]

Genombrottet

Genombrottet profil

29 maj 1969 fattade stadsfullmäktige i Lund ett beslut som blev avgörande för vår stad. Utan det beslutet hade en motorväg passerat genom Lund från Spyken till Svanevägen. Under sekretess planerades under 50- och 60-talen en 42 meter bred fyrfilig väg och åtta p-hus. Södra centrumlinjen var arbetsnamnet på vad som i debatten och historieskrivningen […]

Gernandtska lyckan

Gernandtska Lyckan ortofoto 17

Kvarteret Gernandtska Lyckan infattas av Korsgatan, Prennegatan, Södra Esplanaden, Tullgatan och Helgeandsgatan. Under 1800-talets första hälft hade akademins trädgårdsmästare Johannes Gernandt en stor trädgård i området. Själva kvarteret bildades 1939.

Glambeck

Glambeck ortofoto 18

Kvarteret Glambeck infattas av Västra Mårtensgatan, Lilla Södergatan, Lilla Tvärgatan och Stora Södergatan. År1483 finns gården Glaambech belagd i kvarteret. Redan 1501 skrevs namnet Glambeck. Ursprungligen är det fråga om ett bäcknamn – ”den glimmande bäcken”.

Gleerup, CWK (1800 – 1871), bokhandlare och bokförläggare

Christian Wilhelm Kyhl Gleerup var född i Danmark år 1800. Han hade god erfarenhet från bokhandelsverksamhet i Köpenhamn när han slog sig ner i Lund år 1825, först som bokhandlare, snart även som bokförläggare.  Han fick genom sitt kontaktnät stor betydelse för förbindelserna med utlandet, inte minst när det gällde vetenskaplig litteratur.  För universitetets teologer […]

Glädjen

Kvarteret Glädjen infattas av Sankt Petri Kyrkogata. Kyrkogatan, Lilla Gråbrödersgatan och Winstrupsgatan.Glädjen var en 1910 riven studentkasern vid Sankt Petri Kyrkogata. Huset hade blivit beryktat för hyresgästernas ”tygellösa” leverne.

Godtemplarlokaler

Foto: Claes Wahlöö.Huset på Östra Mårtensgatan; fasad mot gatan och från gårdssidan.  Nykterhetsrörelsen hade redan hunnit skaffa sig flera möteslokaler i staden och de användes också av den unga arbetarrörelsen. Det fanns lokaler nere i Nöden, bl. a. på Prennegatan 5 och Tvärgatorna, som användes. En lokal som åtminstone utvändigt står kvar är ”Gyllenkrooks minne” […]

Grave, Elsa (1918 – 2003), författare, konstnär

Elsa Grave växte upp i ett av de dåtida nordvästskånska koldistrikten där hennes far var gruvingenjör. Hon drömde tidigt om att bli scenkonstnär eller bildkonstnär, men läste dessutom in en filosofie kandidatexamen med huvudämnet konsthistoria för professor Ragnar Josephson i Lund. Bredvid sina studier målade Elsa Grave flitigt i en ateljé vid Bantorget i Lund […]

Gravstenar på Östra kyrkogården

img001agardh

Carl Adolph Agardh 1785 – 1859 Botanist, nationalekonom, politiker, pedagog, professor i botanik och praktisk ekonomi, ledamot av Svenska akademien, biskop i Karlstad – sådan var Agardhs levnadsbana.Som botaniker – hans specialitet var algerna ”algernas Linné”.Som praktisk ekonom – han stödde bildandet av bl.a. Lunds sparbank och Skånska hypoteksföreningen. Privat gick han i konkurs och […]

Grynmalaregatan

1783: Råtte strätet. 1793: Rätte strätet. 1799: Råtte strätet. 1804: Rotte strätet. 1821: Råtte-gränd. 1837: S. Råttesträtet. 1853: Södra Råttsträtet. 1866: S. Råttesträtet. 1876: Grynmalaregatan. Gatnamnet tillkom på 1870-talet, men grynmalning hade lång hävd i Vårfru rote. Till exempel 1743 fanns sju grynmalare verksamma där. Grynmalning skedde i speciella kvarnar där sädeskornen (främst havre) befriades […]

Grynmalaren

Grynmalaren ortofoto 20

Kvarteret Grynmalaren infattas av Lilla Tvärgatan, Grynmalaregatan, Stora Tvärgatan och Lilla Södergatan.Kvarteret har namn efter Grynmalaregatan som i sin tur fått sitt efter de grynmalare som fanns i området på 1700-talet. Gryn framställdes i kvarnar som befriade sädeskorn från skalen. Havregryn och korngryn torde ha varit viktiga produkter.

Gråbröder

Kvarteret Gråbröder infattas av Knut den stores gata, Lilla Gråbrödersgatan, Stora Gråbrödersgatan och Bytaregatan.Det medeltida Gråbrödraklostret låg i kvarterets södra del. Delen norr om Knut den Stores gata gavs på 1990-talet namnet Winstrup.

Grönegatan

Namnet är känt så tidigt som 1484 – Grønegade. 1496: Grønegaden. 1586: grynegade. 1783: Gröne gatan. 1821: Grönegatan. 1837: Gröne Gatan. 1853: Grönegatan. Det troligaste är att gatusträckningen var grön, dvs gräsbevuxen och därmed tydligen inte stenlagd.

Gullberg, Hjalmar (1898-1961), författare och ledamot av Svenska Akademien

HjalmarGullberg1

Malmö vill gärna se Gullberg som sin stads son. Men det var i Lund, dit han flyttade 1923, han debuterade med sin första diktsamling. Den allra första publicerade dikten stod att läsa i studenttidningen Lundagård, vars redaktör han var 1924. Samma år deltog Gullberg Lundakarnevalen i skepnad av Hamlet.I Lund fanns bostaden på Västergatan till […]

Gunnar Holmstedt

Holmstedt

Gunnar Holmstedt – av sina närmare 3500 elever kallad Mentor – var under drygt 60 år privatlärare i Lund. Från elva års ålder fram till 1972 undervisade han elever, huvudsakligen från Katedralskolan och Spyken i  Lund, och lotsade generation efter generation fram till studentexamen. Minnestavlan finns på S. Esplanaden 28 Läs mer om lundaprofilen Gunnar […]

Gunnar Serner (1886-1947)

Författare. Fil. dr. i engelska. Heller skrev en lång rad populära äventyrsromaner med Filip Collin som främsta huvudperson.Läs mer om Gunnar Serner/Frank Heller. Citatet på stenen är hämtat från Algernon Swinburne (1837-1909). Norra Kyrkogården.

Gustaf Cederschiöld (1849-1928)

Fil dr i nordiska språk i Lund Han var under åren 1893-1914 professor i Göteborg.Från 1889 medarbetade han i Svenska Akademins ordbok. Reliefen utförd av Carl Frisendahl. Östra Kyrkogården

Gustaf V(1858-1950) och Viktoria (1862-1930)

Sveriges kung 1907 – 1950, resp. drottning 1907 – 1930. Porträttmedaljong utförd 1938 av Gösta Carell. Onkologiska kliniken (”Jubileumskliniken”) på Skånes universitetssjukhus.

Gustav Horn intar Lund

GustafHorn

Den 29 februari 1644 intar Gustav Horn Lund och förlägger sin här i och omkring staden. I slutet av mars avtågar man mot Landskrona. I Lund far svenskarna vandaliserande fram, både mot bebyggelse och egendom. Lunds invånare har sannerligen mycket att klaga på…

Gustavianska tiden

gustaviansk

Kung Gustav III är känd som beskyddare av konstnärer och diktare. Hans huvudsakliga intresse under sin levnad är emellertid teatern och han understödjer främst sådana författare som i dag har glömts bort. Gustav III:s mest betydande kulturhistoriska insats är inrättandet av Svenska akademien 1786. Svenska akademien fick 18 ledarmöter eftersom kungen tyckte att detta räkneord […]

Gustavsson, Nils (1917 – 2009), kommunalpolitiker

Nils Gustavsson var socialdemokraternas starke man i Lund under flera decennier.  Vägen till kommunalrådsstolen var länge den klassiska inom arbetarrörelsen: fackligt engagemang och studier på Brunnsviks folkhögskola och på LO-skolan. Han växte upp i trakten av Helsingborg men flyttade med sin familj till Lund 1937. Här blev han ”järnvägare” och såg snart till att organisera […]

Gyllenkrok

Gyllenkrok ortofoto 22

Kvarteret Gyllenkrok infattas av Svanegatan, Stora Södergatan, Magnus Stenbocksgatan och Gyllenkroks allé. Kvarteret har namn efter den 1858 anlagda Gyllenkrookska Alleen som 1910 gav gatunamnet Gyllenkroks Allé.

Gyllenkroks allé

Först ut var promenaden Gyllenkrookska Alleen som anlades 1858 bekostad av friherre Axel Gustaf Gyllenkrook på Björnstorp. Den nuvarande gatans norra del anlades 1910 och döptes 1911 till Gösta Gyllenkroksgatan. Detta ändrades 1923 till Gyllenkroks allé.

Gyllenkroks allé.

Gyllenkroks alle

Gatan Gyllenkroks allé tillkom 1910. Först gick den bara mellan Svanegatan och Stenbocksgatan. Gatan namngavs efter den allé som 52 år tidigare anlagts som en promenad mellan Svanegatan och stadsvallens sydvästra sträckning. På vallen löpte sedan 1821 den så kallade Akademiska Promenaden. Pengar till den nya allén donerades av friherre Axel Gustaf Gyllenkrook på Björnstorp. […]

Gymnasieskolor i Lund

Katte

Lund har fyra kommunala gymnasieskolor: Katedralskolan, Spyken, Polhemskolan och Vipan (Vipeholmskolan).Ytterligare en skola slår snart upp sina dörrar, nämligen Hedda Anderssongymnasiet, som ska ligga på Svaneskolans nuvarande tomt. Utöver dessa fem kommunala gymnasieskolor finns det en rad privata. Senaste sökningen gav  fyra kommunala (den femte alltså på gång) och 12 privata. Många är specialgymnasier, t.ex. […]

Gärdet

Kvarteret Gärdet infattas av Stora Tvärgatan, Trädgårdgatan, Korsgatan och Prennegatan. Före sitt bebyggande ingick kvarteret i ”Ripas äng” som ursprungligen var ett odlingsområde – en vång.

Gösta Adrian Nilsson GAN

Nilsson GAN

Gösta Adrian-Nilsson GAN (1884 – 1965), konstnär. En av den svenska modernismens främste företrädare och förespråkare. På Kulturen (Kulturhistoriska museet) visas verk av Viwen Nilsson och Gösta Adrian-Nilsson GAN i utställningen Modernismen – en ny konst en ny värld Minnestavlan finns i hörnet av Korsgatan/Trädgårdsgatan.

Hagberg, Carl August (1810 – 1864), professor, Shakespeareöversättare

Carl August Hagberg är numera ihågkommen som översättare av Shakespeares dramatik, men han började sin akademiska bana med grekiska som specialitet. Det var också från grekiskan som han gjorde sina första översättningar. Han blev docent i Uppsala 1833, där han också verkade som litteraturkritiker och skönlitterär författare.  En lång studieresa i Europa gjorde honom väl […]

Hagblom, Kurt (1913-1987), Lunds förste pressfotograf

Hagblom Kurt

Kurt Hagbloms far, Johan, arbetade på SJ:s verkstad i Malmö. Efter moderns död 1920 i spanska sjukan flyttade den sjuårige Kurt in hos sin farfar, fotografen Alfred Hagblom vid Stora Tomegatan i Lund. Alfreds firma, då flyttad till Bredgatan, övertog han 1935. Sin första utbildning i yrket fick han alltså av farfadern och redan i […]

Hallberg-Norlind, Hanna (1858–1929) organist, sånglärare, tonsättare

Hanna Hallberg är den första kvinnan som lyckades göra sig bemärkt i det lundensiska musiklivet. I början av juni 1891 drabbades hennes fästman Nils Peter Norlind, musikdirektör vid Lunds folkskoleseminarium tillika kördirigent och vikarierande domkyrkoorganist, av ett slaganfall. Hanna Hallberg anmälde sig genast villig att gå in som ersättare för honom. Mest akut var ledandet […]

Hallqvist, Britt G. (1914 – 1997), författare och översättare

Hallqvist Britt G

Britt G. kom till Lund som tolvåring, där hon gick i flickskola och sedan läste vid universitetet. Som nybliven prästfru flyttade hon uppåt landet 1940, och återkom till Lund först 1958. ÖversättarenUnder senare delen av 1930-talet var hon den första kvinnliga medlemmen av tidningen Lundagårds redaktion, där hon snabbt bländade med kvicka, formfulländade verser, som anknöt […]

Hammarskjöld-Reiz, Ingeborg, (1909-1994) biträdande stadsarkitekt

Hammarskiöld Reitz Ingeborg

Hammarskjöld-Reiz var en av Sveriges första kvinnliga arkitekter. Hon kom att sätta sin prägel på Lund. Ta en promenad eller en cykeltur till Kobjer och se prov på hennes arkitektur. De gula flerfamiljshusen är kanske det främsta exemplet på den 40- och 50-talsarkitektur som var utmärkande för Ingeborg Hammarskjöld-Reiz. Hon var född i Göteborg och […]

Han illustrerar Lunds själ

Ploski1

Mer än de flesta har Lundakonstnären Andrzej Ploski lyckats hitta och illustrera Lunds själ. Efter snart 40 år i Lund älskar han staden och Lundaborna älskar honom. För Kulturportal Lund berättar han hur han hamnade i Lund och att han är stolt över att vara just Lundakonstnär. Det började i polska Kielce och fortsatte på […]

Hans Alfredson

Hans Alfredson (1931 – 2017), komiker,filmskapare, författare, skådespelare, dramatiker, regissör och översättare. Känd för sitt samarbete med Tage Danielsson – ”Hasse å Tage”.Alfredson studerade i Lund, där han bodde på Thomaderska studenthemmet. Han var en av hjärnorna bakom det klassiska studentspexet Djingis Khan, som skrevs till Lundakarnevalen 111954. Minnestavlan finns på Thomanderska, Sandgatan 16. Läs […]

Hans Bendz (1851-1914)

Läkare och rättsmedicinare. Bendz drev ända till sin död en mycket stor praktik.Var under 15 år intendent vid Ronneby brunn.Hustrun och författaren Emma Bendz utgav flera, mycket populära, skånska hembygdsskildringar. Mer om Hans Bendz Medaljongen av Otto Rydbeck är från 1919Norra Kyrkogården.

Hans Larsson

hanslarsson

Hans Larsson blir professor i teoretisk filosofi vid Lunds universitet 1901 och skriver också skönlitteratur i form av romaner. Larsson är humanist med en ödmjuk inställning till vetande och han fungerar som mentor åt flera svenska författare. Larsson är även en framstående essäist. Han präglar inte bara det lundensiska idélivet utan också den allmänna kulturdebatten […]

Hansson, Anna Karolina, (1879-1969), urmakarfru, donator

Hansson Anna

Egensinnig urmakarfru och generös donator i en och samma person. Det är Anna Karolina Hansson i ett nötskal. Hon föddes i Nöden i Lund i en arbetarfamilj.  Hennes far Hans Larsson var lantarbetare från Genarp och moden, Marna, var torpardotter.  När familjen flyttat till Lund startade fadern ett hökeri på Lilla Tvärgatan 24. Han var […]

Hansson, Martin åkare

Lunds siste åkare med upp till sex hästar i stallet. Stallet beläget vid St Södergatan i Lund. Hansson fick utmärkelse för sin exemplariska djurhållning. Hansson åtog sig transporter av allt från ris, grenar och annat trädgårdsavfall till nykläckta studenter. Stadsbudsföreningen nr 2 konkurerade med Hansson om transporter, men deras hästar var av en annan ras […]

Harald Blåtand, död 986 eller 987, dansk kung

Harald Blåtand

Harald Blåtand var far till Sven Tveskägg, som grundlade Lund. Harald var son till den danske kungen Gorm den gamle, som runt år 900 skapade ett rike kring Jelling i mellersta Jylland. Enligt den runsten, som Harald själv reste vid Jelling vann han ”allt Danmark och Norge och gjorde danerna kristna”. Skåne var på den […]

Hardebergaspåret – minnen av en järnväg

BLHJ, uttytt Bjärred-Lund-Harlösa-Järnväg, är namnet på det som en gång var Lunds stads järnvägar. 1901 öppnades sträckan Lund – Bjärred och 1905 sträckan Lund – Harlösa. Hardebergaspåret är en rest av den sistnämnda sträckan.BLHJ gick med förlust redan från början. 1910 tog Lunds stad över driften. Men förutom militärer till Revinge, söndagsutflykter till dansbanan i […]

Hasse och Tage på UB

Lagom till Humorfestivalen 2013 förärades Universitetsbiblioteket i Lund, UB, en unik och synnerligen värdefull kulturell gåva. Hasse Alfredsons och Tage Danielssons familjer donerade AB Svenska Ords arkiv till biblioteket. Inom AB Svenska Ord producerade Hasse Alfredson och Tage Danielsson sina klassiska revyer som t ex ”Gröna hund”, ”Gula hund”, ”Spader, Madame!”, ”88-öresrevyn”, ”Glaset i örat”, […]

Hedda Andersson

Andersson Hedda

Lunds universitets första kvinnliga student. Studerade medicin vid Lunds universitet 1880-1892. Bosatt i Lund efter sin pensionering 1925-1950. Minnestavlan finns på Karl XI-gatan 8. Läs mer om lundaprofilen Hedda Andersson.

Helgeandsgatan

Namnet fastställdes 1945 i stället för Repslagaregatan. Gatan hade utlagts 1939 då även Korsgatan förlängts västerut. Lunds medeltida sjukhus – Helgeandshuset låg med sina längor och sin kyrka öster om Stora Södergatan sydligaste del. 

Hellsvik, Gun (1942-2016), jurist, moderat politiker

Ideon, Drottens kyrkoruin, ceremoni för nya svenskar och den elektriska fotbojan. Så kan Gun Hellsvik politiska gärning sammanfattas.Allt började i Ängelholm där hon växte upp. Så blev det Lund och juridikstudier, som ledde till ett universitetslektorat i handelsrätt. Mellan studier och akademisk karriär tillkom maken Per och sonen Hampus. — Vi såg på tv om […]

Hemmel, Sven (1906 – 1982), teckningslärare, tecknade Ture Sventon

Hemmel Sven

Hemmel var under många år verksam som uppskattad teckningslärare på Katedralskolan, men han blev känd långt utanför Lund, då han som illustratör till Åke Holmbergs böcker gav oss bilden av Ture Sventon, privatdetektiv. Sven Hemmel föddes i Visby, tog teckningslärarexamen i Stockholm, arbetade ett antal år som teckningslärare i Örebro. Slutligen landade han som lärare […]

Henrik Schartau (1757-1825)

Präst, förkunnare, stadskomminister i Lund. Schartau hade stort inflytande som själasörjare.Han gav upphov till ”schartaunismen”, en väckelserörelse som blev betydelsefull i Skåne och på västkusten.Mer om Henrik Schartau Skulpturen av Peter Linde avtäcktes 2003.

Hermelin, Eric ( 1860 – 1944), friherre, författare, översättare

Hermelin

”Jag översätter för att tina upp vår frusna tankeförmåga och för att sätta våra hjärtans vågor i svallning.” Eric Hermelin är en av de mytomspunna lundaprofilerna. Han slutade, efter ett äventyrligt liv, sina dagar som intagen på Lunds hospital (senare S:t Lars mentalsjukhus) i Lund, där han levde från 1909 till sin död 1944. Hans […]

Hertz, Carl Hellmuth (1920-1990), fysiker , utvecklade ultraljudet och bläckstråleskrivaren

H-Hertz

C H Hertz far hette  Gustav – nobelpristagare i fysik 1925. Gustavs farbror var Heinrich Hertz (1857-94) som forskade om elektromagnetismen och gav namn åt frekvensmåttet Hertz. Hans forskning blev grundläggande för modern radiokommunikation. När Hellmuth föddes arbetade hans far i Berlin. Sedan tog han anställning hos Philips i Eindhoven, för att 1925 bli professor […]

Hill, Carl Fredrik (1849-1911), konstnär

Hill Carl Fredrik

Driven av en oändlig lust att måla och teckna for den 24-årige Carl Fredrik Hill till Paris och ett produktivt konstnärsliv, men med ett starkt, skuldbetonat faderskomplex och en sorg över att han aldrig hann visa fadern vad han verkligen dög till drabbades han av kronisk schizofreni och levde efter några år på hospital de […]

Historiska museet

Historiska museet ortofoto 24

Kvarteret Historiska Museet infattas av Tegnérsplatsen, Krafts Torg och Sandgatan. Den enda byggnaden i kvaretet är det biskopshus som stod klar 1845, men där någon biskop aldrig flyttade in.  Sedan 1917 har huset inrymt Lunds universitets historiska museum.

Historiska museet nyrenoverat

Histmus

I 100 år har Historiska museet funnits vid Krafts torg. Där bak domkyrkans absid har byggnaden kanske inte upplevts så tillgänglig. Tills nu när ett nytt sekel inleds. Museet är nyrenoverat och välkomnar till elva miljoner berättelser. Nu stiger man in genom en ny entré för att träffa Musse från Uppåkra, uroxen som är så […]

Hjalmar Gullberg

Gullberg Hjalmar

Gullberg föddes i Malmö utom äktenskapet och växte upp hos fosterföräldrar. Han kom till i Lund 1923, först till ett studentrum i Akademiska föreningen, sedan till Västergatan 11, där han stannade under resten av sin lundatid. (Det finns en plakett på huset). I Lund var han student och forskare, författare och översättare. 1936 lämnade han […]

Hjortgatan

1783: Stora Kosträtet. 1793: Lilla Kosträdet. 1799: Stora kosträtet. 1821: Stora Kogränd. 1837: Kosträtet. 1853: Kosträtet. 1866: Kosträtet. 1876: Hjortgatan.  Namnet är från 1875 och ersatte då den ”mindre snygga” föregångaren vilken hade uppkommit eftersom kor som hölls i staden där drevs ut på bete.

Holmberg, Carl (1827- 1890), industrialist

Holmberg Carl

Carl Holmberg, en av Lunds stora industrimän, var född i Färingtofta, nära Ljungbyhed. Hans far var hemmansägare och möllare. Carl var teknikintresserad och byggde sin första väderkvarn när han var nitton år. Sen sökte han sig till Tyskland där han praktiserade på mekaniska verkstäder, bland annat med att bygga järnvägsvagnar. Det var lärospån som låg […]

Holmstedt, Gunnar ”Mentor” ( 1903 – 1983), privatlärare

Holmstedt Gunnar

Gunnar Holmstedt – av sina närmare 3500 elever kallad Mentor – var under drygt 60 år privatlärare i Lund. Från elva års ålder fram till 1972 undervisade han elever, huvudsakligen från Katedralskolan och Spyken i  Lund, och lotsade generation efter generation fram till studentexamen. Gunnar Holmstedt föddes i Lund. Han var son till tapetserare- och […]

Holmström, Britta (1911-1992), grundare av IM, individuell människohjälp.

Holmstrom Brita

I huset vid hörnet Grönegatan/Stålbrogatan berättar Stefan Holmström om sin mamma Britta Holmström. Det huset, där också August Strindberg och Elin Wägner bott, har varit familjen Holmströms hem sedan 1954.  Britta Holmström föddes i småländska Sävsjö. Fadern John Ringius var trävaruhandlare.  — Det var nog morfar som tyckte att dottern hade läshuvud och skulle satsas […]

Holmström, Tora Vega, (1880 – 1967), konstnär

Holmström Tora Vega1

Tora Vega Holmström är en av Skånes stora målare. Hon levde mellan 1880 och 1967 och bodde under många år högst uppe i tornet på Bredgatan 25 i Lund. Hon ägnade sig främst åt porträttstudier och landskapsmåleri med en starkt stiliserande tendens. En av hennes mest kända dukar är ”Ryttaren” från 1921, som hänger på […]

Holsts kryss

Holsts kryss1

Vid Sandgatan, på nedersta trappsteget till det hus som 1853 byggdes som anatomisk institution för universitetet, sitter ett inhugget kryss. Lätt att missa när man går förbi, är det i sin oansenlighet ändå betydelsebärande. 1897 flyttade geologiska institutionen in i huset och ca 1900 högg den kände geologen Nils Olof Holst in krysset i trappstenen. […]

Hon skrev dagbok om flyktingliv i Lund under kriget.

”Stort trettondagskalas hos Kjellbergs, 50 gäster, dans o jullekar. Morsomt at se alle disse voxne mennesker, äldre professorer danse omkring.” Citatet är hämtat ur den dagbok som Ebba Bing skrev under den tid som hon och hennes man Herman bodde i Lund. De ingick i den stora grupp danska judar som flydde hals över huvud […]

Horologium Mirable Lundense tillverkas

Uret2

 Omkring år 1425 kommer det ursprungliga medeltida uret Horologium Mirabile Lundense (”Det underbara I hela Europa finns bara tre ur liknande detta bevarade. Läs mer om uret här.

Hospitalsgatan

Gatan utlades på 1870-talet då Nya Staden (Nöden) tog form. Liksom i fallet Helgeandsgatan syftar namnet på det medeltida Helgeandshuset.

Hospitalsträdgården

Kvarteret Hospitalsträdgården infattas av Tullgatan, Södra Esplanaden och Stora Södergatan. I kvarteret låg på medeltiden Lunds helgeandshus – ett sjukhus med tillhörande kyrka.

Hugget i sten

Att hugget i sten inte alltid innebär att det är en evig sanning, framgår av den lilla blå skylten som korrigerar adressnumret på huset vid Klostergatan. När huset byggdes 1909 efter ritningar av Oskar Hägg så slogs flera äldre tomter samman. Just sammanslagningar och delningar av tomter gör att gatunumreringen ibland har ändrats, vilket har […]

Hyddan vid dammen

Filterbyggnad

Plaskdammen i Sankt Jörgens Park anlades 1944. Parken hette först Skönadalsparken efter Skönabäck som ledde vatten till dammen. Snart uppstod problem med att bäcken avsatte dy i dammen och beslut togs om ersätta bäckvattnet med kranvatten. Bäcken kulverterades. Hyddan på bilden byggdes för att hålla vattnet rent. Den är egentligen en överbyggd bassäng fylld med […]

Håkansson, Arne (1919 – 1998), redaktör

Han hette Arne Håkansson men var mer känd som ”Håkan på Arbetet”. Alla kände Håkan och Håkan kände alla. Hans yrkesliv började på Grand där han som pojke fick jobb som piccolo och senare smörgåsnisse. Han växte upp under små omständigheter – hans mor var ensamstående och de bodde på S:t Månsgatan. Den var tättbefolkad […]

Höjdskillnaden inom Lunds stad

Höjdskillnad

Det är väl ändå märkligt, att inom en sträcka på bara 7 km fågelvägen höjer sig Lund från ungefär 9 meter över havet vid Höje å i söder till 90 meter över havet på Klosterängshöjden, (där de svarta tjurarna står) invid E22 i norra delen av staden. Man märker det som tydligast om man ska […]

Ideon

Ideon

Ideon startas med syftet att skapa framgångsrika företag av all den kunskap och idérikedom som fanns – och finns – inom Lunds universitet. Visionen blir verklighet och genom åren har en rad framtidsföretag utvecklats i Ideon. Under de första 28 åren har över närmare 900 företag varit verksamma i Ideon. Under årens lopp har 76% […]

Ideon – en forskningsby i Lund

Ideon kuvösen

En forskningsby i Lund! Det kan bli en bot för den skånska sjukan och ett uppsving för hela regionen. Så tänkte landshövdingen Nils Hörjel när han 1982 lanserade idén om det som skulle bli Ideon – den första forskningsbyn i Norden. Förslaget kom ursprungligen från kemiprofessorn Sture Forsén som läst om en science park i […]

Imaginalkarnevalen 2018

Karnevaal 2018

Imaginal var temat för 2018 års karneval. Solen strålade – alla var på plats när karnevalståget ringlade genom stan Foto: Monica Dahl   Läs också Lundakarnevalen – en över hundraårig historia. Här finns också en kortare översikt med tips om vidareläsning och lämkar. Kolla på bildgalleriet från Karnevalen 2010 – Rätt eller Fel, eller från Karnevalen 2014 Futuralkarneval. Vi har också […]

Ingemansson, Hans, (1905 – 2005), advokat politiker

Han hade en dröm att bli sjöofficer och gjorde värnplikten vid flottan, men han valde att stanna på land och blev sin födelsestad Lund trogen. Under några decennier var han en av stadens främsta politiker.” Hans livsverk syns i Lund” skrevs det våren 2005, då i samband med hans 100-årsdag. Hans Ingemansson valdes in i […]

Ingers, Ingemar (1902-1983) dialekt- och ortnamnsforskare, Lundakännare

”För en enastående och mer än halvsekellång insats för dokumentation, bevarandet och främjandet av skånsk folklig kultur och kulturhistoria, varvid en akademisk forskargärning på ett lysande sätt förenats med folkbildningsarbete i ordets djupaste mening”, motiverade juryn 1981 att Ingemar Ingers tilldelades Skånska Dagbladets då nyinstiftade kulturpris. Ingemar Ingers kom från en familj med kulturella- och […]

Ingvar, David H. (1924 – 2000), professor

”Trycket var starkt. En entusiastisk medicinprofessor till pappa. Dessutom mängder av nära släktingar som var läkare”. Så förklarar latinstudenten David Ingvar varför han valde att komplettera sina betyg och söka till läkarlinjen. Men han var glad för språkkunskaperna från gymnasiet. David Ingvar var född i Lund, utbildade sig i Lund och gjorde karriär som hjärnforskare […]

Intigheten

Intigheten

På Krafts torg, där gångvägarna korsar varandra framför Historiska muséet reste Uarda-akademien 1984 konstverket Intighet. Verket bestod av en metallplatta med titel fastskruvad i marken framför: Intighet: ”Intighet – Statyn rest av Uarda-akademien 29-4-1984”. Verket var en humoristisk kommentar i den lundensiska spextraditionen, till stadens oförmåga att ta beslut, bland annat kring hur torget skulle […]

IT på Stadsbiblioteket år för år

1962”Organisation och arbetsmetoder vid svenska bibliotek” (även kallad Rationalise­rings­Utredningen, RU) publiceras. 1962         Prenumeration på mikrofilmade Svenska dagstidningar från Biblio­teks­tjänst (Btj)– eftersom ett tidningsrum inte kunde ordnas. Senare även prenumeration på recen­sions­klipp. Två månaders försöksverksamhet med fotomekanisk utlåning.Den extra kostnaden finansieras av att man beräknar få inkomster av redan beslutad höjning av övertidsavgifterna.Man hyr kamera, dessutom […]

J M Sjögren (1826-1916)

Konsistorienotarie, filosofie jubeldoktor. I graven vilar även Sjögrens hustru och deras son som avled 1871 blott ett år gammal. Medaljong av Sven Andersson från 1893. Östra kyrkogården

Jacob Georg Agardh (1813-1901)

Professor i botanik med forskningsområdet alger.  Skapare av Botaniska trädgården.J G var son till C A Agardh och ägnade sig även åt politik som riksdagsman och i Lund. Bysten utförd av Walter Runeberg 1899. Botaniska trädgården.

Jacques Borelius (1859-1921)

Professor i kirurgi och sjukhusdirektör. Lät bygga om och till den kirurgiska kliniken ochmoderniserade den kliniska undervisningen i grunden. Bysten utförd 1931 av skulptören Carl Eldh. Gamla Kirurgen

Jan Mårtensson (1936-2003)

Journalist och författare. Chef för Sydsvenskans lundaredaktion och med sina krönikor välkänd lundajournalist.Författare till flera lundaböcker, bl a i samarbete med fotografen P Lindström. Gravyr efter teckning av Andrzej Ploski. Klosterkyrkan

Jarring och Björck – en livslång vänskap

Jarring o Bjorck

Gunnar Jarring och min far, Gillis Björck, var lika gamla. Båda föddes 1907 och båda såg dagens ljus i nordvästra Skåne – Gunnar i Brunnby och Gillis i Ängelholm. Där tog dock de initiala likheterna slut. Förmodligen växte Gunnar upp på fädernegården och Gillis framlevde sina unga år i Ängelholm – i villa Åvik närmare […]

Jarring, Gunnar (1907 – 2002), diplomat, språkforskare

Jarring 1933

Gunnar Jarring (1907 – 2002) kom från en bondgård utanför skånska Viken och studerade i Lund. Här blev han student och så småningom docent i turkiska. Under andra världskriget knöts han till Utrikesdepartementet, sedan man upptäckt hans unika språkkunskaper. Hans internationella karriär som diplomat och förhandlare är väl känd, och hans olika uppdrag sände honom […]

Johan Jacob Borelius (1823-1909)

Professor i teoretisk filosofi Borelius filosofiska åskådning presenteras i ”Metafysik”.Far till litteraturhistorikern Hilma Borelius, Lunds universitets första kvinnliga lärare.Relief av Sven Andersson. Östra kyrkogården.

Johannes Strömberg (1868-1916)

Rektor för Lunds Privata Elementarskola 1968 döptes skolan om till Strömbergsskolan och 1986 till ”Spyken”.Strömberg införde en rad pedagogiska nyheter, som lockade elever från hela landet. Medaljongen av Sven Anderson är från 1918. Östra kyrkogården.

John Fernström

Fernstrom John

John Fernström (1897 – 1961), tonsättare dirigent och pedagog. Kommunal musikledare i Lund från 1948. Startade 1951 tillsammans med K.G. Ljunghill Nordiska ungdomsorkestern. Minnestavlan finns på S:t Månsgatan 8. Läs mer om John Fernström

Jonn, Maria (1855-1910), fotograf

Systrarna Jonn

Maria Jonns far var Jöns Johnsson som arrenderade Råby boställe innan han 1875 flyttade till Lund och startade en kvarnrörelse. Namnet Jonn tog hans fem barn sig på 1890-talet. Maria Jonns ena syster var fotografen Lina. Maria hade först utbildat sig till lärarinna och från 1879 tjänstgjort i Ystad. När Lina 1890 arbetade på Alexis […]

Jul i Lund på 1850-talet

Tomte1

Denna skildring av jularna på 1850-talets Lund har skrivits av Thora Cavallin, född Isberg och skickats som julklapp till barnbarnen. Thora Cavallin (1844 – 1924) var dotter till handlanden Paul Isberg (1802 – 1867) i Lund och hans hustru Laura Hesselgren (1809 – 1900). Thora Cavallin var gift med Samuel Gustaf Cavallin (1828 – 1883) i […]

Justus Lundegård (1860-1924)

Landskapsmålare, grafiker. Lundegård under många år ordförande i Skånska konstnärslaget.I sina målningar skildrade han pittoreska skånska trakter (Arild, Kivik), men även Vadmöllan vid Örtofta. Reliefen av Anders Olson är från 1925. Norra kyrkogården.

Kamprad mjölkar

Kamprad2

1994 kom IKEA-grundaren Ingvar Kamprad till Kulturen. Han skulle inviga en utställning om möbelföretagets satsning på gustaviansk design i moderniserad form. Vernissagen föregicks av ett mer jordnära evenemang där den celebre gästen visade att han fortfarande kunde mjölka en rödbrokig ko. Hon hade transporterats till museet med sin kalv. Tankarna gick givetvis till Emil i […]

Kandelabern på Stortorget

Kandelaber stortorget

Då gasverket färdigställts 1863 tändes Lunds första gaslyktor den 15 oktober på Stortorget. På Stortorget stod då en ny trearmad kandelaber, som kunde beundras av dem som deltog i den ”gasfest” som avhölls i Knutssalen på rådhuset. På 1880-talet byttes kandelabern mot den som står där idag.Den är tillverkad av J & C G. Bolinders […]

Kandelabrarna framför Universitetshuset

KandelabernU1

De praktfulla lyktstolparna göts 1882 av J. & C.G. Bolinders mekaniska verkstadsaktiebolag i Stockholm. De ritades av Helgo Zettervall, arkitekten bakom universitetets nämnda år invigda huvudbyggnad. Ljuset i armaturerna kom ursprungligen från gaslågor. Det kan noteras att Lund ännu vid ingången av 1946 hade 42 gaslyktor i drift, men vid årets slut fanns det bara […]

Kapellen på södra sidan rivs

DomKfranSoder1753

1811 rivs de två kapell som byggdes under medeltiden och som stöttade upp väggen. Det första byggdes år 1327-1330 ihörnet mellan långhuset och södra transeptet. Detta kunde byggas med hjälp av donationerfrån Karlden den Röde som blivit ärkebiskop 1325. Det andra kapellet byggdes några år efter 1418 invid det södra tornet då Peter Lykke blev […]

Karl Petrén (1864-1927)

Läkare, politiker Liberal ledamot av stadsfullmäktige. Petréns forskning gällde främst diabetes. Som sjukhusdirektör ledde han 1921 lasarettets första flytt till Norra lasarettsområdet. Petrén var med om att starta den radikala föreningen ”Den Unge Gubben”.Petréns – en akademisk släkt Byst av Anders Olson. Utanför Centralblocket

Karl XI besöker staden

KarlXI

1673 kommer Karl XI på sin Eriksgata till Lund i sällskap med änkedrottningen Hedvig Eleonora och med uppvaktning på 170 personer.

Karl XI, (1655-1697 ), svensk kung

SVL_karlxi_lund

Karl XI:s vistelse i Lund var inte lång. Det rör sig särskilt om en dag, men den dagen var lång och blev betydelsefull. 14 december 1676Dagen är den 4 – eller med modernare tideräkning den 14 – december  1676. Kungen med den svenska hären fanns norr om Kävlingeån vid Lilla Harrie. Det var kallt och […]

Karl XII

Karl XII

Karl XII (1682 – 1718), svensk kung. Den 6 september 1716 red Karl XII in i Lund och den 11 juni 1718 lämnade han Lund för att bege sig till Norge och Fredrikshald.Under nästan två år styrdes Sverige från Lund. Det är de kanske olyckligaste åren i Sveriges historia. Minnestavlan finns över ingången till Katedralskolan, […]

Karl XII i Lund

KarlXII

1716-1718 vistas Karl XII i Lund. Han kommer till staden den 6 september 1716 och upprättar sitt högkvarter här. Kungen bor i renässanshuset vid hörnet av St. Södergatan och Svanegatan. Han låter rusta upp gården. Den medföljande skaran; hovstat, kansli, militär personal osv uppgår till över 500 personer. Den 11 juni lämnar 1718 Karl Xll […]

Karlin, Georg Fredrik Johansson (1859-1939), Kulturens grundare

Karlin Georg 1892. H Åsslund gif

Georg Karlin var son till prästen Lars P Johansson (1818-1887) som efter att ha tjänstgjort på olika håll i Skåne 1868 tillträdde kyrkoherdetjänsten i Huaröd på Linderödsåsen. År 1870 började Georg vid Privata Läroverket i Lund (det blivande Spyken) som då låg vid Vårfrugatan där Botulfsplatsen i dag breder ut sig. Mogenhetsexamen avlades 1879 vid […]

Karlsson, Harry (1903 – 1988), byggmästare

Karlsson Harry

14-28 september 1954 hölls bomässa i Lund. 30 000 besökare kom till Murarevägen och Arkitektvägen på Väster för att se de nya och billiga radhusen. Byggherre var Lunds storbyggmästare Harry Karlsson. Detta är berättelsen om honom, de hus han byggde och det hus han flyttade.  Harry Karlsson föddes 1903 i Trelleborg och började sin bana […]

Karneval 2014

Futu-tu-tu-tural Karneval!Spex – revy – kabare – smånöjen – invigning och orkestertävling!Karnevalståg i dur o skur! Klicka på en bild för att starta bildspel. Foto: Gunnar Menander/gmpp och Kristoffer Lindblad

Katedralskolan

Katedralskolan ortofoto 26

Kvarteret Katedralskolan infattas av Drottensgatan, Stora Södergatan, Svanegatan och Grönegatan. Största delen av kvarteret domineras av läroverket Katedralskolan som tillkom 1837.

Katten Tusse

Tusse3

På Fäladstorget i norra Lund finns en skulptur, Tellus med Tusse, gjord av konstnären Christer Bording år 1991. Den består av ett klot i diabas, omgiven av ett kar i granit. På karets ovansida vilar en katt. Det är till minne av Tusse som levde på 1980-talet. Han var en stor svartvit hankatt som hade […]

Kattesund

1669: Kattisunds strätit. 1783: Tvärsträte, Kattesundet. 1788: Katte sundet. 1799: Kattesund. 1821: Katte-sundet. 1837: Kattsund. 1866: Kattsund. 1876: Kattsundsgatan. 1923: Kattesund.  Nuvarande namn har gällt sedan 1923. Troligen syftade benämningen ursprungligen på ett trångt havssund och från sjön fördes den så att säga i land för en gata som var så trång att bara en […]

Kerstins bok

Osbornes bok

Inne i Löwegrenska trädgården, mitt emot bibliotekets västra gavel, växer en bok, en fagus. Den planterades 2011 och var tänkt som en gåva från släkt och vänner till Kerstin Osborne inför hennes 100-årsdag. Tyvärr dog hon några dagar före födelsedagen, så födelsedagspresenten blev en minnesgåva istället. Vem var hon, Kerstin Osborne? Hon var Lunds stadsbibliotekarie […]

Kilian Stobaeus d.ä. (1690-1742)

Naturvetare, läkare, historiker och professor. Föreläste över geologi, paleontologi, botanik, fysik, kemi och historia.Stobaeus stora samling av naturföremål och fornsaker finns i  Historiska museet. Bysten utförd av Walter Runeberg. Universitetsplatsen

Kiliansgatan

1783: Kongs gatan, lilla (Krafts Torg till Magle St Kyrkogata) och Kille strätet (M St K till Ö Mårtensgatan). 1784: Kille gatan o Kille strätet. 1788: Lilla Kongs gatan och Kille strätet. 1793: Kongs strätet o Kille strätet. 1821: Lilla Kongsgatan o Kille gränd. 1837: Lilla Kungsgatan (från Krafts Torg till Magle St Kyrkogata), Killesträtet […]

King – hunden som gick i kyrkan

King

På 1950-talet stötte lundabor i centrum ofta ihop med King. Det var en stor hund av newfoundlandras med svart päls. Hans ägare var professor Siwe, legendarisk barnläkare, som bodde med sin familj i bankhuset mittemot Domkyrkan. På den tiden var Lund en mindre stad och trafiken i centrum betydligt lugnare. King kunde därför gå ut […]

Kino – en liten biograf med en lång historia

Reflex

Efter många år av allt färre platser att njuta av film på vita duken i såväl Sverige som i Lund, finns den lilla biografen Kino kvar på Kyrkogatan, som en sista bastion mot Hollywoods totala filmövertag. Biografen, som har en anrik men krokig historia, invigdes 1936 av SF, då under namnet Reflex. Då var tiden […]

Kirkeby – ett floppat utsmyckningsprojekt

Kirkeby 1 1990

När den världsberömde danske konstnären Per Kirkeby 1991 på Mårtenstorget presenterade sitt förslag till en tegelskulptur för Lund anade nog få på vilken lös grund projektet vilade. Kirkeby hade bjudits in utan ordentligt förarbete från kommunens sida vilket inte minst gällde finansieringen av projektet. Möjligen trodde konstnären dessutom att han stod på stadens historiska centralplats […]

Kitschdekoren på Sydsvenska banken

Sydsvenska banken

Som hemmablind lundabo har du kanske aldrig tittat närmare på det imposanta, mörkt tegelröda huset som, mellan Kyrkogatan och Kungsgatan, bildar fond för Stortorget. Detta hade författaren till dessa rader inte heller gjort förrän han fotograferade inskriftstavlan mot Kyrkogatan. Den är utformad som en klassisk tempelgavel som i sitt tympanonfält bär en bandad segerkrans. Den […]

Kjellberg, Greta, ordf. i Lunds husmodersförening, kommunalpolitiker

Kjellberg Greta

År 1937 gifte sig Greta Kjellberg med Kulturens chef Sven T Kjellberg. Hon hette tidigare Greta Santesson och växte upp i Stockholm. Hennes mor kom från den göteborgskjudiska släkten Fränkel. Själv hade hon varit direktris vid några av Stockholms främsta konstgallerier. Kvinnornas beredskapskommittéI Lund blev Greta Kjellberg ordförande i Lunds husmodersförening. 1938 då det mörknade […]

Kjellberg, Sven T (1892-1978), museiman, chef för Kulturen 1934 – 1961

Kjellberg Sven T

När Sven T Kjellberg  1934 blev chef för Kulturen, hade han redan en gedigen utbildning och museikarriär bakom sig. Han hade fram till 1927 varit chef för Västerås museum och lämnade vid utnämningen posten som intendent vid Göteborgs historiska museum.   På Kulturen kom Kjellberg att verka fram till 1961. När han tillträdde var det […]

Kjellman, Nils, (1911 – 2014), legendarisk rektor

Kjellman Nils

Nils Kjellmans namn är nära förbundet med gymnasieskolan Spyken, vars rektor han var i 32 år (1944-1976). Han var född 1911 och efter studier i främst tyska tillträdde han en tjänst som ordinarie lärare 1941 vid vad som då hette Lunds privata elementarskola. Skolan kom sedan att heta Strömbergskolan efter att ha blivit kommunaliserad 1968, […]

Klercker, Brita af (1906-2001), konstnär.

Klercker Brita af

Bosatt i Lund på Västra Mårtensgatan och på Fjelievägen under största delen av sitt liv. Dotter till Kjell-Otto af Klercker professor i pediatrik vid Lunds universitet och Louise f. von Seth, en av Lunds första kvinnliga studenter. När Brita af Klercker intervjuades i samband med sin utställning ”Inför människan” i Krognoshuset i Lund år 1991 […]

Klint, Hilma af (1862 – 1944), konstnär

Hon föddes 1862 på Karlbergs slott i Stockholm. Eftersom hon var konstnärligt begåvad skrevs hon in på Tekniska Skolan, dagens Konstfack, och fortsatte sedan till Kungliga Konstakademin, som hon lämnade 1887. Hon blev en duglig porträtt-och landskapsmålare och i den kategorin hade hon kunnat göra en medelmåttig karriär om hon inte gått med i Teosofiska […]

Klockspel installeras i Domkyrkan

nr 1-9832 - Kopia

2013-10-09 blev en märkesdag för Lund och framför allt för Domkyrkan! Ett klockspel med 26 klockor i varierande storlek och tyngd lyftes på plats i kyrkans norra torn med hjälp av en kraftig kranbil. Klockorna kommer att kunna höras både ut över Lund och inne i kyrkan och särskilda luckor kommer att kunna bestämma om […]

Klostergatan

1661: det stræde, som gaar ud til S. Peders Closter. 1784: Closters gatan. Sedan  1800-talets början har namnformen varit den nuvarande. En förutsättning för att Klostergatan i sin nuvarande sträckning skulle kunna läggas ut var rivningen av franciskanklostret efter reformationen. Resterna av klostrets stora tegelkyrka upptar i stort sett hela gatubredden, men det är alltså […]

Klostergatan 1894

Klostergat 1894

När Klostergatan på 1890-talet kallades ”Bullis” var detta en skämtsam förkortning av boulevard vilket gatan inte kvalificerade sig som. Den var dock tveklöst Lunds modernaste, mest representativa affärsgata. Där handlade man, flanerade och visade upp sin borgerliga status. I fonden anas järnvägen – insigniet på Lunds modernitet. När fotografen Per Bagge (1866-1936) tog bilden av […]

Klosterkyrkan

Klosterlyckan ortofoto

Kvarteret Klosterkyrkan omfattar kyrkogården och tomten med Klosters småskola. Den nuvarande Klosterkyrkan från 1300-talet hade en föregångare från 1100-talet som även den ingick i ett nunnekloster.

Knut den stores gata

Anlagd 1956 löper gatan från Winstrupsgatan till Bytaregatan och vidare över i Knut Den Stores Torg. Redan före upphöjningen till gata fanns här en passage utan gatubelysning som i folkmun kallades ”Svarta Havet”. Det är lite löjeväckande med en gatstump som minner om kungen bakom de danska nordsjöväldet och erövringen av England. Att man 1956 […]

Knutsklockan i södra tornet stöps

S:t Knutsgillets klocka är gjuten 1559 av Iacon Holst i Lund. Klockan väger 600-700 kg och tonen är F. Klockan ägs av S:t Knuts gille i Lund. Enligt tradition ringer Knutsklockan varje morgon klockan 08.00 och varje kväll klockan 21.00.

Kolonier i Lund

Kolonikarta

Rosor, dahlior, fruktträd, bärbuskar, några stånd nypotatis. Väldoft, humlesurr, fjärilsfladder. Därtill plats för lek, kafferaster eller att slappa i hängmattan. Och förstås en välhållen stuga som utstrålar snickarglädje. Koloniliv när det är som bäst. I Lund finns 19 koloniområden med upp emot 1000 lotter. Ett grönt kulturarv som allmänheten är välkommen att ta del av. […]

Kooperationen på Skomakaregatan

Kooperationen1

 Här ligger Ahlströms hotell, stadens äldsta i bruk varande. Här samlades flera av fackföreningarna till möten och fester, bl.a. typograferna. På 1940- och 50-talen svarade Konsum för matsalarna som låg på andra våningen. Här i Skomakaregatan fanns en del kooperativa affärer som fackföreningarna drev som andelsaffärer, bl.a. just en skoaffär i nr 11. Till höger […]

Kororgeln byggs

OrgelLilla

Kororgeln är den näst största av Domkyrkan fem orglar med sina 23 stämmor, 2 manualer och pedal. Den är byggd 1977 av Poul-Gerhard Andersens Orgelbyggeri, Köpenhamn och är delvis inspirerad av 1626 års Lorentzorgel.

Korsgatan

Gatan anlades på 1870-talet i Nya Staden (Nöden) och fick sitt namn eftersom den östvästligt korsade de andra nya gatorna i området. Den koppling som föreslagits till medeltidens Heligkorskyrka vid Stora Tvärgatan är spekulativ.

Kraftstorg

Kraft 01

Namnet Kraft kommer av krypta. En del av den plats som idag är Kraftstorg var under medeltiden kyrkogård för Kraftskyrkan, det vill säga kryptan i Domkyrkan. Begravningsplatsen fanns kvar fram till 1816, men 1832 omvandlades denna till en öppen plats. Under senare tid låg en av staden Lunds viktigaste brunnar på Kraftstorg. Här förekom tidigare […]

Krantz, Karl-Oskar (1867-1933), filmpionjär

Han arbetade som lärare, läste teologi, forskade om stjärnor, men det är som lundensiskfilmpionjär han är känd. Han var först ut på flera områden – öppnade biografer, hyrde och distribuerade filmer, gjorde egna filmer och verkade en tid som filmcensor. Karl-Oskar Krantz föddes i Håby, ett samhälle i Bohuslän. Hans far, Elias Jacobsson, var korpral. […]

Krigsfångelägret i Revingehed

På Norra kyrkogården finns en gravsten, som berättar att här vilar en fransk soldat, som stupat för fosterlandet på väg hem från kriget och som avlidit hos Södra skånska infanteriregementet 1919. Hur hamnade han i Lund? När första världskriget slutade, fanns det många krigsfångar i Tyskland. På grund av de kaotiska förhållandena vid krigsslutet, framför […]

Kristallen – bygget av Lunds nya förvaltningshus

Kristallen1

Bygget av Kristallen, den nya förvaltningsbyggnaden vid järnvägen, pågår just nu – februari 2013 – för fullt. I Lund lär det idag finnas förvaltningar på 32 olika adresser i kommunen. Och under många år har det talats om att skapa ett gemensamt förvaltningshus. Beslut om byggen kan ta sin tid i Lund – men efter […]

Kristallen klar

Kristallen

— Miljö, miljö, miljö, upprepar Lunds kommuns tekniske direktör Håkan Lockby när han ger Kulturportalen en rundvisning i nya kommunhuset Kristallen väster om stationen intill Vävaregatan. Kristallen heter huset eftersom det ligger i kvarteret Kristallen. Något av en kristall är det med mycket glas och grönt skimmer. Under våren 2014 har 500 av kommunens anställda […]

Krognoshuset

Huset är en del av en stor medeltida gård (=tenngjutare Werrenraths gård), som revs 1916. I Krognoshuset fanns vid sekelskiftet en ”Restauration för utskänkning” kallad ”Göingakrogen” efter krögaren Svenssons ursprung. Här skulle August Palm 1881 hålla ett första agitationsmöte i Lund, men avvisades bryskt av stadsfiskalen J E Strandberg och förbjöds att hålla möten inom […]

Kruse, Greta. (1915 – 2009), kommunalpolitiker

Kruse Greta

Särskilt två insatser har gjort Greta Kruse minnesvärd i Lunds politiska värld. Hon bidrog mycket aktivt till att stoppa ”Genombrottet”, den stora gata som var planerad att gå rakt genom Lunds stadskärna, och hon väckte nationell uppmärksamhet när hon 1974 som första kvinna blev ordförande i Lunds byggnadsnämnd. Greta Kruse föddes 1915 i Degerfors. Hon […]

Krüger-Hansson, Karl (1887–1962), pekoralist

Krüger-Hansson Karl

Karl Krüger-Hansson föddes i Lund och levde hela sitt liv i staden. De resor han företog, och gärna skildrade i egna vershäften, gick sällan längre bort än till exempelvis Lomma eller Åsljunga. Fadern Frans Hansson var barberare och Lunds, kanske landets siste utbildade fältskär. Hans mor var tyska, född Krüger, och sonen antog dubbelt efternamn. […]

Kryptans södra altare invigs

AltareKryptanO

1131 invigs det sista av Kryptans altare, det södra altaret. Detta är helgat åt bekännaren Blasius och martyren Ægidius. Det var till detta altare som man för över relikerna från Sven Estridsens kyrka.

Kulturen

Kulturen ortofoto 2

Kvarteret Kulturen infattas av Tomegapsgatan, Stora Tomegatan. Adelgatan och Sankt Annegatan. Museianläggningen, som invigdes 1892, upptar största delen av kvarteret.

Kulturmejeriet i Lund; från mjölk till musik

Mejeriet1

Jag minns den första konsert jag någonsin gick på. Det var under indiepopens renässans kring 2013, och jag hade inte ens lyssnat på bandet som skulle spela; en vän ville se dem, och jag följde med. De spelade på Mejeriets lilla scen, och publiken bestod till största delen av högstadiehipsters som inget annat gjorde än […]

Kunglig festhall?

Denna nederdel av en ekstav påträffades 1980 vid grundgrävningen för SEB:s utvidgning vid Kyrkogatan  (huset inrymmer Kino). Även i sitt nedbrutna skick är ekstaven en mäktig pjäs, 175 cm hög och 80 cm bred. Den utgjorde en gång hörn i en stor träbyggnad, kanske en festhall på Lunds kungsgård. Eken fälldes enligt dendrodateringen 1103 vilket […]

Kungsgatan

1783: Kongs gatan. 1809: Stora Kungsgatan. 1821: Stora Kongsgatan. 1837: Stora Kungsgatan. 1853: Stora Kungsgatan. 1917: Stora Kungsgatan. 1923: Kungsgatan. Namnet skall ses som ett modenamn och har uppkommit på 1700-talet. Det förekommer i många städer och ofta med pendangen Drottninggatan. Enligt Andreas karta från 1669 var Kungsgatan nuvarande Winstrupsgatan. Från början avgränsade kungsgatorna kv […]

Kvarteret Galten – en lundensisk långbänk

En del politiska frågor kan hamna i långbänk, diskuteras under år och ibland i flera decennier, timmar av debatter. En av Lunds politiska långbänkar har diskuterats i mer än 50 år. Galten fick sitt namn när staden namngav kvarter år 1924, namn efter Peder Galt, en militär och diplomat, verksam under 1600-talet och som under […]

Kyrkogatan

1809: Stora Kyrko Gatan. Från 1923 Kyrkogatan. Lilla Kyrkogatan mellan Stortorget och Domkyrkan lades igen 1914 inför byggandet av bankhuset norr om Stortorget. På kartan från 1783 heter Lilla Kyrkogatan Kyrkio strätet medan nuvarande Kyrkogatan saknar namn. Kyrkogatan skapades då domkyrkområdets västra del 1702 genombröts för att förbinda Södergatan med Bredgatan.

Kyrkohögen

Kyrkohögen

När man färdas från Värpinge mot Lund, så ser man på höger sida alldeles innan stadsgränsen en gammal gravhög – av arkeologerna bestämd till bronsålder/järnålder, alltså från någon gång mellan 1800 f.Kr. till 1050 e.Kr. Den kallades Kyrkohögen, därför att den ligger vid Kyrkovägen, Värpingebornas namn på Trollebergsvägen. Kyrkan som avsågs var Klosterkyrkan som var […]

Källbymölla hållplats

Källbymolla 1969

Fram till 1976 kunde man fortfarande åka tåg till Källbymölla hållplats. Källbymölla var i huvudsak en industriarbetarhållplats för dem som jobbade på Å&R. Trots att en ny stadsdel – Klostergården – växte upp i närheten på 1960-talet, så minskade passagerarunderlaget och hållplatsen lades ner. Nu finns det stora planer för området mellan Stadsparken och Höje […]

Källén, Gunnar (1926 – 1968), professor, teoretisk fysiker

Gunnar Källén föddes 1926 och dog vid 42 års ålder i en flygolycka 1968. Efter att ha utbildat sig till ingenjör vid Chalmers i Göteborg, påbörjade han 1948 sina studier i matematik, fysik och mekanik vid universitetet i Lund, där han disputerade inom teoretisk fysik redan 1951. 1958 äskade Lunds universitet en personlig professur till […]

Laboratoriegatan

1879: Laboratoriigatan. Namnet givet efter 1863 då akademins kemiska institution uppförts vid Magle Lilla Kyrkogata. 1783 hette gatan Blåse strätet och 1821 Blåsegränd. Kanske något att återvända till sedan den gamla institutionsbyggnaden sålts av? 

Labyrinten i Stadsparken

En av många attraktioner i Stadsparken är den stora trädgårdslabyrinten intill Svanegatan. Strategiskt belägen nära lekplatsen och lekskulpturen Tufsen. Labyrinten mäter 17 meter i diameter och består av avenbokshäckar. Den planterades 1996. Avenbok blir vackert bronsfärgad på hösten och fäller inte bladen förrän sen vinter. Labyrinten där man ständigt ser barn som springer runt, skrattar […]

Laurentiusstodens basparti gjuts

baspartibronsstod

Omkring 1325 gjuts baspartiet till Laurentistoden. I koret finns en bronsskulptur av S:t Laurentius. Han håller sitt martyrredskap halstret i ena handen och i den andra har han en grönskande palmkvist i den andra – en symbol för seger enligt Uppenbarelseboken. Denna bronsskulptur hör samman med de två änglastoderna till höger och till vänster nedanför […]

Lauritz Weibull

LauritzWeibull

Lauritz Weibull blir 1892 student vid Lunds universitet, disputerar i historia 1899 och promoveras till filosofie doktor 1900. Han anställs vid Landsarkivet i Lund 1903 där han stannar tills han tilldelas tjänsten som professor i historia 1919. Weibulls vetenskapliga käpphäst är omvärderingen av historieskrivningen som den moderna källkritiken medför. Han har trots detta en historiesyn […]

Lekmannaaltaret uppförs

lekmannaaltare

1577 invigs det s k Lekmannaaltaret, placerat nedanför lektoriemuren. Det är en 6 meter hög altartavla som blir den första betydande renässansaltartavlan  Danmark och blir i praktiken domkyrkans huvudaltare eftersom högaltaret tas ur bruk som ett resultat av den lutherska reformationen. Numer finns Lekmannaaltaret i Domkyrkomuseet.

Leksaksfabriken som blev bostadshus.

Går man längs Karl XI-gatan så passerar man vid korsningen med Nils Bjelke-gatan en av Lunds äldre industribyggnader. Det hela började med att Malmö-Åkarps leksaksfabrik slogs samman med Svenska leksaksfabriken i Malmö. 1895 ombildades företaget till Svenska Leksaksfabriks Aktiebolaget och flyttade till Lund. Här uppfördes den nya fabriken vid Nils Bjelkegatan och man var snart […]

Levan, Albert (1905-1997), professor i genetik

albertlevan

Han borde ha fått Nobelpriset. Den kommentaren är vanlig när Albert Levans forskargärning kommer på tal. Han valde Lund som studieort eftersom här fanns landets enda institution för ärftlighetslära. Albert Levan arbetade som växtgenetiker vid Svalöv från 1933 till 1947, då han knöts till genetiska institutionen i Lund, där han fick en personlig professur i […]

Lidforss till Biologihuset

Lidforssbyst

Bengt Lidforss. eller åtminstone hans byst, är nu hemma – på plats i Biologihuset vid Sölvegatan. Bysten gjordes av hans vän och radikale vapendragare läkaren, ornitologen och författaren Paul Rosenius. Bysten föreställer den unge Lidforss och gjordes efter hans död. 1938 skänktes den till Folkets hus, där den länge fanns på innegården. Bysten flyttades senare […]

Lidforss, Bengt (1868-1913), botaniker, författare, kulturjournalist

Lidforss foto

Bengt Lidforss (1868-1913) har en självklar plats i lundamytologin. Han var en framstående forskare, han var litteraturskribent och uppskattad kulturjournalist. Han var en av de få akademiker och vetenskapsmän som tog ställning för arbetarrörelsen kring förra sekelskiftet. Kombinationen av allt detta gjorde honom unik. Men han hade också en personlighet som bildade en grund för […]

Liebman, Erica (1738-1803), Kattes första kvinnliga elev.

Domskolan

En tidig representant för lundensisk intellektuell girl power är den unga Erica Liebman. Hon blev elev vid Katedralskolan i Lund redan 1742. Sen skulle det dröja ända till 1933 innan skolan öppnade sina dörrar för flickor. Erica föddes 1738 och var alltså bara fyra år när hon skrevs in vid skolan. Samtidigt skrevs hennes tvillingbror […]

Lilla Algatan

1473: Adhælgaden. 1783: Al-gatan. 1788: Algatan (båda de nuvarande). 1793: al gatan (nuvarande L Algatan). 1821: Lilla Ahlgatan. Namnet går tillbaka till senmedeltiden. Förleden står för ”allmän, huvud-” vilket visar att Algatan en gång räknades som en av Lunds förnämsta. Uppdelningen i Lilla och Stora Algatan genomfördes på 1800-talet.

Lilla Fiskaregatan

1288: in uia piscatoru. 1443: Fiskerestræde. 1693: Fiskare gaatan. 1783: Fiskare gatan. 1809: Lilla Fiskaregatan. 1923: Lilla Fiskaregatan för hela sträckningen. Östra delen var ursprungligen döpt efter Sankt Clemens kyrka. 1783: Clemetz gatan, 1922: Clemensgatan På det hela taget var namngivningen under 1700-talet vacklande, än delades gatan på två namn och än hette hela sträckningen […]

Lilla Gråbrödersgatan

1785: Gråbrödersgatan (västra delen och nuv. Winstrupsgatan), 1821: Gråbröders gränd (västra delen), 1837: Lilla Gråbrödersg.. 1853: Lilla Gråbrödersgatan. Gatnamnet har varit stabilt sedan 1837. Liksom i fallet Stora Gråbrödersgatan hänvisar namnet till det medeltida franciskanklostret, grundat på 1200-talet.

Lilla Sigridsgatan

Sigridsgatorna lades ut 1866 och fick namn efter Sigrid Cedergren (1836-72). Hon var dotter till prosten H F Cedergren och ägde en tomt i det nybildade kvarteret som på medeltiden ingick dominikanklostrets stora tomt

Lilla Södergatan

1783: Lilla Södregatan (norra delen) och Grynmalar strätet (södra delen). 1784: Lilla Södre gatan (norra delen), Grynmalare strätet (södra delen), 1793: Grynmalare strätet, 1837: Lilla Södergatan. Gatan är medeltida och namnet relaterar den givetvis till (Stora) Södergatan, Lunds primära infartsväg från söder.

Lilla Tomegatan

1783: Lilla Kosträtet. 1793: Lilla thomegatan. 1804: Lilla Kosträtet. 1809: Stora Kosträtet. 1821: Stora Kogränd. 1837: Lilla Tomeg.. Namnet är relaterat till den medeltida Sankt Thomas kyrka som låg i kv Städet, norr om gatan. 

Lilla Tvärgatan

1669: Råtte strättit, 1783: Tvär strätet, 1784: Tvär strätet, Grynmalare gatan, Tvärsträtet. 1793: Tvärgatan. 1799: Tvärsträtet. 1809: Lilla Tvärgatan. 1821: Lilla Tvärgata. 1837: Lilla Tvärgatan. Tvär- anger att gatan går tvärsut från Stora Södergatan.

Lindblad, Otto (1809-1864), kompositör, körledare och klockare

Lindblad Otto

Otto Lindblad föddes 31 mars 1809 i Karlstorp Småland. Hans far var komminister. Tillsammans med sina syskon undervisades han i hemmet och fortsatte vid tio års ålder sina studier vid läroverket i Växjö. På läroverket var musikundervisningen undermålig men tillsammans med några kamrater bildade han en liten kör som vann en sådan uppskattning att den fick […]

Lindström, Sigfrid (1892–1950), författare och översättare

Lindström Sigfrid

Sigfrid Lindström föddes i Småland och blev författare i Lund, den stad som han i en av sina vackraste men också mest melankoliska sagor döpte till Villabella. Redan under läroverksåren i Halmstad visade Sigfrid Lindström, som var prästson från Vrå, talang för att skriva. Han medverkade i den litterära gymnasistföreningen Concordias tidskrift med förbluffande mogna […]

Linné, Carl von, (1707-1778), botaniker

carlvonlinne

Carl von Linné föddes i Råshult i Småland 1707. Senare flyttade familjen till Stenbrohult där fadern, Nils Linnaeus, fick tjänst som kyrkoherde. Linné var intresserad av växter redan som barn och blev sin tids främste botaniker. I Stenbrohult hade hans far anlagt en trädgård som Linné beskriver: den hade flere slags örter, än någon trädgård […]

Linnéstatyn på Petriplatsen

RK linne

”Linné hör helt hemma i Uppsala. Man letar förgäves hos honom efter varje anklang till lundensiskt kynne och uppfattningssätt”. Med de orden sågade Lauritz Weibull, professor i historia, förslaget att resa en staty över Linné i Lundagård. Hur hamnade han då på Petriplatsen? Det hade börjat med Kungl. Fysiografiska Sällskapets 150-årsfest 1922.  Då föreslog professor […]

Livets museum

Livets museum

En annorlunda museiupplevelse. Hur föreställer du dig ett museum? Labyrintiska salar, montrar med oläslig information? Tunga stentrappor? Glöm det – Livets museum är något helt annorlunda. Det är litet, lättöverskådligt och inspirerande. Fyllt av kunskap. Museets egen slogan är ”en medicinhistorisk upplevelse” och detta lever det upp till med råge. Besökaren får inte bara en […]

Ljudarkiv – Från Stadsbibliotekets lundasamling

1. Ett lundensiskt porträttgalleri
2. Minnen från Lund
3. 1920-talets Lund
4. Lund är min världsbild
5. Anna Bugge Wicksell
6. Minne från seklets början
7. Lund i våra hjärtan
8. Om professor Ek och hans familj

Ljunghill, K.G. (1911-1979), legendarisk skolchef

Ljunghill

K G Ljunghill föddes i Lund, växte upp i Örkelljunga och präglades av den bygdens folkrörelser. Han tog lärarexamen vid folkskoleseminariet i Lund 1933 och från 1938 var han ordinarie lärare i staden. Tillsammans med tonsättaren John Fernström startades Lunds Ungdomsorkester 1951 och Lunds Stadsorkester.  Med folkskolläraren Nils Otto Bengtsson byggde han ut instrumentalmusiken till […]

Ljunghill, Sonja (1912-1997), lågstadielärare, riksspelman.

Ljunghill Sonja

Sonja Ljunghill gladde många med sin musik och sång. Varje år deltog hon klädd i Tornadräkten i Folkmusikens dag, som ordnas av Kulturen tillsammans med Lunds spelmansgille.Men också i andra sammanhang spred hon glädje. Jan Mårtensson berättar i boken Lundaprofiler under tusen år om när det var lång kö på bankkontoret på Mårtenstorget.De som köade blev surare och […]

LU 350 år

LU 350 år

”Lunds universitet under 350 år” är titeln på ett praktfullt bokverk som lärosätet gett ut för att fira sitt jubileum. Den underfundiga underrubriken ”Historia och historier” förmedlar ett nytt sätt att berätta om händelser, högtider, förändringar forskarbragder som utgör ett universitets historia. Det är människorna som syns – först och främst studenterna och deras lärare […]

Lucia och jul i äldre tiders Lund

Följande skildring om julfirande i Lund i äldre tider har skrivits av folklivsforskaren Ingemar Ingers. Den baseras på intervjuer han gjort med företrädesvis äldre Lundabor och publicerades i Församlingsblad för Lund Julen 1951. Texten återges här i lätt förkortad form. Vi är numera vanda att betrakta Lucia-firandet som en inledning till julen. Men ännu i […]

LUGI – inte bara handboll

Lugi

År 1912 ägde de olympiska spelen rum i Stockholm. Tävlingarna genomfördes på den i nationalromantisk anda nybyggda Stockholms stadion. Spelen och inte minst de svenska framgångarna på banorna blev en nationell propagandaföreställning för svensk idrott. Nu skulle det smidas medan järnet var varmt. Inte minst gällde det att skapa en ännu starkare svensk trupp till […]

Lund – ledande konsertstad

1968 tog Tage Erlander ett första spadtag till vad som skulle bli studentkomplexet Sparta. Invigningen skedde våren 1971 och meningarna var delade om denna ”betongbunker ovan jord”. Ordet nybrutalism var kanske inte helt galet. Men det blev en massa nya studentbostäder och en stor hall där det skulle spelas allsvensk handboll. Några handbollsmatcher blev det […]

Lund bombas från luften

bomber

Den 18 november 1943 släppte ett engelskt bombplan sin last över Lund. Den stora smällen kom då några sprängbomber detonerade över Blocks handelsträdgård och dess växthus vid Kävlingevägen. Till all lycka blev det bara materiella skador. Läs mer om bombregnet över Lund här

Lund brinner

brinnandestad

1711 brann 36 gårdar och det 1699 nybyggda rådhuset ned. Även nu gick mängder av arkivhandlingar till spillo. 

Lund gör uppror mot Holsteinarna

LundiArtal

1332 blir det allmänt uppror i Skåne mot holsteinarna och ”tidigt en morgon dräpte de danske många holsteinare i Lund, för att de voro så obarmhärtiga mot landet”. Ärkebiskopen förhandlar med den svenske kungen Magnus Eriksson, som hjälper till att fördriva tyskarna. Efter detta hamnar Skåne i svensk förvaltning i 30 år.

Lund och flyktingar

Nödenjudar

Under tiden 1851 – 1930 utvandrade nästan 1,2 miljoner människor från Sverige till USA och andra transoceana länder. Utvandringen från sydvästra Skåne var dock förhållandevis liten, men från en socken i nuvarande Lunds kommun, Genarp, var utvandringen omfattande enligt den stora Emigrationsutredningen, 1907-13. Samtidigt fanns en immigration, fast i mycket mindre skala. I sin ämbetsberättelse […]

Lund och flyktingmottagningen 1945

Vit buss

Den 28 april 1945 kom de Vita Bussarnas första passagerare till Lund. De hade hämtats av Röda Korsets räddningsaktion från koncentrationsläger i Tyskland, Polen och Tjeckien. Under den första veckan tog Lund emot 2 200 flyktingar. I koncentrationslägren fanns också norrmän och danskar och initiativet till räddningsaktionen kom från våra grannländer. Uppdraget gick till Folke Bernadotte […]

Lund och litteraturen

Tegner Esaias

I vilket förhållande står Lund och litteraturen? Vilka författare har strövat på dess gator, kurat i dess vindskupor, glammat på dess krogar? Svaret kan inte ges i denna trånga spalt, men några namn kan nämnas och några reflektioner kan göras.  Viktigast är att Lunds universitet och de författare som verkat här är mycket tätt knutna […]

Lund på Karl XIIs tid

Karta 1704

I september 1716 drog krigarkungen Karl XII in i Lund och gjorde den lilla staden till sitt högkvarter i nästan två år. Lundaborna borde kanske känna sig smickrade men för den fattiga och krigshärjade staden blev den kungliga närvaron en uppoffring. Universitetet uppskattade förstås kungens intresse för föreläsningar och disputationer – men studenterna protesterade mot […]

Lund som medeltida kyrkligt centrum

domkyrk 01

Domkyrkan och dess föregångare Lund hade under medeltiden en särställning i Norden som kyrkornas stad, främst representerat av Lunds domkyrka, som var centralhelgedom för det danska ärkebiskopsdömet. Detta inrättades genom påven i Rom 1103 och omfattade till 1152 även Norge och till 1164 även Sverige. Med detta nordiska ärkesäte togs ett avgörande steg för att […]

Lund under första världskriget

Fågelperspektiv

Första världskriget var en dyster tid för Lund liksom för Sverige och Europa i övrigt. Befolkningsmässigt stod staden stilla. Visserligen skedde en ökning från 20 139 invånare år 1910 till 23 183 år 1920, men ökningen berodde nästan helt och hållet på inkorporeringar, en del av Lunds landskommun och hela S:t Peters klosters församling. Lund hade varit […]

Lund var en viktig industristad.

Tegnertavla

Konstnären Hedvig Tegnér (1866-1961) flyttade 1909 in på Sankt Petri Kyrkogata 10 i hörnhuset vid Clemenstorget. Hon hade gift sig med den 22 år äldre universitetsbibliotekarien Elof Tegnér och blivit änka år 1900. Först därefter utbildade hon sig och började hon sin bana som konstnär.  Målningen avbildar ett svunnet industrilund. I förgrunden syns Carl Holmbergs […]

Lundagård före Hårleman

Lundagårdsbisp

Ruiner och bökande svin Lundagård är för dagens lundbor den berömda och traditionsrika parken mellan domkyrkan och ”Gamla biblioteket”, Lundagårdshuset. I äldre tider hörde emellertid hela den nuvarande universitetsplatsen också dit och hela området var i århundraden omgärdat av murar och stängsel. Lundagård var under den katolska tiden i Danmarks historia de mäktiga ärkebiskoparnas residens. […]

Lundagårdsstenen

Lundagardsstenen

Lundagårdsstenen är med sina 4,6 m Danmarks högsta runsten och restes troligen i slutet av 900-talet. Den upptäcktes på 1680-talet i ruinerna efter Allhelgonaklostrets kyrka. Inom det före detta klosterområdet invigdes 1907 det då nybyggda Universitetsbiblioteket. Sannolikt 1751 flyttades runstenen till Lundagård där den i tre delar lades vid ingången till Lundagårdshuset som inrymde universitetets […]

Lundahl, Nils (1858 – 1940), lärare, folkbildare och kommunalpolitiker

Lundahl Nils

Nils Lundahl var skomakaresonen som blev skollärare. Född i Lunnarp vid Kverrestad blev han i unga år lärare i byskolan i Stenby. 1875 vandrade han den långa vägen från Lunnarp till Lund för att söka in vid Folkskoleseminariet. 1880 blev han ordinarie folkskollärare i Lund och han förblev staden trogen i sitt yrke ända till […]

Lundaorkestern som står öppen för unga i hela Norden

En symfoniorkester med ungdomar från hela Norden, det finns bara i Lund. Och bara under sommartid. Nordiska Ungdomsorkestern har träffats och utvecklats i Lund kring midsommartid ända sedan 1951. År 2020 blev det första året då verksamheten ställdes in. Orsaken var den pågående corona-pandemin. Att en kommuns musikskola expanderar sin verksamhet även till grannländerna torde […]

Lundasamlingen – Lunds minne

Lundasamlingen

Lunds gemensamma minne finns på Stadsbiblioteket. Tänk dig ett ställe, där man har som uppdrag att samla allt som är skrivet om Lund – gammalt och nytt. Då hamnar du i Stadsbibliotekets Lundasamling, numera placerad inne i det stora bibliotekshuset vid S:t Petri kyrkogata. Lundasamlingen är stadens gemensamma minne. Här finns ungefär 9 000 böcker […]

Lundateologin formas

gustavaulen

Professorerna/biskoparna Gustaf Aulén och Anders Nygren skriver omkring 1930 verk som sammantaget skapar den sk Lundateologin. Gemensamt för lundateologerna är att de vill göra upp med den liberala teologin och använda sig av en vetenskapligt hållbar grund i det teologiska arbetet.De intresserar sig även för undersökandet av kristendomens ”egenart”.

Lundborg, Sara (1893-1983), farmaceut, lottachef

Lundborg Sara

Sara Lundborg var Lunds mesta lotta. Under 31 år var hon kårchef i Lunds lottakår. När hon avgick 1968 skrev tidningen Arbetet att hon var Sara med halva Lund. Hon kallades också Lotta Lundborg.  Det var i Småland, Östra Torsås, hon föddes. 1935 flyttade hon till Lund som utbildad farmaceut och anställdes på apoteket Hjorten […]

Lundensare

Lundensare

Lundensare från fyra århundraden träder fram i en ny bok av Fredrik Tersmeden. De var alla kända av sin samtid men mer eller mindre bortglömda idag.De är universitetsöden och slumpmässiga fynd som författaren hittat i Lunds universitetsarkiv och som blivit kära vänner för honom.  En av dem är Lars Liedbeck som utnämndes till professor i […]

Lunds bevaringsprogram

Under åren 1980 – 2004 publicerades bevaringsprogram för Lunds kommun i flera delar. Böckerna är en guldgruva för den som vill veta med om Lunds hus, om Lunds stadsdelar, om hur Lund såg ut förr. Ofta finner man också kortare historiker över en stadsdels eller ett områdes historia. Böckerna illustreras rikligt av både gamla och […]

Lunds första barnkrubba

Lunds forsta barnkrubba

År 1894 inköpte ”Frivilliga föreningen för de fattigas vård i Lund” ett hus vid Korsgatan (nr 5). Där inrättades en så kallad barnkrubba – Lunds första. Sedan länge drivs den av kommunen som barndaghem och förskola. Den gamla skylten hänger kvar och meddelar att Fruntimmersföreningen i Lund här bedriver barnavård. På skylten syns siluetterna av […]

Lunds historia – i korta drag

Hogenberg

 Genom fynd från utgrävningar har man kunnat precisera Lunds grundande till år 990 då Sven Tveskägg var kung. Hans son Knut den store anlade ett myntverk och befäste på så sätt stadens betydelse. Ärkestift år 1103Den viktigaste händelsen i Lunds tidiga historia var att staden 1103-1104 upphöjdes till ärkebiskopssäte. Efter påtryckningar från kung Erik Ejegod […]

Lunds Hospitals och Asyls begravningsplats (Sankt Lars begravningsplats).

St Lars begravn6

Lunds Hospital (1931 omdöpt till Sankt Lars sjukhus) började sin verksamhet 1879. Paviljongerna hade byggts i en samtidigt anlagd park mellan Malmövägen och Höjeå. Hospitalet låg på den tiden väl avskilt från Lund, från Södertull räknat, mer än en kilometer sydvästut. Åren 1887-91 utvidgades sjukhuset med Asylen söder om Höjeå.  Till hospitalet hörde redan från […]

Lunds stadsgräns

Lundstadsgräns

Du har säkert åkt förbi dem otaliga gånger när du kommit på Lunds gamla infartsvägar, men kanske inte reflekterat över att dessa gränsmarkeringar är praktiskt taget unika i Sverige. De murade stenpollarna med sina smidda skyltar kom till på initiativ av den idérike och handlingskraftige stadsingenjören Magnus Wennström. Redan den funktionalistiska stilen avslöjar tillkomsttiden, nämligen […]

Lunds stora folkfest – Loppisen på Södra Esplanaden

Loppis1

Lunds eget ”Unter den Linden” finns på Södra Esplanaden. Där under lindarna pågår från tidig vår till sen höst varje lördag en folkfest med en omfattande loppmarknad. Maj och september är de populäraste månaderna. När försäljningen varit som störst har den sträckt sig från Dammgårdens p-hus till Mejeriet.  De allra flesta försäljare är inte där […]

Lunds universitet genom tiderna

LU vapen

Medeltidens Lund var en kyrkostad och domkyrkans behov gjorde Lund till Nordens främsta centrum för bildning. Redan 1438 inrättade franciskankonventet ett studium generale. Det låg i nuvarande Klostergatan och förmedlade undervisning på högskolenivå. Mycket av lärdomen raderades genom reformationen – men behovet fanns och när Skåne blivit svenskt lär biskop Peder Winstrup ha föreslagit sin […]

Lunds Universitet invigs i domkyrkan

sigill1666

Lunds universitet invigs den 28 januari 1668 i domkyrkan. Den 18 februari hålls de första föreläsningarna. Kyrkan utgör universitetets huvudsakliga undervisnings- och sammanträdeslokal fram till dess att lärosätet i slutet av 1600-talet får Kungshuset som sin första egna byggnad. Under universitetes tidiga period är antalet studenter i genomsnitt omkring 200.

Lunds universitets konstsamling

Josephson Ragnar

Skiftande landskap – det är temat för en utställning med verk ur Lunds universitets konstsamling som nu visas på Skissernas museum. Utställningen ryms i fyra rum/gallerier och speglar samlingens fokus på svensk 1800- och 1900-talskonst och holländskt 1600-talsmåleri. Motiven är företrädesvis landskap och porträtt. Utställningen pågår till den 2 augusti 2015. Universitetets konstsamling omfattar ca […]

Lunds varumärke

Lunds varumärke

Man skulle ha kunnat göra en liten tävling om var den här skylten sitter. För många ingår den nog i bruset när de skyndar förbi på Svartbrödersgatan. Där finns den nämligen, inmurad i fasaden på Köttbesiktningsbyråns kontorshus från 1916. Detta hade ritats i nationalromantisk stil av Theodor Wåhlin. Han hade en viss fäbless för Lunds […]

Lunds vänorter

– bibliotek, cykelvägar och skolutbytenBarnböcker till biblioteket i León i Nicaragua och cykelvägar i polska Zabrze. Det är exempel på Lunds kommuns vänortsarbete. Lund har åtta vänorter. Skolklasser kommer till Lund och Lundaelever åker till vänorterna. Besök här och där sker också vid olika kulturevenemang. Under Lundakarnevalen 2014 ordnades internationella dagar med besök från vänorterna. NordisktDe […]

Löwegrenska trädgården förr och nu.

Lowegrenska

Vandrar man österut från Clemenstorget Längs Sankt Petri kyrkogata mot Stadsbiblioteket öppnar sig till vänster ett gångstråk som leder vidare mot Bredgatan eller Sankt Laurentiigatan. Gångstigarna leder mot en lummig park med en cirkelrund, inte särskilt vacker, fontän i mitten. Dess officiella namn är Löwegrenska trädgården. Den har en lång historia, men uppstod i sin […]

Madigans grav

Madigans grav

John Madigan kom från en amerikansk cirkusfamilj, men var under större delen av sitt liv verksam som cirkusartist i Skandinavien. Madigan drev tillsammans med sin sambo och senare hustru Laura en egen cirkus. Båda var konstryttare.  Madigans styvdotter Elvira fick stor framgång som lindansös. När Cirkus Madigan gästade Kristianstad var en viss löjtnant Sixten Sparre […]

Magle Lilla Kyrkogata

1783: Magdalen: K: sträte. 1784: Lilla Magle Kyrkio strätet. 1809: S. Magdalenæ lilla kyrkosträte. 1837: Magle Lilla Kyrkosträte. 1866: Magle Lilla Kyrkogata. Magle är en böjningsform av det fornnordiska mykill och betyder större. Det syftar på medeltiskyrkan Maria Magle som låg  mellan de båda magle-gatorna. Läsningen Magdalena för Magle var ett förklarligt missförstånd

Magle Stora Kyrkogata

1669: Frue Magle strätit. 1783: Magdal: Kyrkio sträte. 1784: Magle Kyrkio sträte. 1809: S. Magdalenæ stora kyrkostr. 1837: Magle Stora Kyrkosträtet. 1866: Magle Stora Kyrkogata. Magle är en böjningsform av det fornnordiska mykill och betyder större. Det syftar på medeltidskyrkan Maria Magle som låg mellan de båda magle-gatorna. Läsningen Magdalena för Magle var ett förklarligt […]

Magnus Stenbocksgatan

Namnet fastställt 1906.  Memorialnamn. Magnus Stenbock (1664-1717) bidrog med segern vid Helsingborg 1710 till att Skåne förblev svenskt. Som så var det nationalistiskt präglade namnet typiskt för sin tid.

Maria Jonns hus

Marias hus1

När fotografen Maria Jonn 1908 flyttade in i sitt nya hus vid Stora Gråbrödersgatan (nr 12) fanns där en fotobutik på bottenvåningen och en dagsljusateljé på vinden. Arkitekten Henrik Sjöström som ritat huset i jugendstil hade – säkert på Marias uppdrag – dekorerat burspråket med stenreliefer. Överst syns ett stativ och en bälgkamera. Draperat runt […]

Maria Magle

Maria Magle ortofoto 3

Kvarteret Maria Magle infattas av Magle Stora Kyrkogata, Stora Tomegatan, Magle Lilla Kyrkogata och Kiliansgatan. Kyrkan Maria Maior låg under medeltiden i kvarterets östra del.

Maria Minor

Maria Minor ortofoto 4

Kvarteret Maria Minor infattas av Botulfsgatan, Vårfrugatan, Västra Mårtensgatan och Stora Södergatan. Kyrkan Maria Minor låg under medeltiden vid Västra Mårtensgatan.

Mariagatan

Gatan anlades på 1870-talet i den nya stadsdel som senare kom att kallas Nöden. Namnet har sannolikt att göra med att stadsdelen ligger i Vårfru rote.

Mariakapellet uppförs

DomKfranSoder1753

På domkykans södra sida av Peder Lykke. Senare kallat S.t Georgii kapell och Fru Görvels kapell

Martin G Rosenius (1825-1901) med hustru.

Extra ordinarie professor i teologi 1867-1900 Rosenius var gift tre gånger. Troligen är det hans tredje hustru Ellen Elisabeth, som avbildas.Reliefen utfördes av sonen Paul och göts 1909. Norra Kyrkogården.

Martin Weibull

MartinWeibull

Martin Weibull skrivs in 1853 som student i Lund. 1862 blir han docent i historia. 1888 utnämns han till  professor i historia och statskunskap. Weibull blir redan i ungdomen en varm anhängare av skandinavismen och håller fast vid denna idé hela sitt liv. Läs mer om den akademiska släkten Weibull.

MAX IV-laboratoriet

Max IV 1

På årets ljusaste dag, tisdagen den 21 juni 2016, invigde stadsminister Stefan Löfven och kung Carl XVI Gustaf tillsammans MAX IV-laboratoriet på Brunnshög i Lund i närvaro 500 svenska och internationella gäster. MAX IV-laboratoriet, till vardags kallat MAX IV, är Sveriges största och mest ambitiösa satsning på forskningsinfrastruktur och blir världens ljusstarkaste synkrotronljusanläggning. Med den nya […]

MAX-lab lade grunden till MAX IV

MAX IV är Sveriges största och dyraste nationella laboratorium som nu finns på Brunnshög i Lunds norra förorter, nära motorvägen. Att den finns i Lund beror på att företrädaren MAX-lab uppstod och utvecklades här under slutet av 1900-talet. MAX står för ”Microtron Accelerator for X-rays”. Det handlar om att framställa och belysa materia med ett […]

Mentor – Lunds meste privatlärare

En film om Gunnar Holmstedt ”Mentor” och hans lärargärning, på uppdrag av Föreningen Mentors elever. Produktion: Evander & Menander. Ca 35 min.

Meteoriten har landat

Meteorit

Universitetsplatsen har fått ett nytt konstverk – Meteorit av Charlotte Gyllenhammar. Den nya skulpturen kan ses som en pendang till Axel Ebbes Mannen som bryter sig ut ur klippan, som funnits på plats i snart hundra år. Så här beskrivs det nya konstverket: Konstnären föreställer sig att meteoriten på sin väg genom rymden slungades mot […]

Mikaels strid med draken

På medeltiden låg S:t Mikaels kyrka med sin kyrkogård vid Stora Algatan och Själbodgatan. Rivningen kom efter 1537 på den danske kungens order. En stor del av kyrkogården undersöktes 1986, men grunderna till kyrkan tycks gömma sig under Sigridsgatorna och husen i kv Sigrid. Stenen från S:t Mikaels kyrka försvann in i historien. Därför blev […]

Millimeterns grav

På Norra kyrkogården står en gravsten med inskriften: Arkitekt ”millimetern”Alfred Persson*24/6 1879  † 23/2 1963 Så vem var då Millimetern? Så vitt känt är kallade han aldrig sig själv för arkitekt. I stadens adresskalendrar stod han först som byggnadsritare och senare som byggnadsingenjör. Inte desto mindre är han mätt i antalet uppdrag sannolikt stadens ”meste” […]

Minne av 1907

Minne av 1907

Lundautställningen 1907 hade en pampig huvudentré i form av en stadsport som inspirerats av Lunds medeltida sigill. Ritad av Theodor Wåhlin var entrébyggnaden en kulissartad träkonstruktion som putsats för ge ett gediget intryck.  Hela alltet revs så fort utställningen avslutats, men en smidd detalj togs om hand av Kulturen och återanvändes på det 1913 uppförda […]

Minne av fotografen Georg Gleerup

Gleerupklotter

Det är gott om klotter från skilda tider i kryptan. Häromdagen råkade jag få syn på ovanstående blyertsinskrift gjord på en sandstenskvader den 21 januari 1867 av fotografen Georg Gleerup. Han hade länge varit verksam i Chicago och var sedan 1854 gift med Wendela Sophia Hallström. År 1863 hade familjen kommit till Georgs hemstad Lund […]

Minnesbänkar

Minnesbänkar6

En engelsk sedvänja introducerades i Lund 2007 då två dedicerade bänkar placerades i Stadsparken. De står öster om Stadsparkskaféet på ömse sidor om den breda trappan ned till planen med fontänen. Den ena är tillägnad Benny Jönsson och den andra ett 100-årsjubileum för ordenssällskapet Odd Fellow. Jönsson var moderatpolitiker i Lund och Region Skåne. År […]

Mjöberg, Jöran (1913-2006), litteraturvetare, kulturskribent

Mjöberg Jöran

Jöran Mjöbergs far var Josua, legendarisk rektor för Katedralskolan, men särskilt nära stod Jöran sin mor, prästdotter från Simlångsdalen, den bygd Jöran älskade mest. AntinazistHan läste litteraturhistoria och utnyttjade studietiden även till annat. Han var redaktör för tidningen Lundagård, och i tal och skrift kämpade han mot Nazi-Tyskland och mot nazistiska medlöpare. Redan 1944 utgav […]

Monumentparken

Monumentp kanon

Egentligen är Monumentparken en lika viktig plats för Lunds historia som domkyrkan.I parkens norra del finns en gammal ättehög, där nytillträdda danska kungar hyllades, här utspelades ett av de blodigaste slagen i svensk historia och här restes monumentet över den äntligen uppnådda freden mellan de gamla ärkefienderna – danskar och svenskar. Monumentparken är idag ett […]

Mur och vall byggs runt Lund

vallgrav

Lund förses 1134 med mur och vall. Stadsparksvallen – Högevall – är den enda del av denna som finns kvar i dag, men muren och vallens sträckning är relativt väl bevarad i gatunätet: Södra Esplanaden, Östra Vallgatan, Biskopsgatan, Allhelgona Kyrkogata, S:t Laurentiigatan, Clemenstorget, Bangatan.I varje väderstreck finns vid denna tid en ingång: en tull. Dessa […]

Murgrönan

Kvarteret Murgrönan infattas av Lilla Tvärgatan, Lilla Södergatan, Stora Tvärgatan och Stora Södergatan. Vid namngivningen 1924 tröt tydligen uppslagen, sannolikt beroende på en avsaknad av historietopografiska associationer. Uppenbarligen var en eller flera fasader i kvarterets inre bevuxna med murgröna.

Myntet

Myntet ortofoto 6

Kvarteret Myntet infattas av Stora Fiskaregatan, Grönegatan, Stålbrogtan, Västergatan och Nygatan. Belägg finns för att myntverket från 1300-talet intill nedläggningen på 1440-talet  låg i kvarterets nordöstra del.

Mårtensson, Jan (1936 – 2003), journalist

Mårtensson Jan

Han växte upp i ett lanthandlarhem i Tolånga, Sjöbo. Förmodligen var det i lanthandeln han fick sitt stora människointresse. Nästa anhalt var Katedralskolan i Lund. Förutom kunskap fann han där Gunilla, en flicka från Simrishamn. Så småningom lärde man sig i Lund att Gunilla kunde springa fortare och längre än Jan. Jans avsikt var att […]

Mårtensson, Jöns (1855-1912), konstnär

Mårtensson Jöns

 Jöns Mårtensson föddes i Lilla Gårdlösa, Smedstorps socken och växte upp under enkla förhållanden. Han gick som vallpojke på traktens gårdar, men visade tidigt konstnärliga anlag. Så småningom kom han i lära i hos en målare i Malmö där han blev gesäll 1876 för att 1877 ta anställning på ett måleri i Stockholm där han […]

Mårtenssons orgelfabrik

orgelA

Jämsides med pianotillverkningen påbörjades byggandet av orglar och 1927 lades produktionen om till enbart orgeltillverkning. Sammanlagt under årens lopp fram till överlåtelsen av fabriken 2002 tillverkades cirka 560 orglar. Här kan nämnas dels att det ännu finns kvar ett fåtal pianon och i varje fall ett av Mårtenssons fabrikat (i sonsonen Göran Mårtenssons ägo) och […]

Mårtenstorgets sydsida

På den äldre bilden skymtar ett tidigt karnevalståg.När Folkets hus skulle byggas var två fastigheter till salu här, så Folkets Hus kunde mycket väl ha hamnat här vid Mårtenstorget, men det kom hinder emellan. I handlare Robert Lundgrens hus, Mårtenstorget 6B, kom istället den kooperativa föreningen Thor in under en tid. Kopparslagare Winells fastight i […]

Mårtenstorgets östra sida.

På det äldre fotot skymtar en 1:a majdemonstration till höger. Vid 1800-talets slut låg på Mårtenstorgets östra sida söder om Bruniushuset (byggt 1840): professor (universitetsrektor) Gustav Ljunggrens hus (1865), Nordemans/B Lindelöfs fastighet (1864) och på hörnet vid Östra Mårtensgatan tidningskungen Bülows hus (1856 – 1971). Kooperationen fanns vid Mårtenstorget innan Saluhallen byggdes, bl.a. i handlande […]

Måttenheten lgm

Lagom 2

Uarda-Akademien har gjort sig känd bland annat för att sätta upp plakat och monument i Lund. Ett av dessa är det i Vångagranit utformade referensmåttet för den internationella måttenheten lagom (lgm). Enligt uppgift beräknades måttet av Uarda-Akademien i april 1992 och stenen är placerad vid Sandgatan på Lunds universitets område vid gamla kirurgen i kvarteret […]

Möller, Hedvig (1747 – 1811), företagsledare

Möller Hedvig

Det är inte många kvinnor som fått äran att bli gatunamn i Lund och de är förstås kända av olika skäl. En mera okänd är Hedvig Möller som fått ge namn åt en gatstump i sydöstra hörnet av Lund, nära Tetra Pak och Råbyholm. Vem var hon?  Jo, Hedvig Möller ledde under en period Borgs […]

Möller, Lissie (1864-1926), pionjär inom hemslöjdsrörelsen

Möller Lissie

Lissie Möller bodde från 10 års ålder på Bredgatan 19, Vänskapens hus. Familjen bestod av Albert Möller, hans hustru Ida född Wollin och barnen Lissie, Fredrik och Inez. År 1892 inträffade en händelse som helt ändrade hennes liv. Hennes far och bror omkom i en olycka vållad av möte mellan häst och tåg. Tillsammans med […]

Möller, Nils Peter (1803–1860), tonsättare, domkyrkokantor, organist

Nils Möller blev under sin livstid främst känd för den 1829 utgivna samlingen med tonsättningar av sånger ur Per Daniel Amadeus Atterboms Lycksalighetens ö. En av sångerna – Vindarnas kör – blev tidigt en känd manskörssång. 1885 fastnade arbetardiktaren Henrik Menander för Möllers slagkraftiga melodi och använde den för sin dikt ”Till arbetarne!” med textbörjan […]

Nationsgravarna på Östra kyrkogården

Nationsgravarna tillkom samtliga under 1800-talet och var inledningsvis en del av nationernas sociala verksamhet; redan under 1600-talet hade nationerna bekostat sina medlemmars begravning, och för den student som dog medellös under studietiden var nationsgraven ett sätt att säkra en ståndsmässig begravning. I modern tid är begravning i nationsgraven en hedersbetygelse, snarare än en social stödåtgärd På 1800-talet tillkom […]

Neander, Hilding Petrus (1881-1926) lärare och spexförfattare

Neander

Hilding Neander föddes i Lund som son till läroverksadjunkten vid Katedralskolan fil dr Ehrenfried Neander. Hilding togs in vid Katedralskolan 1890 och avlade 1899 studentexamen på den helklassiska linjen, varpå han skrev in sig vid universitetet. 1903 var han klar med sin fil kand och fyra år senare blev han lärare vid Privata högre lärarinneseminariet. […]

Nilsson Ehle, Herman (1873 – 1949), ärftlighetsforskare

Herman Nilsson-Ehle var en briljant forskare vars arbete hjälpte till att göra Sverige självförsörjande på spannmål under andra världskriget – men också en man som förfäktade rasbiologiska idéer och beundrade Tyskland.   Nilsson-Ehle kom från ett bondehem i Skurup. Han var studiebegåvad och gick ut från gymnasiet, i Malmö, som primus i sin klass. Hans stora […]

Nilsson Piraten, Fritjof (1895-1972), författare

Piraten

Fritiof Nilsson Piraten (1895-1972) föddes i Vollsjö ett litet samhälle i Färs härad i sydöstra delen av Skåne. Efter att ha bytt läroverk, blivit relegerad och varit till sjöss tog han studentexamen som privatist vid Kristianstads läroverk. År 1914 påbörjade han sina studier vid Lunds universitet och blev 1918 jur.kand. Fram till sin debut som […]

Nilsson Stjernquist, en familj med tre universitetsrektorer

Nilsson Martin Pson

Nilsson, Martin Persson (1874-1967), klassisk arkeolog, rektorHan föddes i Ballingslöv i Stoby socken. Fadern var lantbrukare och hette Per Nilsson, därav efternamnet Persson Nilsson. Martin P:son Nilsson ägnade sig åt de klassiska språken. Han skrev en avhandling om guden Dionysos fester i Athen, vilken gjorde honom till docent i grekiska. 1909 inrättades en professur i […]

Nilsson, Ida (1840-1920), skulptör, självlärd arkeolog och folkminnesdokumentalist

Nilsson Ida

Ida Göthilda Svensson växte upp i Lund, och som dotter till Sven Nilsson,professor i zoologi, geolog, arkeolog, teolog, ornitolog, universitetslärare m m och hans hustru Elisabeth Cecilia Berg fick hon trots dåtidens syn på kvinnors utbildning möjligheter som de flesta jämnåriga aldrig kom i närheten av. Ida Nilsson föddes som sjätte barnet i en Lundensisk […]

Nilsson, Sven (1787-1883), naturalhistoriker

Nilsson Sven

Sven Nilsson beskrivs som osedvanligt begåvad och med en vetenskaplig lidelse och en outtröttlig arbetsförmåga. Som zoolog blev han skolbildande i Sverige, som geolog och paleontolog var han i flera avseenden pionjär och som arkeolog en internationellt erkänd auktoritet. Hans namn var känt och aktat långt utanför landets gränser. Sven Nilsson föddes i Asmundtorp utanför […]

Nilsson, Wiwen (1897 – 1974), silversmed

Nilsson Wiwen

Wiwen Nilsson, döpt till Karl Edvin Nilsson, är en av 1900-talets mest ryktbara silversmeder, såväl i Sverige som internationellt. Han lärde sig yrket hos sin far Anders Nilsson, guld-och silversmed i Lund. Vidareutbildade sig sedan utomlands, bl a i Danmark och Frankrike. År 1927 övertog han faderns rörelse i Lund. Butiken låg ut mot gatan […]

Nodpunkten

Nodpunkten1

Mitt ute på Stortorget finns sedan 2007 en triangelpunkt. Lantmäterichefen Jonas Andréasson säger att det är ett praktiskt läge med fri instrumentsikt åt alla håll. Den unika designen är liksom namnet ”Nodpunkten” även betingad av mer esoteriska skäl. Här behövs ingen GPS om du nu måste veta exakt var du befinner dig på jordklotet. Positioneringen kan […]

Nordiska (dansk/svenska) sjuårskriget

storanordiskakriget

Danmark förklarar krig mot Sverige och detta blir inledningen på det nordiska sjuårskriget. Daniel Rantzau samlar ett infanteriregemente i Lund och trupperna lägger samma år sitt vinterläger i staden. Resten av kriget innebär extra skatter och förläggning av krigsfolk för Lund.

Norlind, Nils Peter (1853––1927), musikdirektör, körledare, organist

Nils Peter Norlind växte upp i ett klockarhem i Saxtorp och fick där en grundläggande musikalisk skolning. Han bedrev studier i Lund som ledde fram till en organist- och kyrkosångarexamen 1882 och en fil.kand.-examen 1886. Två år senare kunde han också kalla sig musikdirektör efter att ha avlagt den högre organist- och kyrkosångarexamen vid Musikaliska […]

Norra Vallgatan

1853: Wallgatan. 1875: Wallgatan. 1886: Norra Wallgatan.  Gatan som följer innanför den medeltida stadsvallens nordöstra sträckning löpte från början över i Biskopsgatan men 1916 utvidgades lasarettsområdet mot norr varvid mer än halva gatsträckningen försvann. Det kan noteras att hela sträckan från Bredgatan till Östra Vallgatans slut ända in på 1880-talet kallades Wallgatan.

Norrtull

Norrtull ortofoto 7

Kvarteret Norrtull infattas av Allhelgona Kyrkogata, Norra Vallgatan och Bredgatan. Namn har kvarteret efter den från början medeltida stadsporten vid Bredgatan. Ända fram till 1811 erlades den så kallade landtullen vid denna infart till staden.

Novilla

Novilla

Inne i kvarteret Östertull låg nöjesstället Novilla – Östra Vallgatan 11 – i en stor trädgård. Här hölls möten och fester med hundratals deltagare. Här samlades också fackföreningarna. Alldeles intill låg ett svagdricksbryggeri: Novilla ångbryggeri. Så här stora var många innergårdar i Lund. De hade först en stensatt gård med gårdshus och magasin och sedan […]

Ny orgel på tvärmuren mellan kor och långhus

År 1626 uppförs en orgel på lektoriemuren som avdelade kyrkorummet. Den är sannolikt gjord av orgelbyggare Johann Lorentz (ca 1580-1650) som var Danmarks främste orgelbyggare vid 1600-talets början. Domkyrkan var uppdelad i församlingskyrka och prästkyrka av en mur som var belägen där kortrappan är idag. Orgeln blev därför försedd med två fasader, en åt koret […]

Nya akademien

”Nya Akademien, eller som den allmänhet kallas, ”Kuggis” byggs i Lundagård. Det är den första byggnaden som byggs enbart för Universitetet. Huset rivs 1897. Läs mer om Kuggis här.

Nya domkapitelhuset invigs

kapitelhuset

Domkapitelhuset byggs 1929 som förvaltningslokaler till domkapitlet och stiftsförvaltningen. Detta ritas av arkitekten Theodor Wåhlin som är domkyrkoarkitekt 1902-1948.  Läs mer om domkapitelhuset.

Nya organisationsformer

En större och mer diversifierad verksamhet gör att 5 olika förvaltningsområden skapas. Organ som linje-, fakultets- och tjänsteförslagsnämnder tillkommer.

Nya statuter för universitetet

1852 får universitetet nya statuter (regler) som ersätter föråldrade bestämmelser och staten övertar det ekonomiska ansvaret. Stadgandet har kallats för den svenska akademiska undervisningens ”Magna Carta”

Nya tingsrätten ”ett kaxigt hus”

Tingsrätten

162 år efter att järnvägen kom till Lund har tågresenärerna fått något nytt att titta på. Nya tingsrätten står där intill spåren ”skrytig” och lite kaxig”. Det är lagmannen Göran Lundahl som ger de epiteten åt huset, som han också tycker är ett vackert hus. Tingsrätten har övergett det gamla tingshuset vid Byggmästaregatan, som Hans […]

Nygatan

Gatan anlades 1862 och var då knuten till ett behov av att koppla ihop det nya Jernbanetorget med Svanegatan.

Nyorientering inom medicinen

Intryck hämtas internationellt. Nyordning för den kliniska undervisningen – man knyter forskning och undervisning närmre genom att överläkarna på avdelning blir professor i motsvarande ämne.

Nyplåtat vid L Gråbrödersgatan

Nyplåtat

Det mäktiga tornet på hörnhuset L Gråbrödersgatan/Kyrkogatan har under  2016 fått sin huv reparerad och omtäckt med kopparplåt. Än så länge   lyser plåten blank och grann. Spiran är ny med förgyllda detaljer.   Byggnaden uppfördes uppfördes i två etapper, 1906 och 1911 efter ritningar av T Wåhlin resp. Fr. Fredriksson. Stilen är nationalromantisk. Text och foto: CW 2016-12

När Lund (och Skåne) snöade in

En vinterhelg i Lund kan vara som i dessa dagar i mitten av februari 2021 – vit, vacker och lagom kall.Men det kan också vara yrsnö, pinande blåst och minusgrader som känns som många fler. Som nyåret 1978 – 1979, en helg som skåningar inte glömmer. Det hade varit en grön jul men flera förebud […]

När Stadsbiblioteket skulle byggas – en lundensisk långbänk.

biblioteket

1928 flyttade Stadsbiblioteket från sin gamla lokal i Uggleboet (församlingshemmet på Södra Esplanaden) till Stadshuset, mitt emot domkyrkan. Där blev biblioteket kvar i drygt 42 år! De nya lokalerna visade sig ganska snabbt vara för små, framför allt var barnavdelningen alldeles för liten redan från början.1935 kunde man göra en ombyggnad, som bl.a. innebar att […]

Nävermuggen

Navermuggen

Föremålet på bilden väcker nog sentiment hos många trettio- och fyrtiotalister som minns familjebesöken på Stadsparkskaféet. Sommar, sol, kakor och saft och den där speciella kaffekannan för de vuxna.  Det nationalromantiska näverkärlet omslöt från början en glaskolv och kallades kaffepumpa. Senare blev det ett cylindriskt glaskärl – sannolikt till diskerskans lättnad. Detta var på den […]

Observatoriet

Observatoriet

Lite spännande, lite högtidligt är det att kliva upp för trappan i observatoriebyggnaden vid Svanegatan. Astronomerna flyttade ut 2001 och sedan dess har huset stått tomt. Lunds kommun vill våren 2018 väcka liv i huset och efterfrågar idéer om hur det kan användas och vara tillgängligt för Lundaborna. Kulturportal Lund har gått husesyn.  1867 stod […]

Observatoriets ur

Observatoriets ur

Vid Svanegatan står gamla observatoriets grindparti kvar. Det byggdes 1913 och i murpelaren på hörnet till Gyllenkroks allé installerades ett ur. Åtskilliga lundabor ställde en gång sina klockor efter uret som betraktades som Lunds mest korrekta. Urtavlan av opakt glas var förr belyst bakifrån så att tiden kunde avläsas även efter solnedgången. Inget tillverkarnamn finns […]

Ohlsson-Gaddes bomärke

OlssonGadde

Hörnhuset Stora Fiskaregatan/Nygatan uppfördes 1889 efter ritningar av arkitekten Salomon Sörensen. Byggherre var läkaren Nils Ohlsson-Gadde (1834-1904), 1868-99 direktör för Lunds lasarett. På andra våningen i sitt hus inredde han en representativ åttarumslägenhet medan bottenvåningen fick inrymma hans privata läkarmottagning. Huvudentrén mot Bantorget har en dekorativ inramning med ett cementgjutet krön. Där syns en omkransad […]

Ohlsson, Per-Håkan (1916-2014), boktryckare och kommunalpolitiker

Ohlsson Per Hakan

Lund är bland annat dynastiernas stad. Boktryckardynastin Ohlsson kom från Norrvidinge socken norr om Lund. Bondsonen Håkan Ohlsson med ett schartauanskt arv startade 1862 ett litet tryckeri vid Sandgatan och tog därmed upp konkurrensen med Berlingska tryckeriet från 1745. Från början hade Ohlssönerna ett engagemang för kyrka, universitet och staden Lund. Med kyrklig inriktningUnder 1880-talet […]

Olof Lundberg

Lundberg Olof

Olof Lundberg (1808 – 1877), hökare, bryggare och traktör. ”Lundbergs” i Stora Södergatan blev på sin tid ett av Lunds mest omtyckta näringsställen. I sitt testamente avsatte Lundberg pengar till Hantverksföreningens resestipendier. Och Knutsgillet fick pengar för att årligen inför det stora Knutsgillet hålla en särskild middag, som kom att kallas Ola Toddy. Minnestavlan finns […]

Olof Lundberg (1808-1877)

Framgångsrik hökare, bryggare, traktör Skänkte pengar till hantverksföreningens resestipendier och testamenterade pengar till ”Ola Toddy” en av Knutsgillets högtider. Östra kyrkogården

Olsson, Nils Ludvig (1893 – 1974), författare, folkskollärare

Olsson Nils Ludvig

Nils Ludvig Olsson mest känd som bygdemålsförfattaren Nils Ludvig. Han var född i Lund och skildrade staden i flera minnesböcker. Han kom från en arbetarfamilj men han hade också släktband till bygden runtom. Som diktare på bygdemål debuterade han 1921 med Di fåste fjeden som följdes av många samlingar av dikter och essäer. Han blev […]

Olsson, Oscar (1877-1950), nykterhetsman, folkbildare och riksdagsman.

Olsson Oscar

Uppfann studiecirkeln under sin lundatid. Han blev med åren känd som ”Olsson med skägget”. Född i Helsingborg i ett fattigt hem var Oscar Olsson IOGT:are sedan barndomen. Under sin lundatid mötte han filosofen Hans Larsson, vars inflytande på Olssons bildningsideal blev avgörande. Olsson engagerade sig inom nykterhetsrörelsen och blev aktiv inom dess folkbildningsarbete.Bland annat deltog […]

Om kanalerna i Lund

Det fanns mer vatten i centrala Lund förr i världen. I sin bok Om vattendragen och den äldsta bebyggelsen i Lund beskriver Hans Erlandsson bland annat hur det präglade det stora kvarteret norr om nuvarande Mårtenstorget, det som är avgränsat mot norr av Skomakargatan, mot öster av Kiliansgatan och mot väster av Svartbrödersgatan. På en […]

Orangeriets stentavla

Orangeriet1

På tegelväggen vid ingången till växthusen i Botaniska trädgården finns en stor inskriftstavla av kalksten från stenbrottet i Komstad på Österlen. Ursprungligen satt den på det orangeri som 1750 uppfördes för akademins botaniska trädgård där Palaestra byggdes 1883. Tavlan räddades till historiska museet och placerades 1990 på nuvarande plats. Man kan förstås undra hur många […]

Ormbunken på Domkyrkan

Murruta

Den sällsynta Murrutan är inte ensam om att trivas på Domkyrkans fasader, men nog den ovanligaste arten där. Det latinska namnet på denna småväxta ormbunke är Asplenium ruta-muraria. Kalkberoende som den är slår den gärna slår rot i fogbruket mellan kyrkans sandstenskvadrar. Murrutan identifierades första gången i Slite på Gotland 1662. Det är en övervintrande […]

Ortman, Peter (1939 – 2008), författare

Peter Ortman kom från skolan i Södertälje till Lund där han bodde i fjorton år till 1975. Han studerade litteratur, filosofi och religionskunskap till en fil. kand. och blev snart medarbetare i studenttidningen Lundagård och i Sydsvenskan som kritiker och kåsör. 1967 kom hans första diktsamling ut; Privat O heter den med en putslustig anspelning […]

Osborne, Kerstin (1911 – 2011), stadsbibliotekarie

Osborne Kerstin

Kerstin Osborne anställdes som stadsbibliotekarie 1960 med det uttalade uppdraget att skapa ett modernt bibliotek i Lund. Föga anade hon att i Lund tar det tid att komma till beslut. Redan när Stadsbiblioteket mitt emot domkyrkan invigdes 1928 insåg man att det var för litet. Så tidigt som 1937 började biblioteksstyrelsen arbeta för ett nytt […]

Otto Lindblad (1809-1864)

Kompositör och grundare av Lunds studentsångförening. Lindblads kanske mest välkända sång är ”Vintern rasat ut …”. Läs mer om Otto Lindblad. Byst av John Börjesson 1908, postament av domkyrkoarkitekt Theodor Wåhlin.  Lundagård.

Paradis

Paradis ortofoto 8

Kvarteret Paradis infattas av Norra Vallgatan, Allhelgona Kyrkogata, Sandgatan, Paradisgatan och Bredgatan. Kvarteret har fått sitt namn efter Paradislyckan, ett inhägnat odlingsområde som på 1670-talet ägdes av borgaren Nils Paradis.

Paradisgatan

1669: Prenss strätit. 1783: Paradis gatan. Namn efter Nils Paradis som 1670 ägde den stora tomten, numera Paradislyckan, norr om gatan. I namnet från 1669 kan möjligen släktnamnet Pren ingå. 

Pastorskans fall

Pastorskans fall

Ungefär där Stora Algatan mynnar mot Tegnérsplatsen, alldeles i trottoarkanten, finns en besynnerlig sten. Den är knappt synlig och ofta betäckt av grus eller våta löv. Och numera nästan inte läslig. På den står Pastorskans fall på en höft den 15 aug 1991. Springpojkarna reste stenen. Besynnerligt, minst sagt. Vem var pastorskan, och springpojkarna? Vi […]

Per Henrik Ling (1776-1839)

Fäktmästare vid Lunds universitet 1805. Han utvecklade en egen gymnastikmetod. Undervisade studenterna i fäktning och gymnastik i Liberiet.Ling var även flitig poet i götisk anda men hans berömmelse sammanfattas i epitetet ”Den svenska gymnastikens fader”.Reliefen av Gunnar Nordborg invigdes 1939. Stadsparken.

Perspektiv på Sankt Lars

En film om Sankt Lars historia; om personal, patienter och om den tidens behandlingar. 1:e skötare Gustaf W. Arfwidsson berättar. Filmen är gjord av Lars Gustafson, Bengt Lindskog och Gunnar Menander. Ca 30 min. Andra filmer från Sankt Lars på portalen: S.t Lars och S:t Lars Museum.

Persson, Elna (1866 – 1942), handelsidkerska och politisk pionjär.

lna Persson föddes i Svalöv som dotter till lantbrukare Per Nilsson och hans hustru Anna f. Hellichius. Hon avled 76 år gammal och är begravd på Norra Kyrkogården i Lund. Som många andra svenskar under 1800 talet, emigrerade de flesta av Elnas syskon till USA, två systrar stannade dock kvar i Sverige och bosatte sig […]

Pesten härjar

pest

1637 drabbas Skåne och Lund av pesten igen. Enbart i Köpenhamn dör 5000 personer.

Pesten rasar igen

digerdoden2

1599-1602 rasar en våldsam pest. I Köpenhamn dog mellan 8000 och 16000 människor. Pesten hemsöker också Malmö och Lund.

Petrén Overton, Louise (1880 – 1977), matematiker, lärare

Louise Petrén föddes i Halmstads församling, nuvarande Svalövs kommun i Skåne. Hon dog 1977, nästan 100 år gammal, och är begravd på Östra kyrkogården i Lund. Louise var dotter till kyrkoherden Edvard Petrén och hans hustru Charlotte Göransson, och hon var yngst av tolv syskon, varav nio var pojkar. Louise var ovanlig eftersom hon liksom […]

Petrén, familjen – en akademisk släkt

 I ovanligt hög grad är petrénarna en familj som satt sin prägel på Lunds universitet. De var tolv syskon, nio pojkar och tre flickor, som nådde vuxen ålder.De kom från en prästfamilj. Fadern, Edvard Petrén, var kyrkoherde i det skånska Halmstad och Sireköpinge. Han var av en östgötasläkt som tidigare hette Pettersson. Han växte upp […]

Petriplatsen

Under medeltiden låg en av Lunds många sockenkyrkor – Sankt Peters kyrka – på Petriplatsen. Kyrkan byggdes under 1100-talets senare del och låg ungefär längs Petriplatsens norra gräns. Kyrkans grundplan är markerad i marken och på den gula biblioteksmuren finns en minnestavla. Kyrkan revs strax efter reformationen 1536. Kyrkogården runt kyrkan fanns dock kvar och […]

Pilgrimsmussla

En del lundabor gav sig ut på strapatsrika pilgrimsvandringar till heliga platser i Europa. Av gravfynden att döma var Sankt Jakobs grav i Santiago de Compostela populärast. Som bevis för färden skaffade vandraren sig musselskal som syddes fast på kläderna. De i Lund återfunna skalen kommer från kammusslan Pecten Maximus. En annan art heter Pecten […]

Polska kyrkogården

Vita bussarna

Norra kyrkogården är Lunds största begravningsplats med många särpräglade kvarter. I väster, parallellt med Kävlingevägen, hittar man en minnesplats över dem som kom med de vita bussarna och andra ambulanstransporter från koncentrationslägren våren 1945. De flesta polacker. På de låga vita korsen och de små gravstenarna kan man utläsa att många som vilar här inte […]

Posse, Amelie (1884-1957), författare, grundare av Tisdagsklubben.

Posse Amelie

På huset Grönegatan 26 sitter en skylt som berättar att här bodde Amelie Posse 1899-1904. Men den skylten sitter på fel hus. Hon bodde i det hus som numera har nummer 28. Amelie Posse (1884-1957) skrev elva självbiografiska böcker. Hon satte nog inte några djupare spår i den svenska litteraturhistorien. Mer hågkommen är hon för […]

Predikstolen i mittskeppet uppförs

Predikstol2

Predikstolen kommer till domkyrkan 1592 och är skapad av Johannes Gansog. De sex relieferna på predikstolens ”korg” beskriver Jesu liv, från vänster: herdarnas tillbedjan, nattvarden, korsfästelsen, uppståndelsen och pingstundret.

Prennegatan

1669: Wädermölle gatan. 1783: Prene strätet o Anne gat:. 1793: Prena strätet. 1804: Prenne Strätet. 1821: Prene-gränd. 1837: Prenesträtet. 1875: Prennegatan. Namnet är efter den en gång utanför stadsvallen belägna Prennelyckan. Av allt döma löpte gatan ut genom ett gap i vallen. Pren var namnet på en borgarsläkt i Lund.

Påven beslutar att alla biskopar lyder under ärkebiskopen i Hamburg

hamburg

Att Erik Ejegod möter sådant tillmötesgående hos påven vid sitt besök 1103 och att Lund sedan kan bli ärkebiskopsstoft beror på att påven då ligger i konflikt med de tyska kejsarna, vilka blandar sig i kyrkans angelägenheter. Genom att upprätta ett ärkebiskopssäte i Lund kan påven kringskära den hamburg-bremiske ärkebiskopens myndighet. År 1133, efter att […]

Ragnar Josephson

ragnarjosefsson

Ragnar Josephson är professor i konsthistoria vid Lunds universitet 1929–1957. Josephson är bland annat känd för sitt intresse för konstverks tillkomsthistoria och han grundade 1934 Arkiv för dekorativ konst” i Lund, idag känt som Skissernas museum. Hans konstforskning och författarskap gäller huvudsakligen barockens arkitektur och stadsbyggnadskonst.

Rasmusson, Eric (1916-2011), industriman och humanist

Rasmusson Erik

Eric Rasmusson var vid sidan av sin framgångsrika karriär inom förpackningsindustrin en sann humanist med sitt hjärta både i Lund och i Halland, stod det i ett av de minnesord som skrevs i dagspressen efter hans bortgång. Det sammanfattar verkligen Eric Rasmussons liv och gärning. Eric Rasmusson föddes i Getinge i Halland 1916 och dog […]

Rausing, Ruben (1895 – 1983), industrimagnat, grundare av Tetra Pak

Rausing Ruben

Ruben Rausing föddes i Råå som son till målarmästare August Andersson. I samband med sin studentexamen (1915) på Nicolaiskolan i Helsingborg, dåvarande Gossläroverket (”Gossis”)tog han sig namnet Rausing efter sin hemförsamling Raus. Hans studier, som bekostades av en moster, förde honom till Handelshögskolan i Stockholm. Det började med Åkerlund & RausingEfter examen 1918 följde ett […]

Regionbussarnas nya depå

I maj 2017 flyttades regionbussarnas depå till en gammal industritomt vid Maskinvägen. Det gamla depåområdet norr om Kung Oscars bro skall användas till annat. Nobina som svarar för driften har ett femårskontrakt på tomten. Det rör sig om en stor investering. Modern busstrafik är logistiskt komplex och höggradigt datorstödd. På depån ryms ett sextiotal bussar. […]

Repslagaren

Repslagaren ortofoto 9

Kvarteret Repslagaren infattas av Stora Tvärgatan, Prennegatan, Helgeandsgatan, Tullgatan och Stora Södergatan. Namnet är inspirerat av Svenska Bindgarnsfabriken vars anläggningar ända till 1946 dominerade en stor del av kvarteret. Rörelsen hade startat 1847 som ett repslageri. På1960-talet  döptes kvarterets östra del till Bindgarnet. I planeringen ingick då en förlängning av Helgeandsgatan upp till Stora Tvärgatan.

Ribbing, Maria (1842-1910), lärarinna och oavlönad socialarbetare

Ribbing Maria

Efter att på egen hand ha lyckats finna en skola öppen för flickor kom Maria Ribbing in på Lärarinneseminariet i Stockholm. Efter sin examen undervisade hon på Normalskolan för flickor fram till 1871 då hon gifte sig med läkaren Seved Ribbing. Efter en ettårig bröllops- och studieresa runt om i Europa bosatte de sig i […]

Ribbing, Seved (1845-1921), läkare och filantrop

Ribbing Seved

Ribbing var stockholmare och utbildad i Uppsala. Men i Lund har vi Ribbingska sjukhemmet och det är hans och inte minst hustrun Maria Ribbings verk. En enkel man1879 kom Seved Ribbing till Lund som extra ordinarie professor i pediatrik. Han blev senare Rector magnificus och teologie hedersdoktor. I en skrift av Ola Persson beskrivs en […]

Rietz, Johan Ernst (1815-1868), dialektforskare, skandinavist, präst

År 1867 publicerades pionjärverket Svenskt dialektlexikon: ordbok över svenska språket. Det omfattande verket tillkom i en tid som saknade datorer och andra tekniska hjälpmedel – denna guldgruva för språkintresserade är resultatet av en mans livslånga flit.Johan Ernst Rietz kom från ett enkelt hantverkarhem i Karlshamn. Uppmärksammad för sin begåvning kunde han som 16-åring avlägga studentexamen vid […]

Ripa

Ripa ortofoto 10

Kvarteret Ripa infattas av Korsgatan, Mariagatan, Södra Esplanaden och Hospitalsgatan. Kvarteret ingick en gång i ”Ripas äng” som ägdes av rådmannen August Theodor Ripa. Det var han som på 1870-talet lät bygga Nya Stan, som senare kom att kallas Nöden.

Rolf, Lisa (1886 – 1932), Lunds första stadsbibliotekarie

Rolf Lisa

Lisa Rolf var född i Stockholm, hennes far var den kände stockhomsarkitekten Ludvig Peterson. Efter studier i Uppsala försörjde hon sig som lärare vid några av de då nystartade folkhögskolorna. Under sin tjänstgöring vid Hvilans folkhögskola kom hon att gå en kortkurs i biblioteksskötsel. Efter att ha utbildat sig vidare vid den då nystartade Skolöverstyrelsens […]

Rosa på Hardebergaspåret

Sparet 4

Hardebergaspåret är min väg till fots eller på cykel mellan centrum och hemmet på Östra Torn. Nu går jag och möter spåret vid Skönadal. Vad är det som lyser rosa (eller kanske är det gammelrosa) i den numera grå asfalten? S:t Jörgens park står det med pil åt ena hållet och Villa Sunna med pil åt […]

Rosengren, Patrik (1842-1895), handskmakare, fackföreningsman, agitator

Patrik Rosengren föddes i Lund där hans far arbetade som stenhuggare. Själv utbildade han sig till handskmakare som länge varit en hantverksspecialitet i Lund. Därefter gjorde han den klassiska gesällvandringen i Tyskland och Danmark. Där kom han inte bara i kontakt med andra arbetare i yrket utan också med nya idéer – att arbetare skulle […]

Rosengården

Kvarteret Rosengården infattas av Västergatan, Nygatan, Svanegatan och stambanan. Kvartersnamnet går tillbaka till en gård kallad Rosengården som finns omnämnd i källorna 1385-1486.

Runstenshögen

runstenshögen

Universitetsplatsens äldsta monument är faktiskt äldre än universitetsplatsen själv. Tidigare var det platsen för universitetets botaniska trädgård, men sedan den nuvarande botaniska trädgården invigts 1867 användes den gamla trädgården med sina kvarstående träd under några år som en park med en serveringspaviljong. Där fick Föreningen för Skånes fornminnen och historia 1867 tillstånd att uppföra den […]

Rydelius, Andreas, (1671 – 1738), filosof, biskop i Lund

Rydelius Andreas

En gata på söder i Lund är uppkallad efter Andreas Rydelius. Han hann verka endast fyra år (1734 – 1738) som biskop i Lund, men hans betydelse för svensk idéhistoria är betydligt större. Under tjugo år var han professor i teoretisk filosofi vid Lunds universitet innan han övergick till den teologiska fakulteten. Sådana övergångar var […]

Råby källa

Råby källa

Träden står som vaktposter runt den grunda sänka som markerar platsen för den uttorkade Råby källa.  Den tillfällige besökaren måste ha rejäl inbillningskraft för att kunna föreställa att här en gång stod en rund paviljong med halmtak över källan, en dansbana och en rödmålad träbyggnad som bl a innehöll en kägelbana. Byggnaderna hade 1846 förflyttats […]

Råbygatan

1783: Lilla Råby strätet. 1821: Lilla Råby gränd. 1837: Lilla Råbysträtet. 1875: Lilla Råbygatan. 1896: Råbygatan. Gatnamnet visar att man där nådde ut till Lilla Råby. Dock var det först på 1890-talet som det blev reguljär gata ända fram till vallgränsen från i höjd med Stora Tvärgatan. Då hade någon form av markväg redan sedan […]

Rådhuset

På den äldre bilden syns det ännu oputsade Rådhuset till höger.  Platsen framför Rådhuset var och är en samlingsplats för många demonstrationer. Här talade till exempel Anders Eriksson hängande i fönstret till vänster ovanför ingången vid hungerdemonstrationer 1917. En av de mest minnesvärda demonstrationerna, enligt dem som var med, var när Anders Eriksson höll ett […]

S.t Dionysii kapell uppförs

DomKfranSoder1753

1325 uppförs S:t Dionysii kapell på domkyrkans södra sida, Av Karl Eriksen Galen (kallad Carl den röde), som var ärkebiskop i Lund från detta år fram till sin död 1334. Kapellet revs 1812.

Sahlström, Ninnie, (1912-1991), initiativtagare till Kontakt-Tjänst

Sahlström Ninnie

Ninnie Sahlström hette som flicka Wångblad. Hon var född i Göteborg där hon tog studenten och tog en fil.mag. examen i bland annat geografi, historia och statskunskap. Redan som barn hade hon visat medkänsla med de många arbetslösa i 30-talets Göteborg. Efter studentexamen skulle hon ha velat studera till socionom men eftersom denna utbildning inte […]

Saluhallen

Saluhallen ortofoto 12

Kvarteret Saluhallen infattas av Botulfsgatan, Mårtenstorget, Västra Mårtensgatan och Botulfsplatsen. Kvarteret utgjorde fram till 1934 södra halvan av kv Sankt Botulf. Detta klövs då av Botulfsgatan, men namnet Saluhallen tillkom först senare. 

Samuel Pufendorf

pufendorf

Ett av universitetets internationellt sett ryktbaraste namn genom tiderna är Samuel Pufendorf. Han kallas till en professur vid Lunds universitet i samband med universitetets grundande och innehar denna fram till universitetets stängning under skånska kriget. Pufendorf är en förkämpe för tanken att internationell rätt är oberoende av kristendomen och menade att denna rätt är förbehållen […]

Sandberg, Hildur ”Lejoninnan från Lund” (1881-1904), radikal medicinstudent

Sandberg Hildur

Hildur Sandberg föddes i februari 1881 i Ängelholm. Efter studier vid en flickpension kom hon 1895 till Lund och Högre elementarskolan för flickor också kallad Rönströmska skolan vid Stora Södergatan. Studentexamen tog hon efter privatläsning och skrevs 1899 in vid universitetet. Då fanns 582 studenter i Lund varav 11 kvinnor. Medicinstudierna förlöpte till en början […]

Sandblom, Philip (1903 – 2001), kirurg, universitetsrektor, författare, konstkännare

Sandblom Philip

Philip föddes i Chicago där hans far John Sandblom var tandläkare. Familjen bodde några år i Oslo, där fadern byggde upp en tandläkarutbildning, men bosatte sig i Stockholm 1909. Philip läste medicin på Karolinska Institutet och valde kirurgbanan. 1931 träffade han sin soul mate, Grace Schaefer, dotter i en förmögen bankirfamilj i New York, när […]

Sandgatan

1669: Lilla S:t Helene strätit. 1783: Helene gatan (norr om Paradisgatan), Sandgatan (söder om Paradisgatan). 1821: Sandgata (hela sträckningen). 1837: Sandgatan. Gatnamnet har satts i samband med ett grustag som skall ha funnits på 1600-talet. 

Sandin, Gunnar (1940-2012), översättare, författare, järnvägsforskare, vandrare.

Sandin Gunnar

Järnvägar, vandringar, Veckobladet och Röda kapellet är vad som förknippas med vänsterpolitikern Gunnar Sandin. Han kom från Värmland till Lund 1960. Året innan gjorde han ett besök i Lund och åkte då järnvägen Lund-Staffanstorp-Trelleborg, som skulle läggas ner. Så fortsatte det, järnvägar som finns och som försvunnit var Gunnar Sandin expert på. Han var redaktör […]

Sankt Annegatan

1783: Annæ gatan. 1793: St: Annægatan. 1799: Anne gatan. 1804: Anna gat. 1821: St. Annæ gata. 1837: St. Annegatan. 1853: Annegatan. 1866: St. Anne Gatan. 1875: St Annegatan. 1937: Sankt Annegatan. Helgonet Sankta Anna har primärt inte med gatnamnet att göra. Ingen av Lunds medeltidskyrkor hade detta patrocinium. Påpekas skall att Prennegatan på en karta […]

Sankt Botulf

Sankt Botulf ortofoto 13

Kvarteret Sankt Botulf infattas av Skomakaregatan, Svartbrödersgatan, Botulfsgatan och Stortorget. Namnet är efter medeltidskyrkan Sankt Botulf som låg i kvarterets östra del.

Sankt Clemens

Sankt Clemens ortofoto 14

Kvarteret Sankt Clemens infatttas av  Lilla Fiskaregatan, Stortorget, Kattesund och Grönegatan. Kvartersnamnet avhänger en felbestämning av kyrkan Sankt Clemens läge. Kyrkan låg i nuvarande kvarteret Apotekaren

Sankt Hans backar

Sankt hans backar

I norra Lund ligger Sankt Hans backar, i folkmun även kallat ’Monte Composti’, och Sankt Hans park, som tillsammans utgör Lunds största park. Den utgörs av ett dramatiskt landskap med kullar och dalgångar där högsta punkten ligger 86 meter över havet. Från toppen är utsikten över staden och mot Öresund fantastisk. Namnen Sankt Hans backar […]

Sankt Hans källa – idag försvunnen

Norra Fäladen kallades fram till slutet av 1700-talet för Bredgatas fälad. Hit drev borgarna vid Bredgatan och angränsande gator sina kreatur i vall. 1704 beskrevs området som en tuvig betesmark på vattensjuk lerjord.På den gemensamma betesmarken fanns en källa, kallad Sankt Hans källa eller Offerkällan. Hit vandrade folk sedan urminnes tider på midsommarafton (Sankt Hansafton […]

Sankt Jakob

Sankt Jakob ortofoto

Kvarteret Sankt Jakob infattas av Klostergatan, Stora Gråbrödersgatan, Lilla Fiskaregatan och Bantorget. Namnet avhänger en felbestämning av kyrkan Sankt Jakobs läge. Någon medeltidskyrka har inte funnits i kvarteret. Sankt Jakob låg norr om Klostergatan och sträckte sig från kvarteret Gråbröder, över Bytaregatan och in i kvarteret Carl Holmberg.

Sankt Jörgens hospital

Sankt Jorgens park

Öster om stadskärnan ligger Skönadalsparken, som också ofta kallas Sankt Jörgens park. I parkens högre del kan man fortfarande se några låga ruinrester. Här låg under större delen av medeltiden Sankt Jörgens hospital. Det var ett så kallat Domus leprosorum, d.v.s. hem för spetälska. Spetälska kallas numera lepra eller Hansens sjukdom. Sjukdomen tycks ha blivit […]

Sankt Lars sjukhus

Sankt Lars1

”Betraktandet af denna storartade anstalt, med all därå nedlagd kostnad och omsorg, väckte hos menniskovännen känslor af sann glädje, då han i tanken jemförde förr och nu. Han gladde sig öfver att den tiden var förgången, då den stackars vansinnige behandlades värre än brottslingar eller nästan som oskäliga djur.”(Lunds Weckoblad juni 1879) I juni 1879 […]

Sankt Laurentius

Sankt Laurentius ortofoto 2

Kvarteret Sankt Laurentius infattas av Domkyrkoplanen, Kungsgatan, Stortorget och Kyrkogatan. Kvarteret omfattar mark som en gång ingick i domkyrkans område och namnet är efter katedralens skyddshelgon.

Sankt Laurentiusgatan

Gatan var ny då den 1893 fick namn efter Domkyrkans skyddshelgon. I dess nordöstra fond reser sig Allhelgonakyrkan från 1891. Gatan avspeglar den nordvästra vallsträckningen, men uträtningen gör att den skär över medeltidens befästningsvall, vars ytterslänt fortfarande kan studeras i kvarteret Kråkelyckan.

Sankt Mikael

Sankt Mikael ortofoto 3

Kvarteret Sankt Mikael infattas av Stora Algatan, Sigridsgatorna,Själbodgatan, Magle Stora Kyrkogata, Kiliansgatan och Krafts Torg. Under medeltiden låg Sankt Mikaels kyrka i kvarterets östra del.

Sankt Måns

Kvarteret Sankt Måns infattas av Västergatan, Sankt Månsgatan, Svanegatan och Nygatan. Kvarteret är namngivet efter Sankt Månsgatan som en gång löpte fram till Sankt Magnus kyrka i kv Svanelyckans nordvästra del inom nuvarande Stadsparken.

Sankt Månsgatan

1446: S. Magnuse gadhe. 1783: Sanct Måns sträte. 1809: S. Måns strätet. 1821: St. Måns gränd. 1837: St. Måns strätet. 1853: St. Månssträtet. 1875: S. Månsgatan. Gatan är namngiven efter Sankt Magnus medeltidskyrka. Denna låg nära en öppning i stadsvallen där gatan gick över i en landsväg mot Lomma.

Sankt Mårten

Kvarteret Sankt Mårten infattas av Västra Mårtensgatan, Bankgatan, Lilla Tvärgatan och Lilla Södergatan. Sankt Martins kyrka låg på medeltiden där biografen Cinema – före detta Skandia ligger.

Sankt Peter

Sankt Peter ortofoto 6

Kvarteret Sankt Peter infattas av Sankt Laurentiigatan, Bredgatan, Sankt Petri Kyrkogata och Clemenstorget. Sankt Peters kyrka låg en gång dels på stadsbibliotekets tomt och dels på Petriplatsen.

Sankt Petri Kyrkogata

1669: Pitter kerke strätet. 1783: Sanct Peders Kyrkio gata 1875: St Peders Kyrkogata. 1886: St Petri Kyrkogata. Namnet är efter Sankt Peters medeltidskyrka vid nuvarande Petriplatsen.

Sankt Thomas

Sankt Thomas ortofoto 7

Kvarteret Sankt Thomas infattas av Östra Vallgatan, Agardhsgatan och Stora Tomegatan. Kvartersnamnet avhänger en felbestämning av läget för Sankt Thomas kyrka som i själva verket låg inom kv Studenten väster om Stora Tomegatan.

SAOB – ordboken i Lund

SAOB

”Hon jobbar på Ordboken” kan man få höra i Lund. Vad menas? Med största sannolikhet refereras till SAOB, dvs Svenska Akademins ordbok och dess redaktion och förmodligen också till dess hus på Dalbyvägen 3. Länge arbetade dess medlemmar på UB men sedan några år har redaktionen sin hemvist i en villa nära forna Dövstumskolans park.  […]

Saturnus i Stadsparken

Saturnus

Stelen i på fontänplanen har stått i sin parterr sedan 1907.  Den ingick i Industri-, slöjd- och konstutställningen i Lund. I utställningskatalogen står det ”122 Öwedsklosters Sandstensbrott, A.-B. Stenpelare med glob på den öppna platsen framför industrihallens hufvudingång (Utom täflan.)” Det krönande klotet leder tanken till spritfabriken Saturnus som grundades 1893 i Malmö och ännu […]

Schlyter, Carl Johan (1795 – 1888), professor, handskriftsutgivare

Schlyter Carl Johan

Schlyters väg vid Tornavägen minner om en av Lunds främsta jurister genom tiderna. Schlyter hade studerat i Uppsala och var under åren 1838 – 1876 professor i Lund, första i allmän lagfarenhet, sedan i laghistoria. Han hade fått i uppdrag att ge ut Sveriges medeltida lagar på grundval av befintliga handskrifter. Tekniken för handskriftsutgivning var […]

Schnell, Carl Christopher (1688-1771), akademifältskär

Fältskären Schnell är känd för att ha räddat livet på Linné. När den unge Carl Linneus studerade i Lund var han en gång på utflykt i Fågelsångsdalen för att studera naturen. Där blev han så illa stungen av en insekt att armen svullnade upp och han blev allvarligt sjuk. Schnell som då var kombinerad stadsfältskär […]

Serner, Gunnar ”Frank Heller” (1886-1947), författare

Gunnarserner

1898 kom en 12-årig pojke med sin far kyrkoherden till Lund för att avlägga antagningsprovet till Katedralskolan.  Den lille Gunnar hade fått privatundervisning av sin far – de hade avverkat fem årskurser på två år. Provet gick bra, Gunnar kom in i en högre klass än vad fadern tänkt sig. I novellen Min entré i […]

Seved Ribbing (1845-1921)

Läkare och filantrop. Förutom arbetet på sjukhuset drev Ribbing en privatpraktik, där han ofta behandlade obemedlade gratis. Han och hustrun Maria tog initiativ till Ribbingska sjukhemmet. Som folkbildare initierade han Centralbyrån för populärvetenskapliga föreläsningar. Bysten signerad Anders Olson. Centralblocket

Sfinxens gåta

Sfinxen

I Botaniska trädgårdens nordöstra hörn står sedan 1978 en kvarleva av universitetetshusets ursprungliga utsmyckning. Helgo Zettervall hade 1882 dekorerat sin skapelse med cementskulpturer. Vid huvudentrén stod fyra, väldiga kvinnogestalter som symboliserade fakulteterna. Dessa så kallade fakultetsmadammer utdömdes snart av ”den goda smaken” och togs bort redan 1902. 1952 kom turen till griparna på flyglarna och […]

Sigfrid ”Tristan” Lindström

Lindstrom Sigfrid

Sigfrid ”Tristan” Lindström (1882 – 1950), författare, journalist och översättare. Medarbetare under 1920-talet i Lunds Dagblad och var ett ankare i kretsen kring studenttidningen Lundagård, där han var samtida med Frans G. Bengtsson och Hjalmar Gullberg. Minnestavlan finns på Stålbrogatan 6A. Läs mer om Sigfrid Lindström

Sigrid

Sigrid ortofoto 8

Kvarteret Sigrid infattas av Stora Algatan, Själbodgatan, Stora Sigridsgatan och Lilla Sigridsgatan. Kvarteret som är ett av Lunds minsta uppstod genom en avstyckning av nuvarande Sankt Mikael 1866 då Sigridsgatorna lades ut. Namnet är efter Sigrid Cedergren som ägde tomten.

Sista kreatursmarknaden

kreatur

1949 äger den sista kreatursmarknaden rum på Clemenstorget. Läs mer om Clemenstorgets historia här.

Sjuarmade ljusstaken tillverkas

Sjuarmad

Den sjuarmade ljusstaken i brons  tillverkas vid 1400-talets slut av Harmen Bonstede i Hamburg och skickas till Lund i delar. Mellan ljusarmarna och foten finns evangelisternas symboler. Ljusstaken var tidigare placerad i högkoret. Den är 3,5 meter hög och ska påminna om templet i Jerusalem där en liknande ljusstake finns. Läs mer om den sjuarmade […]

Sjustjärnan – Viktor Rydbergs kamratkrets i Lund.

Oscar Swahn (1833-1908) var en av Viktor Rydbergs lundavänner. Han var född i Marstrand, men tog studenten i Lund. Efter avlagda examina blev han så småningom pedagog med inriktning på lärarutbildning. Han skrev flera böcker, bland annat Våra öfversittare. Ungdomsminnen och läroverksstudier. I ett avsnitt berättar han om kamratkretsen kring Viktor Rydberg. Texten är förkortad. […]

Själabodarna

Kvarteret Själabodarna infattas av Lilla Agatan. Stora Tomegatan, Magle Stora Kyrkogata och Själbodgatan. Själabod är ett gammalt namn för fattighus och kvarteret har hyst flera olika fattighus ända sedan 1600-talet.

Själabodarna – från fattighus till rosa radhus och kyrka.

Själbodgatan

Kvarteret Själabodarna har sedan 1600-talet varit hemvist för samhällets olycksbarn. Här fanns fattighusen för de mest utsatta fram till början av 1900-talet. Somligt har rivits och ersatts av rosa radhus och en katolsk kyrka.  Annat finns kvar och där bedrivs ännu själavård, dock av modernare slag.  Själabodar betyder just fattighus. Namnet finns kvar i Själbodgatan. Övriga gator […]

Själbodgatan

1783: Själebod gatan. 1837: Själabodgatan. 1853: Själebodgatan. 1907: Själbodgatan. Flera fattighus med tillhörande arbetsinrättningar följde efter 1600-talet på varandra vid Själbodgatans östra sida. 

Skandinavism och liberalism

Skandinavism

Skandinavism är en rörelse med ursprung i de kulturella, geografiska och historiska banden mellan de skandinaviska länderna. I mitten av 1800-talet påverkar den starkt Sveriges, Norges och Danmarks politik. De första signalerna kommer redan under 1700-talet från de vetenskapliga och litterära kretsarna i Danmark, påverkade av 1800-talets liberala idéer. Den fiendskap som funnits mellan de […]

Skissernas museum – ombyggt

Skissernas1

Den 27 och 28 januari 2017 inträffar något som många lundabor längtar efter. Då återöppnas Skissernas museum på Finngatan 2. En ny entré, en museishop samt inte minst en restaurang har byggts till. Den kommer att drivas av de kända krögarna på Mat & Destillat, Fredrik Lundegård och Marcus Nyberg. Tillbyggnaden som har ritats av […]

Skolgatan

Namnet fastställdes 1902 då gatan var ny. Den leder fortfarande mellan två skolor.

Skomakaregatan

1663: Skomagergaden. 1669: Skomak…atan. 1783: Skomakare gatan. 1821: Skomakaregatan. Namnet visar att skomakare en gång var dominanta vid denna ursprungligen medeltida gata.

Skorstenarnas stad

Tegnertavla

Lunds industrihistoriska arv har inte vårdats lika väl som det akademiska. Men nu finns boken om Lund som industristad. Det är Gamla Lunds årsbok 2018 som berättar om ett Lund före och något efter Tetra Pak och Åkerlund & Rausing.Under 1970- och 80-talen revs de flesta av stadens industrimiljöer. I boken Skorstenarnas stad med Bianca […]

Skrudkammare tillkommer i Domkyrkomuseet

skrudkammare

Historiska museets och Domkyrkomuseum får en skrudkammare som rymmer domkyrkans praktfulla textilskatter, ända från medeltiden och fram till i dag. Här finns bland annat guldbroderade mitror och purpurglänsande kåpor.

Skrylle – omtyckt oas för naturfattiga Lund

Skrylle3

En miljon besök görs varje år i Skrylleområdet mellan Dalby och Södra Sandby. Skrylle är Lundabornas oas för motion, promenad, möten och fika i naturskön miljö. Ordet Skrylle (äldre stavning Skrulle och Skrölle) betyder helt enkelt storskog och skogen var stor vid medeltidens slut. Det var en lövskog som sträckte sig ner till Arendala vid […]

Slaget vid Lund

slagetvidlund

Slaget vid Lund stod den 4 december 1676 i ett område norr om staden. Striden stod mellan den invaderande danska armén bestående av ungefär 13 000 soldater under Kristian V och den svenska armén bestående av ungefär 8 000 soldater under Karl XI. Det är ett av de blodigaste slag som stått på nordisk mark. […]

SMIL – Lund första dator var Sveriges andra

1956 lanserade Volvo sin nya modell Amazon. I Lund ”lanserade” samma år Sveriges andra dator eller siffermaskin, som man sa den gången. Den kallades SMIL, ”Siffermaskinen i Lund”. Som förebild fanns BESK, som liksom SMIL byggdes på KTH, Kungliga tekniska högskolan 1953 av en grupp under ledning av Carl-Eric Fröberg. Han hade på regeringens uppdrag […]

Snidarens vapensköld

Snidarens

År 1905 byggde den i Lund välkände konstnären Jöns Mårtensson (1855-1912) sitt hus Villa Apla vid Södra Esplanaden. Han var en mångsidig konstnär som utförde träsniderier, målade, gjorde keramik och fotograferade. Mårtensson smyckade ett gavelfält på sitt nya hus med en relief. Av den ekbladsinramade skölden förstår man att han främst såg sig som träsnidare. […]

Soluret på Domkapitlet

Soluret

Domkapitlets förvaltningsbyggnad vid Krafts Torg stod klar 1928, men soluret ovanför sydingången i längan mot Kiliansgatan kom på plats först 1931. Huset och uret ritades av domkyrkoarkitekt Theodor Wåhlin. Det är fråga om en komplex tidvisare som både visar dagens timmar, vändkretsarna och årets månader. Överst står det HORAS NON NVMERO – NISI SERENAS vilket […]

Sparre, Görvel Fadersdotter, (1508, 1509 eller 1517 – 1605)

Sparre Görvel Fadersdotter

Född på Hjulsta i Uppland och död på Börringe kloster i Skåne. Bodde tidvis i den byggnad som nu kallas Stäket. Begravd i Lunds domkyrkas krypta. Görvel Fadersdotter Sparre var en av sin tids rikaste kvinnor. Hon hade tidigt blivit föräldralös. Eftersom hon inte hade några syskon ärvde hon ensam faderns och moderns stora egendomar […]

Sparta – det hatade mästerverket

Sparta

Med sina 539 korridorrum är studentbostadskomplexet Sparta Akademiska föreningens näst största. Det ritades av den prisade arkitekten Bengt Edman, och invigdes 1971 av Olof Palme. Efter färdigställandet har byggnaden fått utstå mycket kritik, och är än idag omdiskuterat. I en kommunal detaljplan från 2016 omnämns Sparta som ”… det troligen främsta exemplet på brutalistisk arkitektur […]

Spelmansgillet som spelar allt överallt

banner spel

Lunds spelmansgille har spelat skånsk folkmusik i över 50 år. Vi repeterar varje vecka i lokal vid Lunds domkyrka, mitt i stan och nära universitetet.Spelmansgillet kan bidra till musiken vid bröllop,  begravning och vid gudstjänster.Vi spelar även till dans (vals, polska, svingedans, polka, och liknande  och  vid olika högtidsfester. Eller som här på Folkmusikens dag. […]

Spex, en kär tradition

”Lundaspexet och Lundaspexarna utgör en omistlig del av den lundensiska lärdomshorisonten. Med sin förlängning in i karnevalerna utgör spexandet en förutsättning för att studenter och lärare skall orka med den tunga arbetsbördan…” (sade dåvarande Rector magnificus Håkan Westling vid Lundaspexets 100-årsjubileum den 29 november 1986) Kanske finns det lundabor som tror att den svenska studentspextraditionen […]

Spole, Anders/Andreas (1630 – 1699), matematiker, astronom

Fadern var bergsman vid Tabergs bruk. Han kunde inte läsa men lärdes läsa av sin då tioårige son. Redan i skolan i Jönköping lade man märke till Anders Spoles begåvning. Han gavs möjlighet att studera vid det då svenska universitetet i Greifswald och senare i Uppsala. Där blev han informator åt bröderna Siöblad och fick […]

Spontanfesten – som blev en institution

Siste april

20 år är inte mycket i Lunds tusenåriga historia. Men det är 20 år som märkts, låtit och gett eko långt utanför staden. Rop på nationalgardet hör till berättelsen om den stora numera välorganiserade spontanfesten vid Siste april i Stadsparken. Och under coronavåren 2020 blev den uteblivna festen en världsnyhet. Picknick i Stadsparken har länge […]

Springpojkarnas monument

Fram till 1800-talets mitt var det mörkt utomhus på nätterna i Lund. Sedan 1813 fanns det visserligen allmän gatubelysning i form av svaga tranlampor. Men först 1863 tändes de första lyktstolparna med gasljus. Då invigdes gasverket och en första omgång lyktstolpar kom på plats. I denna första omgång ingick de fyra lyktstolparna runt Tegnérstatyn på […]

Staden brinner

brinnandestad

1263 drabbas Lund av ännu en eldsvåda. Fyra kyrkor och en stor del av staden eldhärjas.

Stadsbiblioteket

biblioteket

Biblioteksbyggnaden vid Petri kyrkogata är ett glashus, så att grönskan från den gamla parken bakom biblioteket blir en integrerad del i biblioteksmiljön. Huset stod färdigt 1970 och arkitekt var dansken Flemming Lassen, som också ritat flera bibliotek i Danmark. Bygg- och inredningskostnaderna stannade vid 10 miljoner kronor, och det nybyggda stadsbiblioteket disponerade då ca 5500 m2 och därtill […]

Stadsbibliotekets historia

Stadsbiblioteket

Ingrid André, Från Krafts torg till S:t Peter. Nedslag i Lunds stadsbiblioteks historia från 1990 startar med bibliotekets tillkomst 1864 på pastorsexpeditionen och går fram till 1990, då det nuvarande bibliotekshuset på S:t Petri kyrkogata fyllde tjugo år. Till stadsbibliotekets 150-årsjubileum i december 2014 utkom en jubileumsskrift, Lunds stadsbiblotek 150 år. Det nyskrivna kapitlet Stadsbiblioteket 150 år, […]

Stadsparken förnyas

Stadspark5

”Lund har inget hav – men vi har en stadspark. Det är en tillflyktsort att göra musik i, en plats att må bra på.” (ur boken Yrvaken Törnrosa)  Denna lundaoas är en 105-åring som genomgår en förnyelse. Våren 2016 planterades 7 000 perenner i solens och skuggans trädgård intill lekplatsen.  Stadens park heter just Stadsparken. Det […]

Stadsparkens nya lekplats

Lekplats5

Lekplatsen har 2014-15 byggts om radikalt till en modern så kallad ”motoriklekplats”. Av den ursprungliga lekplatsen återstår bara paviljongen från 1912. Den uppfördes som regnskyddad lekyta och kallades skjul. Kvar står också lekskulpturen ”Tufsen” från 1952. Den skapades 1949 av Egon Møller-Nielsen och fick den treåriga dotterns smeknamn. Det senaste tillskottet till lekplatsen är en […]

Stadsvallen

Stadsvallen1

I korsningen Ö Vallgatan/S Esplanaden står en bronsplatta på en granithäll. Den restes till minne av stadsvallen och den medeltida gatusträckningen. Bronsplattan kom på plats efter en ombyggnad av korsningen 1990. Efter en het debatt hade åtta träd fällts och den markering av sträckningen av den gamla stadsvallen som gatan utgjort hade förstörts för att […]

Stadsvallen vid Sankt Laurentiigatan

Lunds medeltida stadsvall finns inte bevarad bara i Stadsparken. Vid Sankt Laurentiigatan kan ytterslänten av vallens nordvästra sträckning studeras. Främst på Studentskehemmets tomt men även Lindebergska skolans. I allt rör det sig om ca 120m vall. Lite fornlämningsvård inte skada. Träd och snår döljer särskilt under sommaren effektivt denna del av Lunds medeltida stadsgräns. Text […]

Staffans gränd

Namnet föreslogs 1952 eftersom man då trodde att Sankt Stefans (Staffans) kyrka låg vid Kattesund. I själva verket låg denna medeltidskyrka vid Stora Södergatan i kvarteret Repslagaren. I sin full längd fram till Drottensgatan lades gatan inte ut förrän på 1980-talet.

Stavkyrkan i Kattesund

Varför är en del gatstenar vita och lagda i ett mönster? Den frågan ställer sig kanske många av de cyklande eller promenerande lundabor som passerar Kattesund. Svaret är att de markerar väggar och kolonner på en stor stavkyrka som låg här på 1000-talet. Stavkyrkor var byggda av trä och har fått sitt namn av att […]

Stecksén, Jonas (1773-1835), professor

Född i Sundsvall, uppvuxen i Lund och Lunds förste professor i moderna språk.  Jonas Stecksén växte upp i Lund hos sin morbror Mattias Norberg, professor i grekiska och österländska språk. Han var son till rektorn vid Umeå läroverk. Efter faderns död flyttade han tillsammans med sin mor till morbrodern i Lund. Efter att ha studerat […]

Sten Broman

Broman Sten

Sten Broman (1902 – 1983), tonsättare, musiker och musikkritiker. Blev mest känd som programledare för tv-programmet Musikfrågan Kontrapunkt 1964 – 1980. Minnestavlan finns på Erik Dahlbergsgatan 6. Enligt den bodde Broman här från 1933, huset uppfördes dock 1934 … Läs mer om Sten Broman.

STF´s vandrarhem i Lund

Apelskolan1

Apelskolan Det första vandrarhemmet i Lund initierades av vandrarhemsnämnden, en kommunal nämnd. 1933 lyckades man inrätta Lunds första vandrarhem i Apelgatan. Den byggnad man kunde ta i anspråk byggdes 1900 av Lunds landsförsamling som Lilla Råby skola. Efter det att Lilla Råby inkorporerats med Lund blev skolhuset Allmän Högre Folkskola och senare omvandlades den till […]

Stora Algatan

1788: Algatan (hela sträckan). 1793: Biskopsgatan och Stora Kosträtet. 1821: Stora Ahlgatan (nuvarande sträckning).   På Gyllenborgs karta från 1793 delas gatan i en västlig del (Biskopsgatan) och en östlig (Stora Kosträtet).

Stora Fiskaregatan

1669: Fi … strätet. 1783: Fiskare gatan. 1784: Tvärgatan. 1793: tvär gata. 1799: Lilla Kongs gat:. 1821: Stora Fiskaregatan. 1837: Stora Fiskaregatan. Gatan har haft en vacklande namngivning som först 1821 blev stabil. Upplevelsen av den som mindre än Lilla Fiskaregatan är  modern. När namnskillnaden fastställdes var den längst av de två Fiskaregatorna

Stora Gråbrödersgatan

1669: Gråbrödhersgatan. 1685:  Gråbrödsgatan. 1783: Själle Bo gat:. 1783: Lilla Norregatan. 1784 Lilla norra gatan. 1793: Lilla Norra gatan. 1821: Stora gråbr. gata. 1837: Stora Gråbrödersgata. 1853: Stora Gråbrödersgatan.    Namnet hänvisar naturligtvis till det i kvarteret Gråbröder belägna  klostret vars kyrka en gång låg där Klostergatan löper fram väster om Stora Gråbrödersgatan. Gråbröder var […]

Stora Nordiska kriget

storanordiskakriget

Stora nordiska kriget var ett krig som pågick mellan 1700 och 1721 i norra, mellersta och östra Europa. Kriget utkämpades mellan Sverige, hertigdömet Holstein-Gottorp och 1710–1713 även Osmanska riket å ena sidan och å andra sidan en koalition bestående av Sachsen-Polen, Danmark-Norge och Ryssland.

Stora orgeln byggs

OrgelStor

Domkyrkans nuvarande läktarorgeln, Sveriges största kyrkorgel, byggs mellan åren 1932 och 1934 av det danska företaget Marcussen & Søn. Orgeln har 102 stämmor, fyra manualer och pedal och har 7 074 pipor som är mellan en centimeter och tio meter långa. I orgeln ingår ett tjugotal stämmor helt eller delvis från 1836 och 1876 års […]

Stora orgeln restaureras

OrgelStor

1 maj 1992 avslutades en grundlig renovering av Stora orgeln på den västra läktaren. Renoveringen utfördes av Marcussen & Søn, Aabenraa, Danmark, samma firma som byggde instrumentet 1934. Orgeln har 102 stämmor, fyra manualer och pedal. Fortfarande idag ingår ett tjugotal stämmor helt eller delvis från 1836 och 1876 års orglar.

Stora Sigridsgatan

Gatan lades liksom Lilla Sigridsgatan ut 1866 och fick namn efter Sigrid Cedergren (1836-72). De båda gatorna ligger vinkelrätt mot varandra och är i praktiken lika långa (ca 40 m). vilket gör namnskillnaden obegriplig. Det hade som på adresskartan från 1969 räckt med Sigridsgatan.

Stora Södergatan

1586: Torgegade. 1669: Söndre gatan. 1783: Södre gatan. 1793: Södra gatan. 1804: Södergatan. 1821: Stora Södergata. 1837: Stora Södergatan. Gatan är liksom Bredgatan äldre än Lund. Båda ligger på transportled som etablerades under yngre järnålder. 

Stora Tomegatan

1669: S. Tomas gata. 1783: Stora Thomægatan. 1821: Stora Thomæ gatan. 1837: Stora Thomegatan. 1853: Stora Thomegatan. 1866: Stora Tomegatan. Namnet relaterar till medeltidskyrkan Sankt Tomas. Gatan är många gånger längre än Lilla Tomegatan och faktiskt längre än Bredgatan.

Stora Tvärgatan

1669: Mårten Larss strätt. 1783: Tvärgatan. 1784: Grynmalaregatan. 1793: Tvärgatan. 1821: Stora Tvärgata. 1837: Stora Tvärgatan.

Stormarknad på Mårtenstorget

01 Mårtenstorget

När fotografen August Kristian Korfitsen tog denna unika bild av Mårtenstorget stod hans kamera i ett fönster på andra våningen i Christian Bülows hus vid torgets östra sida. Bilden är odaterad men analysen ger en tentativ datering till 1880. Utifrån historiska källor kan tidpunkten i så fall preciseras till onsdagen den 15 september. Varuutbudet visar […]

Stortorget 1873

Stortorget 1873

När fotografen Otto Pettersson 1873 tog sig upp i södra domkyrkotornet och knäppte detta klassiska foto av Lund, hade moderniteten nått staden. Det syns på en rykande fabriksskorsten och några gaslyktor. Förändringens vind hade börjat blåsa med järnvägens ankomst 1856. Redan ett par decennier efter O P:s fotografering var många av scenens sättstycken utbytta. Idag […]

Strindberg, August (1849 – 1912), författare

Strindbergsfören1

Efter flera år i Berlin kom August Strindberg till Lund 29 september 1896. I Berlin hade han umgåtts med den radikala konstnärskrets – Bengt Lidforss, Edvard Munch, Christian Krohg m.fl. –  som möttes på vinstugan Zum Schwartzen Ferkel. Efter ett misslyckat äktenskap med Frieda Uhl flydde Strindberg hem till Sverige och hamnade hos vännerna i […]

Strindbergsföreningen i Lund

Strindberg August

August Strindberg kom till Lund den 29 december 1896. Under den tid han bodde i staden skrev han några av sina märkligaste och mest nyskapande verk: Inferno, Legender, Till Damaskus I-II och Gustav Vasa. Han bodde på många adresser. Mest kända är nog Tomegapsgatan 22 (nuv 24) och Grönegatan 8 (nuv 10), där det finns […]

Studenten

Studenten ortofoto 10

Kvarteret Studenten infattas av Lilla Tomegatan, Stora Tomegatan, Lilla Algatan och Hjortgatan. Namnet hör samman med att det i denna del av staden tidigt bodde mycket studenter.

Studentrevolutionens år

studentrevolt

Universitet skall fira 300-årsjubileum 1968. På flera håll i världen har studenterna börjat protestera. Klyftan mellan lärarna, uppfattade som bärare av föråldrade kunskapstraditioner, och en yngre kritisk och militant studentgeneration vidgas.

Studentskegården

Bakom en glaslucka satt fru Andersson. Hon hade kontroll över vilka som kom och gick. I drygt 80 år har Lunds Studentskegård funnits vid S:t Laurentiigatan. Ännu bor bara kvinnor där. Men glasluckan är borta och fru Andersson också. 1873 fick kvinnor tillträde till akademiska studier. Andelen kvinnor ökade sakta men säkert. 1920 utgjorde kvinnorna […]

Studentsångare skäller in våren

MP 6643

Mitt i konserten från universitetstrappan den 1 maj hörs ett hundskall. Det började på 1920-talet då Hjalmar Olander var tenor i Studentsångarna. Som en hälsning till släkten som flyttat till Norrland lovade han att skicka en hälsning till dem via radion, som på den tiden sände vårkonserten. I en paus i konserten skällde han som […]

Stålbrogatan

1669: Stålbergsträtet. 1809: Stålbro gatan. 1821: Stålbro-gatan. 1837: Stålbrogatan. Stålbro är en urspårad form av det danska stolbjer, där stol- är en form av stald/stall och -bro en form av bjer/bjär. Ordet betyder ungefär stallbacken. Omkring 1700 kallades gatan Ridbanegatan.

Städet

Kvarteret Städet infattas av Adelgatan, Stora Tomegatan och Lilla Tomegatan. Från 1881 till in på 1950-talet låg en smedja på tomten nr 4 vid stora Tomegatan och denna har inspirerat till kvartersnamnet.

Sune Bergström, Bengt Samuelsson och Arvid Carlsson

Bergstrom Samuelsson Carlsson

Sune Bergström (1916 – 2004) biokemist och kemist.Bengt Samuelsson (1934 – ) forskare i medicinsk kemi, professor emeritusArvid Carlsson (1923 – 2018), farmakolog Universitetet har hedrat dessa tre nobelpristagare med en minnestavla. Skylten finns på Sölvegatan 10, som numera hyser Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi.

Svanegatan

1669: S:t Månss strätit. 1783: Svane strätet. 1784: Svane gatan. 1793: Swane strätet. 1809: Swanegatan. 1821: Swane-gatan. 1853: Svanesträtet. 1866: Svanegatan. Det är läget invid Svanelyckan som gett namnet. Området ägdes på 1600-talet av Olof Jensen Svane, förste stadskommissarie i Lund 1643-67. I stora drag motsvarade lyckan observatorieområdet. 

Svanelyckan

Svanelyckan ortofoto 12

Kvarteret Svanelyckan infattas av Sankt Månsgatan, Svanegatan, Gyllenkroks Allé och Högevall. Området ägdes på 1600-talet av förste stadskommissarien Olof Jensen Svane.

Svanens cykelställ

Svanens Cykelstall

Utanför apoteket Svanen står ett objekt som kanske inte alla skulle klassa som kulturhistoriskt värdefullt, men visst har det nått denna status. Idag torde cykelstället ifråga vara Lunds äldsta. Det kom nog inte dit redan 1899, snarare på 1920-talet. Entrén byggdes om 1922 efter ritningar av Theodor Wåhlin. Med sin skylt erbjuder stället apotekskunderna exklusiv […]

Svarta tjurar i Lund

Svarta tjurar 1

Varför står det två stora svarta tjurar i plåt på en höjd, 99 meter över havet, i norra Lund?  Svaret är att de står där av en slump. När Lunds kommun firade skördefest med spanskt tema 2002 stod de på Stortorget, mitt i stan. När festen var över hamnade de i ett kommunalt förråd innan någon kom […]

Svartbröder

Kvarteret Svartbröder infattas av Kungsgatan, Kiliansgatan och Skomakaregatan. Namnet associerar till dominikanernas klosteranläggning som dock låg i kv Sankt Mikael.

Svartbrödernas kloster grundas

svartbroder

1223 grundas dominikanernas (svartbrödernas) kloster vid Kiliansgatan. Detta kommer så småningom att bli en stor klosteranläggning som helt är uppförd i tegel. Dominikanerna bidrog mycket till att tekniken att bygga i tegel utvecklas i Norden. Svartbrödraklostret i Lund är det första i Danmark. Efter reformationen rivs klostret snart och det skall dröja långt in på […]

Svartbrödersgatan

1783: Döbelska strätet. 1788: Bentska strätet. 1866: Svartbröders Gr. 1875: Svartbrödersgatan. Gatunamnet som fixerades under 1800-talets andra hälft byggde på en felaktig förmodan att Krognoshuset var en rest av det medeltida Svartbrödraklostret. Namnet Bentska strätet var avhängigt av att Carl Fredrik Bennet på 1700-talet innehade gården med Krognoshuset samt hela det blivande Mårtenstorget som då […]

Svarvaren

Svarvaren ortofoto 14

Kvarteret Svarvaren infattas av Lilla Tvärgatan, Bankgatan, Stora Tvärgatan och Grynmalaregatan. Kvarteret bröts 1934 genom med Bankgatan och den östra delen fick namnet Toppen. Namnet hänvisar till de hantverkare som i slutet av 1700-talet fanns där – bland annat en svarvare.

Sven Ingvar (1889-1947)

Docent i neurologi och från 1929 professor i praktisk medicin En av tio Lundaprofessorer som 1942 skrev essäsamlingen ”Tidsspegling” mot nazism och för demokrati.Far till Cilla och David H Ingvar. Byst av Harald Isenstein 1951. Utanför Centralblocket.

Sven Lagerbring

svenlagerbring

Sven Lagerbringring studerar vid Lunds universitet från 1720 och blir 1742 professor i historia där. Bland hans mera betydelsefulla arbeten märks De usu et utilitate historiarum (1745) där han i tidens anda upptar frågan om historiens uppgift till granskning, och främst De fide historica monumentorum islandicorum (1763) där den isländska litteraturens historiska källvärde för första […]

Sven Lagerbring (1707-1787)

Professor i historia Lagerbring var född Bring men adlades 1769 och tog namnet Lagerbring.Professor i historia 1742, doktor i juridik 1751.Hävdade på ett banbrytande sätt källredovisning och källkritik. ”Sanning är historiens liv”. Byst av Albert von Stockenström 1907. Universitetsplatsen vid runstenskullen.

Sven Nilsson (1787-1883)

Professor i naturalhistoria. Lärdomsgigant som brevväxlade med Darwin. Föregångsman inom svensk ornitologi och zoologi samt banbrytande arkeolog.Läs mer om Sven Nilsson. Bysten gjordes av John Börjesson invigdes 1902. Lilla Torg söder om universitetshuset.

Sven Tveskägg, (960 –1014), dansk kung, Lunds grundläggare

Sven Tveskägg

Sven var son till danske kungen Harald Blåtand och far till Knut den store. Kung av DanmarkPå 900-talet började de löst sammansatt nordiska småkungadömena att utvecklas mot att bli kristna medeltidsmonarker så som skett på kontinenten. Harald Blåtand utvidgade den danske kungens makt genom att skapa ett överhöghetsvälde med utspridda stödjepunkter. För detta krävdes pengar, […]

Svenskarna anfaller Skåne och Lund

karlknutsson

Den svenske kungen Karl Knutsson kommer till Skåne med en här 1452. Med tiden anländer han till Lund med ”kärrebössor”, dvs kanoner. Den 16 februari står han med sina styrkor utanför staden och försöker med förhandlingar locka ärkebiskopen att byta sida. Tillslut angriper Karl Knutsson Lund och lägger staden i aska och ruiner. Dock får […]

Svenskarna föll in i Skåne

LundiArtal

Svenskarna besegrade en skånsk bondehär vid Dalby. Lundagård och Domkyrkan försvarades medan själva staden Lund brändes till stor del.

Svenske kungen kommer till Lund

KarlX

1658 kommer Karl X Gustav till Lund. Det svenska sällskapet blir inte särskilt imponerade av staden, vilken besiktigas under ledning av superintendenten Peder Vinstrup.

Syndernas damm

Syndernas damm

I Botaniska trädgårdens sydöstra del ligger en liten damm som under 1900-talets första hälft gavs en särskild, symboliskt laddad funktion. Dit gick nämligen familjer från Nöden för att på det judiska nyårets första dag kasta sina synder i vattnet. Sedvänjan som kallas ”tashlikh” stammar från östra Europa där den uppstod under medeltiden. Synderna skulle egentligen […]

Söderlyckan – skejtboardbanan i stadsparken

Skejtbanan

Så här började det Lunds skateboard- och konstförening började driva frågan om att bygga en skateanläggning i Lund 2011. 2012 kom det in ett medborgarförslag till kommunfullmäktige från Sanna Young. Kommunfullmäktige i Lund beslöt att bevilja 11 miljoner till projektet. Det gjordes därefter en stor utredning kring lämpliga platser. Ett antal workshop ordnades med skejtarna […]

Södertull

Kvarteret Södertull infattas av Magnus Stenbocksgatan, Stora Södergatan och Gyllenkroks allé. Vid Lunds södra infart fanns fram till 1811 ett tullhus där den s k landtullen betalades då varor togs in i staden.

Södra Esplanaden

Anlagd 1891. Namngiven 1902. Under 1800-talet kallades sträckningen Vallgatan.   Gatan följer den medeltida stadsvallens sydöstra sträckning från Stora Södergatan till Östra Vallgatan. Esplanad betyder bred, trädplanterad gata. I Lund finns bara en motsvarighet, nämligen S:t Laurentiigatan med sin plantering från 1894, men denna är snarare en boulevard. I Paris löper boulevarderna längs de gamla […]

Tage Erlander

Erlander Tage

Tage Erlander liknar Esaias Tegnér på det sättet att han var värmlänning men också mycket lundensare. Han kom till Lund 1920, började läsa naturvetenskapliga ämnen, dock utan examensresultat. I stället blev han socialist och nationskurator, och i Lund å fann han sin hustru Aina. Minnstavlan finns på Svanegatan 16. Läs mer om lundaprofilen Tage Erlander.

Tavlorna i Mårtensporten – entrén till Carlssons trädgård

Charpentier8

 År 1939 slog Albin Carlsson upp grindarna till sin utomhusservering i kv. Galten. Från Mårtenstorget nåddes Carlssons Trädgård genom en gammal körport i ett av husen vid torgets sydsida. Porten blev en så viktig entré för kaférörelsen att den 1942 förstorades med stora målningar som skyddades bakom glas. Porten kom att kallas Mårtensporten.Dekorationsuppdraget gick till den då lundabaserade konstnären Holger Charpentier (1910-1991).          I sviten ingår tre motiv från Carlssons trädgård. Målningen med torghandlarnas parkerade vagnar och tjudrade hästar är hämtat från den […]

Tegnér

Kvarteret Tegnér infattas av Adelgatan, Lilla Tomegatan, Hjortgatan, Stora Algatan och Tegnérsplatsen. Kvarteret är namngivet efter professorn och skalden Esaias Tegnér vars staty sedan 1853 står på Tegnérsplatsen.

Tegnér d. y., Esaias (1843 – 1928), professor och bibelöversättare

På östra kyrkogården i Lund vilar en sonson till biskop Esaias Tegnér (fadern var docent i arabiska och kyrkoherde i Källstorp). Han hade samma namn som sin farfar och brukar därför få tillägget ”den yngre”. Han blev 1879 professor i österländska (semitiska) språk i Lund, men fick snart andra intressen. Han invaldes 1882 i Svenska […]

Tegnér, Hedvig ( 1866 – 1961), konstnär och Ingeborg (1892 – 1996), lärare

Tegnér Hedvig

I Lund väcker namnet Tegnér tankar på den store skalden Esaias (1782 – 1846) och hans gärning, hans staty på platsen med hans namn och kanske på hans hus på Gråbrödersgatan. Någon kanske minns hans sonson Elof (1843 – 1900), universitetsbibliotekarien. Elof var gift med konstnären Hedvig Tegnér och alltså var skalden farfarsfar till Elofs […]

Theodor Wåhlins ankarslut

Wåhlin1

Vid Kiliansgatan ligger domkyrkoarkitekten Theodor Wåhlins hus. Där hade han både sitt kontor (bottenvåningen) och sin bostad. Huset som är från 1860 byggde han om 1910. Som kronan på verket formgav han fasadens dekorativa ankarslut i jugendstil. Högst upp finns husets ursprungliga byggnadsår och över första våningens fönsterrad ytterligare fyra smidda ankarslut. Från vänster läst, […]

Thomander

Thomander ortofoto 17

Kvarteret Thomander infattas av Biskopsgatan, Tomegapsgatan och Sandgatan. Kvarteret har sitt namn efter professorn och biskopen Johan Henrik Thomander. Hans dotter Ida och hennes make Gottfrid Warholm lät 1893 bygga ett barnhem i kvarteret, 1895 ett ålderdomshem vid Tomegapsgatan. Slutligen inrättades 1895 Thomanderska studenthemmet vid Sandgatan.

Thorild Wulff

Wulff

Thorild Wulff (1877 – 1917), botanist och forskningsresande. Wulffs första resa – till Svalbard 1899 – resulterade i doktorsexamen 1902.  Han besökte Indien 1902. Tillsammans med Albert Engström kom han till Island 1911, vilket bl.a. resulterade i Engströms islandsbok Åt Häcklefjäll. Under en rad resor till Kina, Japan och Indonesien under åren 1912 – 1914 […]

Tomegapsgatan

1669: Prenss strätit. 1783: St: Tome gat:, Thomæ gap. 1799: St Tomas gatan. 1804: Tommegatan. 1821: St. Thomæ gaps gata. 1837: Tomegapsgatan. Gatan har namn efter det gap (hål) i stadsvallen som den ledde fram till.  Noga räknat nåddes vallöppningen även via Vallgatan, Adelgatan och Stora Tomegatan. Öppningen hette redan 1585 S Thome gav, men […]

Toppen

Toppen ortofoto 18

Kvarteret Toppen infattas av Lilla Tvärgatan, Stora Tvärgatan och Bankgatan. Kvarteret Toppen bildades då Bankgatan 1934 skar av kvarteret Svarvarens östra del. Den trekantiga formen gav upphov till namnet.

Tornberg, Anders (1937-1997), gallerist

Tornberg Anders

Galleristen och konstsamlaren Anders Tornberg blev en legend redan under sin livstid. Men han hade ursprungligen inga galleridrömmar, utan kom till Lund för att bedriva akademiska studier med målet att bli journalist. Vägen till galleriet kom att gå via ett passionerat intresse för tjurfäktningar, som grundlades i ungdomen under en liftarsommar då han passerade spanska […]

Torsten Andrée (1900-1981)

Socialdemokratisk politiker. Kommunalman och landstingsråd. Riksdagsman 1949-52. Nära vän till Tage Erlander.Drev byggandet av lasarettsblocket som invigdes 1968.Mer om Torsten Andrée Bysten utförd av Arne Jones Utanför Centralblocket.

Torvlaboratoriet

Arkitekten Klas Anshelms första hus I Lund var torvlaboratoriet i hörnet Torna-Tunavägen.  Det byggdes 1951. 2019 byggdes studentområdet Marathon i samma hörn. Klas Anshelm skapelse fick inte rivas. Den blev till en tvättstuga. Det f d torvlaboratoriet är klätt med tegel i lite olika nyanser från Slottsmöllans tegelbruk vid Halmstad, samma tegel som Anshelm använde […]

Trafiklåset vid Stortorget – 50 år sedan

Tidigt på morgonen 29 mars 1971 satt fyra herrar mitt på gatan vid Stortorget och drack kaffe. Den natten hade ”låset i Lund” införts. 21 000 bilar hade stoppats från att köra tvärs genom centrum.  60-talet var privatbilens förlovade decennium. Nu fick ”vanligt folk” råd att köpa bil. Att köra rakt genom centrum mellan söder […]

Trotzig, Birgitta (1929 – 2011), författare

Birgitta Trotzig är en av 1900-talets främsta svenska författare. Hon fick ta emot många priser för sitt författarskap och den största utmärkelsen var att hon 1993 valdes in i Svenska Akademien där hon efterträdde författaren Per-Olof Sundman på stol nummer sex. Hon föddes i Göteborg och var enda barnet till Oscar och Astri Kjellén som […]

Trotzig, Ulf, (1925 – 2013) konstnär

Ulf Trotzig gick bort 2013. Han var då 88 år gammal och hade varit verksam in i det sista. Han räknas som en av de mest framstående abstrakta konstnärerna i Sverige. Han föddes i Föllinge, Jämtland. Familjen flyttade till Kristianstad där fadern fick tjänst som provinsialläkare och Ulf växte upp och gick i skola. Han […]

Trädgården

Kvarteret Trädgården infattas av Stora Tvärgatan, Bankgatan, Korsgatan och Grynmalaregatan. Namnet härrör från en handelsträdgård som en gång låg i kvarteret.

Trädgårdsgatan

Utlagd på 1870-talet i Nya Stan (Nöden). Namnet är avhängigt ett trädgårdsmästeri i nuvarande kvarteret Trädgården.

Tufsen – tidlös lekskulptur

Tufsen

”Jag har utgått från barnets lust att gömma sig, att rutscha utför och att klättra högt för att få känslan av fara”. Så förklarade den danske skulptören och arkitekten Egon Möller-Nielsen sina tankar när han i slutet av 1940-talet började göra skulpturer att leka med.Ett resultat blev Tufsen som lundabor i alla åldrar har kära […]

Tullgatan

Namnet som fastställdes 1927 syftar på det tullhus som  fram till landtullens avskaffande 1811 låg vid Stora Södergatans västra sida i nuvarande kvarteret Södertull. Tullgatan började planeras på 1910-talet och lades ut 1926 i samband med att bostadshusen längs gatans norra sida uppfördes.

Tuna slott och Tunaparken

Tuna slott

Det vilade en mystik över Tuna slott. Det beboddes av en gammal dam med korkskruvslockar. Hon syntes sällan till. Men skymtades då och då när hon färdades i vagn. Den som smög sig in i parken skrämdes bort av en stor skällande Sanktbernhardshund. Tuna slott revs 1948. Här är berättelsen om två damer, ett slott […]

Turistbyrån har flyttat

Turistbyran

Lunds stationshus från 1858 fylls med verksamheter. Senaste tillskottet är turistbyrån som i januari 2018 flyttade från Stadshallen. Flytten innebär en betydligt mindre yta för souvenirer och annat som hör till en turistbyrå.  Det är i den forna biljetthallen som turister och Lundabor ska få service. Ytan delas med biljettförsäljning (Ticketmaster). Men nej, biljetter till […]

Två biskopar utses – i Lund och i Dalby

egino

1060 blir Henrik Lunds förste biskop. Denne engelsman har tidigare varit biskop på Orkneyöarna och kapellan vid Knut den stores hov. Henrik, som förträder den anglosaxiska kyrkan, har en konkurrent i Egino som samtidigt blir biskop i Dalby. Egino är vigd till ämbetet i Bremen. Efter Henriks död 1066 blir Egino biskop i Lund över […]

Tycho Brahe (1546-1601)

Banbrytande astronom och astrologÅr 1572 observerade Brahe en nova (eg. en supernova) och skapade detta begrepp Bysten invigdes 1901 vid Lundagårdshuset och flyttades sedan till det nerlagda observatoriet i Stadsparken. Numera finns den vid Astronomiska institutionen vid Sölvegatan. 

Tyskt inflytande

tyskt

Ökade internationella kontakter. Detta gäller främst med Tyskland som utövade ett dominerande inflytande på Lundaakademien.

Tågolyckan 1987

Tidigt på morgonen 11 juni 1987 gick stort larm i Lund. Sju vagnar på ett godståg hade spårat ur i armaturkurvan.  Innan man visste vad som fanns i vagnarna var det spänt läge. Alla tillgängliga resurser kallades in, räddningstjänst, polis och till och med lottorna ringdes in. Det var och är den mest dramatiska tågolyckan […]

Täppan

Kvarteret Täppan infattas av Korsgatan, Bankgatan, Södra Esplanaden och Trädgårdsgatan. Täppan ligger inom det område som på 1800-talet kallades Ripas äng och namnet associerar till småskaligt jordbruk.

Uarda-akademien

Uardaakaddemin

Uarda-akademien instiftades av Sten Broman med syfte att ”verka för den lundensiska spextraditionens bevarande i kombination med nyskapande produktivitet”. Akademien, som tog sitt namn efter det klassiska lundaspexet Uarda från 1908, instiftades i samband med att spexet firade 50-årsjubileum. Enligt akademiens hemsida är den, ”en sammanslutning av aktiva och före detta spexare och karnevalister, vars […]

Ugglan

Ugglan ortofoto 21

Kvarteret Ugglan infattas av Stora Tvärgatan, Råbygatan, Södra Esplanaden och Bankgatan. Kvarteret ficks sitt namn efter ”Ugglehuset” vid Södra Esplanaden. Byggnadskomplexet uppfördes 1901 som Lunds församlingshem som på gaveln mot Södra Esplanaden bär en stenuggla.

Ugglan – vishet flit och trofasthet

Ugglan1

Lunds församlingshem uppfördes 1900-01 efter ritningar av Alfred Arwidius. Mot Södra Esplanaden reser sig en hög gavel över före detta entrén till samlingssalen. På krönet sitter en skulpterad uggla (närmast en berguv). Stenreliefen under ugglan bär texten LUNDS FÖRSAMLINGSHEM BYGGDT 1900. En halmflätad bikupa ingår i kompositionen. Bakgrunden utgörs av lövade ekgrenar med ekollon. Verksamheten […]

Universitetet

Universitetet ortofoto

Kvarteret Universitetet infattas av Paradisgatan, Sandgatan, Lundagård och Kyrkogatan. Inom kvarteret finns Universitetshuset, Palaestra och den ursprungliga Anatomiska institutionen vid Sandgatan. Den stora platsbildningen är givetvis Universitetsplatsen, men söder om Universitetshuset finns också det som en gång var Lilla Torg.

Universitetet stängs tillfälligt

krig

Skåne blev skådeplatsen för fälttåg och svåra härjningar under 1670-talet. Universitetet stängdes och dess tillhörigheter fördes i säkerhet till Malmö inför annalkande dansk trupp redan i månadsskiftet juni/juli 1676. Slaget vid Lund stod sedan 4 december. Läs mer om universitetets historia här.

Universitetet vid sekelskiftet

Studenter1900

Studenter och lärare är vid denna tid en liten men iögonfallande del av Lunds befolkning (som var cirka 16 000) Antalet studenter uppgår till 581. De bär alltid sin vita mössa under sommarhalvåret. Professorerna som är nästintill enväldiga bär alltid hög hatt.

Universitetets humanister och teologer samlade i LUX

Lux

Skeletten och de uppstoppade djuren på Zoologiska museet har ersatts av studenter och SOL har fått sällskap med LUX. Det klipptes inte utan knöts ihop band när universitetets nya hus för humanister och teologer invigdes. LUX består nämligen av gamla Zoologen och Zoofysiologen som har öppnats upp och förenats med en modern nybyggnad i glas. […]

Universitetsplatsen

Universitetsplatsen1

Där nuvarande universitetplatsen breder ut sig fanns från slutet av 1600-talet en akademiträdgård. I mitten av 1700-talet antogs Carl Hårlemans plan för en ny botanisk trädgård på samma plats och denna drevs här till 1860-talet. Mest känd är den för odlingen av 50 000 mullbärsträd för framställning av svenskt silke. 1862 påbörjades anläggningen av en ny […]

Ur Lundapressens historia

”Det är synd att Lund inte har en dagstidning”. Ett vanligt klagomål – och ändå har Lund ett förflutet som en livlig tidningsstad. På 1880-talet kom det ut fyra tidningar här. Det berättar Ingrid André, redaktionsansvarig för Kulturportalen, som har läst om lundapressens historia i UB:s tidningskällare. Lunds äldsta tidning kom ut redan när Karl […]

Uret i Domkyrkan spelar

Två gånger om dagen spelar en av Domkyrkans främsta sevärdheter In Dulci Jubilo. Uret har fascinerat besökare i mer än 550 år.

Utgrävningen av Lund.

Maria Minor

Från fyndinsamling till stratigrafisk dokumentation Utan arkeologin hade kunskapen om det medeltida Lund, minst sagt, varit mycket bristfällig. Historieskrivningen hade bestämts av ett fåtal, mer eller mindre pålitliga, skriftliga dokument, ett par stadsbilder från 1500- och 1600-talen samt några bevarade monument (två kyrkor, fyra tegelhus, stadsvallen och det medeltidspräglade gatunätet). Mycket lite hade varit känt […]

Utrymt fredsfält

Chillida 2

Eduardo Chillidas skulptur från 1972 bortfördes 23/9 2018 från Stortorget. Förvisningen av ”Campo espacio de paz” uppges vara tillfällig (upp till några år!!!) och ha samband med en ombyggnad av Stadshallen. Den kvarlämnade skylten kan tyvärr ge den tillfällige turisten intrycket att han står inför verket när det i själva verket är fråga om skulpturens […]

Utzonhusen

Arabstaden, Sparbankshusen, Östberlin eller Berlinmuren. Det figurerar en del namn på de gula radhusen i Planetstaden.  Finaste namnet är Utzonhusen. Så heter de för att de ritades av den danske arkitekten Jørn Utzon. Han blev världsberömd när han ritade operahuset i Sydney. Att han ritat radhus i Lund är möjligen mindre känt. 45 hus i […]

Vad blir kvar av Lunds station?

Stationen

År 1858 kände ingen till ordet resecentrum och ingen hade druckit latte (inte i Lund i alla fall). Detta var året då Lunds stationshus stod färdigt. Järnvägstrafiken hade kommit två år tidigare. Ännu vet vi inte vem som ritade det pampiga huset. Troligen var det en dansk arkitekt men vi vet inte säkert. En del […]

Vallen i Botan

Vallen i Botan

Längs Tunavägen och Olshögsvägen löper rester av den vall som en gång inhägnade ett åkerstycke kallat Tornalyckan. På kartan från 1704 heter området Lunde Hospitals Jord. Där anlades 1862-67  Botaniska trädgården. Vallen syns tydligast vid den östra grinden mot Olshögsvägen, men när besökaren väl fått upp ögonen för formationen är det inte svårt att följa […]

Vandrande stenar

Har man ögonen med sig när man går runt i Lunds stadskärna kan man här och där i socklarna på olika byggnader se välhuggna sandstenskvadrar som omisskännligen kommer från någon av Lunds alla 1100-talskyrkor. Det framgår av materialet och huggteknik, och ibland har de en liten fin kantbehuggning. Idag kan det kosta stora pengar att […]

Vanningadammen

Helgonabacken dominerades på medeltiden av benediktinerklostret Allhelgonaklostret. Det grundades troligen någon gång på 1070-talet. Klosterbyggnadernas läge motsvaras idag av platsen mellan Universitetsbiblioteket och Reumatologen. Klostret övergavs efter reformationen, byggnaderna skadades i samband med slaget vid Lund 1676 och sprängdes efter hand under 1600-talets senare del. Stenen behövdes för andra byggen. Klostrets ägor – Helgonagården – […]

Vattenblänk

Råbysjön

Lund har ont om vatten, i synnerhet badvatten. Den som vill bada får cykla till Bjärred eller Lomma. Stenbrotten i Billebjär och vid Dalby är också populära badplatser. Höje å är inte badbar. Men nu 2016 byggs faktiskt en sjö i Lund. Det är på nya Råbylund öster om Gastelyckan som Råbysjön skapas. Den blir stor […]

Vi flyttade till Väster på 1940-talet

Sommaren 1946 flyttade vi in i tvårummaren på Byggmästaregatan 6A. Huset var inte färdigbyggt, endast vår lägenhet var inflyttningsklar. Trappuppgångarna bestod av rå betong, trappräcken saknades. El var inte inkopplad, men det gick bra för gasspis var det normala och så hade vi fotogenlampa. Den första tiden var vi ensamma i huset. Hur kunde detta […]

Viking Eggeling

Eggeling Viking

Viking Eggeling (1880 – 1925), målare och experimentfilmare, pionjär inom den abstrakta avantgardefilmen. Han växte upp i Lund, där hans far hade en musikaffär (Eggelings musikhandel) och även arbetade som musiklärare. I Lund finns ett Viking Eggeling-Sällskap, bildat 1988. Minnestavlan finns på Stortorget 2.

Villa Sunna

Villa Sunna

I hörnet Tornavägen / Dalbyvägen ligger Villa Sunna omgiven av en, om än sargad, fin park. Villan är numera föreningslokal för de som bor i de fem husen som utgör Villa Sunnas bostadsrättsförening. Då och då öppnas huset för konst- och hantverksutställningar. Parken ägs av Lunds kommun och den får alla besöka. Gleerups sommarnöje Villan […]

Vindflöjlar

0 DSC 3534

Vind- eller väderflöjeln har mycket gamla anor. Sveriges äldsta bevarade är den från Söderala kyrka i Hälsingland. Flöjeln fanns på kyrktaket fram till 1700-talet, men är tillverkad omkring 1050 och satt troligen från början på ett skepp. Lunds äldsta exempel är en miniatyr i mässingsplåt som kan ha suttit på stäven på ett så kallat […]

Vipeholms gravplats

Vipeholmgrav

”Var resan stormig huru skön är hamnen”. Så lyder texten på den minnessten som rests på Norra kyrkogården över 560 patienter på Vipeholms sjukhus för utvecklingsstörda. Åren 1935-1965 begravdes barn, kvinnor och män i denna grav. Endast några få fick en liten egen sten med namn. Övriga är anonyma. Om anhöriga inte ville eller kunde […]

Vitestam, Gösta, (1921 – 2005), professor i semitiska språk

Vitestam Gösta

Gösta Vitestam var från Österlen och behöll livet igenom en anknytning till denna del av Skåne. Samtidigt var han lundensare och lundabo mer än de flesta. Efter studier i klassiska och semitiska språk och en kortare tids tjänstgöring som lärare blev han 1968 professor i semitiska språk. Av universitetets humanistiska fakultet på den tiden och […]

Vårfrugatan

1783: Hästemöllare strätet. 1804: Hästmalare Strät. 1821: Häst-möllar-gränd. 1853: Hästmöllaresträtet. 1866: Wårfrugränd. 1875: Wårfrugata. 1896: Wårfrugatan. Ända in på 1860-talet anspelade gatunamnet på en hästdriven kvarn. Det moderniserande namnbytet skedde då denna kvarn var försvunnen och namnet inte tedde sig värdigt i stadsmitten. Vårfru- hänvisar till medeltidskyrkan Maria Minor som låg i kvarteret väster om […]

Vänskapens hus – en plats för trivsam samvaro sedan 1700-talet

Vanskapens hus

Vänskapens hus bedriver sin verksamhet i ett gammalt hus på Bredgatan 19 byggt 1794 och förvaltar grannhuset Bredgatan 21 byggt 1790. Husen ägs av kommunen. År 1977 flyttade Vänskapens hus in. Tio år senare ville kommunen göra om huset helt. Det skulle ändras helt och bestå av fyra lägenheter. Ninnie Sahlström, en av grundarna till […]

Världens första landstigning i Lund

Uarda landstigning

Den som vågar sig utanför Lunds kommungräns (till Staffanstorps kommun) har möjlighet att titta på minnesstenen över världshistoriens första landstigning i Lund. Den ägde rum den 9 april 1965, då Uarda-akademin, med Sten Broman i spetsen, tog sig med båt i Höjeå från Lomma till Lund. (Lunds kommun tillät inte att minnesstenen restes på lundasidan […]

Västergatan

1669: Stålbergsträtet. 1783: Tvärgatan. 1788: Tvärgatan. 1804: Tvärsträtet. 1809: Wästergatan. 1821: Vester-gatan. 1837: Vestergatan. Gatan fick sitt namn efter läget i stadens västra del. Den slutar idag med en stump mot järnvägen sedan den 1862 skars igenom av Nygatan.

Västertull

Kvarteret Västerull infattas av Stora Fiskaregatan. Nygatan, Västergatan och stambanan. Västertull som från början var en port i stadsvallen tjänade ända till 1811 som förtullningspunkt mellan land och stad. Kvarteret ligger dock en bit ifrån den gamla infarten. Stadsvallen låg nämligen alldeles väster om Klosterkyrkan som genom järnvägen förlorade sin integration med medeltidsstaden.

Västra Mårtensgatan

1405: s. Morthensgade. 1429: sancti Morthens gade. 1669: S:t Mårtens gatan. 1783: Mårtensgatan, halfva. 1837: Mårtensgatan. 1853: Mårtensgatan. 1866: Mårtensgatan. 1876: Mårtensgatan. 1886: Mårtensgatan. 1896: Westra Mårtensgatan. Mårtensgatan har sitt namn efter medeltidskyrkan Sankt Mårten (Martin av Tours) som låg på Filmstadens tomt vid hörnet till Bankgatan. Ända fram till 1877 hette hela sträckningen bara […]

Wahlbergs ateljé

Wahlbergs atelje1

På gården vid sydhörnet av Kiliansgatan och Skomakaregatan ligger en av Lunds märkligare byggnader, faktiskt stadens enda i sitt slag. Det var pofessorsfrun Clara Walberg, som 1904 lät uppföra ateljén åt sonen Sven Walberg. Han hade först tagit examen vid universitetet, sedan lärt hos Fredrik Krebs och utbildats vid konstakademin i Köpenhamn. Han gjorde karriär […]

Wahlöö, Per Fredrik (1926-1975), författare

Wahlöö Per

Per (Pelle) Wahlöö var son till Waldemar Wahöö och växte upp i Lund. Skolgången avverkades på Seminariet, Katte och Spyken där han efter vissa om och men tog studenten 1947.  Han var idrottsintresserad och tränade redan som gymnasist brottning. I början på 1950-talet var han sekreterare i LFF (Lunds fotbollsförening). Idén att bli författare bar […]

Wahlöö, Per Waldemar (1889-1982), journalist

Wahlöö Waldemar

Waldemar Wahlöö föddes i Örebro den 15 februari 1889 som son till polisöverkonstapel Per Persson och Adolfina Hildegard (*Ekbom) och gavs namnet Per Valdemar. År 1909 tog han studenten på reallinjen vid Karro (Karolinska läroverket) i Örebro. Efter en examensmässigt sett resultatlös tid i Uppsala gav han sig in på journalistbanan. I Uppsala hade han […]

Weibull, akademiker och historiker

Weibull Martin d ä

 Weibull är en släkt som härstammar från Vejbol i Sönderjylland, Danmark. Postmästaren i Landskrona Nils Jacob Weibull grundade Weibullsholm i början på 1800-talet. En son till honom var växtförädlingspionjären Walfrid Weibull. Weibull, Martin (1835 – 1902), historikerMartin Weibull var en centralgestalt i det akademiska Lund. Han blev ordinarie professor i historia 1888, men hade redan […]

Wennström, Ida (1892 – 1969 ), småskollärare, konstsamlare

IdaWennstrom

Småskollärarinnan Ida Wennström föddes i Rönneslöv i Halland 1892. Hon kom att tillbringa i stort sett hela sitt yrkesliv i Lund, där hon tjänstgjorde 1912-1952. Hennes stora fritidsintresse var släktforskning, som resulterade i tre tryckta skrifter om faderns resp. moderns släkt. Men Ida Wennström var också konstintresserad – det sägs att hon själv målade och […]

Wennström, Magnus, (1893 – 1974), stadsingenjör

Wennström Magnus

 Magnus Wennström föddes i Ränneslöv (Halland) och tog studenten i Lund 1918. Civilingenjör blev han 1922 vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm och samma år kom han till Malmö som biträdande ingenjör vid byggnadskontoret, för att sedan arbeta på stadsingenjörskontoret fram till 1924 då han tillträdde tjänsten som stadsingenjör i Lund – en befattning som […]

Westlinden

Det som gör denna lind unik är dess konkreta koppling till Linné. Han skrevs in vid Lunds universitet år 1727 under namnet Carolus Linnaeus. Många studenter passade på att latinisera sina namn när de blev akademiker– det doftade förstås lärdom. Linnés far hette Nils Ingemarsson från början.  Han tog sig namnet Nicolaus Linnaeus när han […]

Westling, Håkan (1928-2018), professor, universitetsrektor

Håkan Westling fyllde sitt liv med innehåll som var till glädje för många. Han föddes i Göteborg men sökte sig till Lund för medicinstudier – och detta Alma Mater var han trogen hela sitt liv. Han blev färdig läkare 1955. Forskarstudier ledde sedan till en professur i klinisk fysiologi 1967. Nästa steg i karriären var […]

Westman, Hans, (1905-1991), arkitekt

Westman Hans

Hans Westman föddes i Hökhuvud nuvarande Östhammars kommun i Uppland och tog arkitektexamen vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1929. Efter anställningar hos Hakon Ahlberg och Paul Hedkvist i Stockholm1929-1932, kom han till Malmö och arbetade under stadsarkitekt Erik Bülow-Hübe1933-1935. Hans Westman bedrev sedan egen arkitektverksamhet i Malmö 1936-1938 och därefter i Lund. I Lund […]

Westrup – industrialister, politiker, kulturpersonligheter

Westrup Lars Magnus

Westrup är en familj som under flera år var ledande i Lund. Westrup, Lars Magnus ( 1833 – 1905), handlare, politiker, bankmanHan kom ursprungligen från Allerum i nordvästra Skåne, kom till Lund 1857. Han övertog en diversehandel vid Stora Södergatan och blev snart en av de högst taxerade handlarna i staden. Han var stadsfullmäktig åren […]

Wicksell, Knut, professor, politiker, (1851 – 1926)

Knut Wicksell framstår idag som Sveriges främste nationalekonom genom tiderna med stort internationellt inflytande. Hans penningteori styr nu centralbankernas politik världen över. Ändå mötte han många hinder i sin akademiska karriär. Han var också radikalpacifist och en orädd debattör som utmanade institutioner som äktenskapet, kyrkan, monarkin. Han växte upp i Stockholm men förlorade sina föräldrar […]

Winstrup

Winstrup ortofoto

Kvarteret infattas av Sankt Petri Kyrkogata, Winstrupsgatan, Knut den stores gata och Bytaregatan. Från början var kvarteret en del av Gråbröder, Namnet är efter Winstrupsgatan som i sin tur fått sitt namn efter biskop Peder Winstrup (1605-1679).

Winstrup, Peder – en tidskapsel

Winstrup narbild

Det var biskop Peder Winstrup som övertalade den svenske kungen att inrätta ett universitet i Lund. Nu blir han själv, i mumifierad form, en av de stora attraktionerna när universitetet firar sitt 350-årsjubileum 2018. Hans kvarlevor är en guldgruva för forskarna och undersökningarna har bjudit på många överraskningar. – Han är en unik tidskapsel från […]

Winstrup, Peder (1605 – 1679), biskop, initiativtagare till Lunds universitet

Winstrup Peder

Peder Winstrup var den siste danske och den förste biskopen i Lunds stift. Han föddes i Köpenhamn och var son till biskopen över Själlands stift. Han gick i skola i Sorø, den tidens Eton i Danmark, och gjorde senare en flera år lång utbildningsresa på kontinenten där han träffade många av samtidens lärde. Vid hemkomsten […]

Winstrup, Peder, Exit från domkyrkan

Kändis i livet på 1600-talet – och ännu mera nu som sällsamt välbevarad mumie. Det handlar om Peder Winstrup, biskop i Lund från 1638 till sin död 1679. Han var den som först väckte tanken på ett universitet i Lund. Han begrovs i Domkyrkan där hans kista har stått på olika ställen – sedan 1875 […]

Winstrupsgatan

1669: Kungsgatan. 1783: Gråbrödre gatan. 1804: Lilla norra gat.. 1821: Lilla gråbröders gata. 1837: Gråbrödergatan. 1853: Lilla Gråbrödersgatan. 1866: Gråbrödersgränd. 1876: Winstrupsgatan.  Biskopen Peder Winstrup (1605-79) var verksam under tiden för Skånes övergång till Sverige och viktig för upprättandet av Lunds universitet.

Wiwen Nilsson

Nilsson Viwen

Karl Edvin ”Wiwen” Nilsson (1897 – 1974), silversmed och konstnär. Efter debuten på Göteborgsutställningen 1923 utvecklade han ett radikalt stramt geometriskt formspråk. Han blev en internationellt känd företrädare för svenskt silver- och guldsmide. Minnestavlan sitter på den plats, där Wiwen Nilsson hade sin verkstad 1927 – 1974. Tavlan är idag nästan oläsbar. På Kulturen (Kulturhistoriska […]

Wåhlin, Hans Fredrik Theodor (1864-1948), domkyrkoarkitekt

Wåhlin Theodor

Theodor Wåhlin föddes i Lund och växte upp där och i Malmö. Hans far, Carl Ludvig Wåhlin, kom ur en känd skånsk prästsläkt, men hade själv valt lärarbanan. Han var först lektor i hebreiska och teologi vid Katedralskolan, sedan rektor för folkskoleseminariet och till slut rektor för Malmö högre allmänna läroverk. Även på mödernet hade […]

Zettervall, Helgo (1831-1907), domkyrkoarkitekt

Zettervall Helgo

   Helgo Zettervall föddes i Lidköping. Han utbildades på Kungliga Akademien för De Fria Konsterna (FrKA). Samma år som han utexaminerades, 1860, utsågs han till domkyrkoarkitekt i Lund. Zetterwall efterträdde Brunius, som hade haft detta uppdrag sedan 1830-talet och som fram till sin död 1869 drev en hätsk kampanj (”trakaserier, sedermera systematiskt fortgående förföljelseskrifveriet i […]

Zoologiska museet då och nu

MG 6790

Zoologiska museet på Helgonavägen finns inte mer. Det är nerpackat i lådor och plastpåsar. Numera är det endast här på Kulturportal Lund man kan uppleva det av Lundabor, inte minst av alla skolbarn, älskade museet. En mindre del finns dock att se på den utställning som pågår på Historiska museet, bland annat uroxeskelettet med pilhål. […]

Åldringsvård 1893

Åldringsvård 1893

Tvåvåningshuset med adressen Tomegapsgatan 7 har på sin fasad en text i gjutjärn – ÅLDERDOMSHEM 1893. Förklaringen är att huset uppfördes av Gottfrid Warholm och hans fru Ida Thomander Warholm åt ”Frivilliga föreningen för de fattigas vård i Lund”. Ändamålet var att ”bereda ålderstigna fattiga, företrädesvis av arbetarklassen, sunda och billiga bostäder”. Från början fanns […]

Återbrukat på domkyrkan

De flesta lundabor har förmodligen sett Jätten Finn och uret i domkyrkan, men för den som har ögonen, och ibland en kikare, med sig, finns det mycket mer att upptäcka. Högst upp på tvärskeppsgaveln mot Lundagård finns det ett antal dekorelement som känns tämligen främmande för en romansk kyrka. Den som ligger bakom denna egendomliga […]

Ängen

Kvarteret Ängen infattas av Korsgatan, Trädgårdsgatan, Södra Esplanaden och Mariagatan. Namnet syftar direkt på rådmannen Ripas äng som bebyggdes och blev det nuvarande Nöden även om området först kallades Nya Staden.

Ärkestiftet inrättas

Arkestift

1103 reser kungen Erik Ejegod på pilgrimsfärd till det heliga landet och när han passerar Rom söker han upp påven (Pashalis II) som uppvaktas i frågan om ett nordiskt ärkebsikopsdöme. Påven ger sitt megivande. Året därpå dör kungen vid en anhalt på Cypern. Han får därför aldrig uppleva det högtidliga ögonblick då påvens utsände Albericus […]

Öster I – Lunds äldsta koloniförening

Radisely

Den framstående folkbildaren Nils Lundahl (1858-1940) var en av initiativtagarna till Lunds kolonirörelse. Han motionerade 1904 om att man skulle inrätta kolonilotter på den del av de fäladslotter som staden löst in. Han fick därefter i uppdrag att tillsammans med botanikprofessor Bengt Jönsson utreda frågan. Redan ett par månader senare bifölls ärendet i stadsfullmäktige och […]

Östertull

Kvarteret Östertull infattas av Östra Mårtensgatan, Östra Vallgatan, Skolgatan och Råbygatan. Östertull var från början en murad port i stadsvallen för trafiken från Dalbyhållet. Under svenskt styre efter 1658 inrättades en landtull och byggdes ett tullhus på den mark som numera är en gräsmatta framför Östra Kyrkogården. Förtullningen av varor från landsbygden upphörde 1811.

Östervångskolan

Ostervang

Lund är skolornas stad. Nya poppar ständigt upp. Andra försvinner. En som har försvunnit är Dövstumskolan som etablerades 1871 och så småningom bytte namn till Östervångsskolan.  Under detta namn flyttades den vid årsskiftet 2015-2016 från sin gamla tomt mellan Linnégatan och Dalbyvägen och länkades samman med Tunaskolan på Warholms väg. Där undervisas nu barnen i […]

Östra Mårtensgatan

1783: Mårtensgatan, halfva. Gatan var den viktiga infartsleden från öster och från Dalby. I stadsvallen reste sig den tegelmurade Österport eller Porta S. Martinij som den kallas på Vedels kartskiss från 1580-talets mitt. I övrigt se Västra Mårtensgatan!

Östra Vallgatan

1783: Wallgatan. 1886: Östra V.  Vallgatan benämndes under 1700-talet och 1800-talet hela vägen innanför stadsvallens östra halva. Det ökade bebyggelsetrycket gjorde så småningom det nödvändigt att särskilja de olika delarna och 1876 stadfästes namnet Östra Vallgatan.