logo Kulturportal Lund

Kulturportal Lund

Lunds historia och kulturarv

Biografmaskinistens son

Kulturportal Lund kan här publicera en text av lundabon Mikael Pettersson där han berättar om ett annorlunda barndomsminne. Han fick nämligen redan som liten pojke följa med sin pappa på dennes arbetsplats – biografen Reflex där han var biografmaskinist. När jag blev bekant med filmens värld När jag växte upp, som 60-talist, arbetade min pappa […]

Drottens kyrka

Kyrkan som burit namnen Sankt Salvator, Trinitatis och Drotten började rivas en tid efter reformationen 1536, men ännu 1544 stod den kvar som ruin. Modellrekonstruktionen presenterar templet som det bör ha sett ut fram tills rivningen inleddes. Då hade det stått på sin plats i nära femhundra år och byggts om vid minst tre tillfällen. […]

Fingerring av guld

Det tog en tid innan det hedniska bruket med gravgåvor helt försvann i Lund. I en grav strax öster om Sven Tveskäggs träkyrka från ca 990 låg den här guldringen mellan lårbenen på ett skelett som var så förmultnat att det inte kunde könsbestämmas. Graven, som placerats i ett förnämligt läge, kan dateras till ca […]

Gravarna på bakgården

Ett litet antal gravar i Lund ligger utanför kyrkogårdarnas vigda jord. Graven på bilden undersöktes i kv Gyllenkrok på en medeltida bakgård vid Stora Södergatan. Den gravlagde mannen var i fyrtioårsåldern när han dog under 1000-talets första hälft. Gravgropen var så kort att han fick läggas med böjda ben. Han hade inte dött en naturlig […]

Gravkapell i Lund

Den medeltida sedvanan att begrava de döda under kyrkans golv och runtom kyrkan var fram till 1800-talets början en självklar sak. Men allteftersom kyrkorna försvann och befolkningen växte blev det fullt.De kyrkogårdar inne i staden, som var i bruk längst var Krafts kyrkogård öster om domkyrkans absid (idag Krafts torg), Magle kyrkogård (belägen mellan Magle-gatorna) […]

Gubben på taket

Drottens kyrka byggdes om i slutet av 1130-talet. Kung Niels, som regerade 1107-34, är en trolig inititativtagare och viktig finansiär. Delar av yttertaken täcktes, möjligen för första gången i Danmark med plana tegelpannor. Rester av denna taktäckning hittades 1984 i en avskrädesgrop. På ett av pannfragmenten finns en ristning som visar kyrkan och dess torn. […]

Gudabild

Den 47 mm höga figuren i valrosselfenben framkom 1936 i jord från kv Kulturen 25 – tomten där Håkan Ohlssons nya tryckeri stod klart 1939. Fyndomständigheterna ger tyvärr ingen ledning när det kommer till hur gammal den lilla skulpturen är, men att den är från tidig medeltid står klart. Därmed kan det inte vara fråga […]

Kulturnatten – en lundauppfinning

kulturnatt

Kulturnatten – vad är det? Kulturnatten i Lund är ett evenemang av lundaborna för lundaborna.Lunds kommun, Kultur- och fritidsförvaltningen, är samordnare men Kulturnatten arrangeras i stor utstäckning av lundaborna själva. Ett åttiotal föreningar, kulturaktörer och privatpersoner bidrar med sitt enorma engagemang till det omfattande utbudet och den stora mångfalden. Universitetet är också en stor arrangör. […]

Kvinnan från 900-talet

Hon var 45-55 år gammal när hon begravdes på Lunds äldsta kyrkogård, alltså den som anlagts omkring 990 runt ”Sven Tveskäggs stavkyrka”. Den var troligen helgad åt Treenigheten (Trinitas). Graven är inte precist daterad, men torde ha grävts ned i moränleran omkring år 1000. Insvept i ett vid undersökningstillfället upplöst skynke hade kvinnan lagts till […]

Lunds badhushistoria

Medeltida badstugorRedan från vikingatid finns det uppgifter om att man badade, tvättade och rengjorde sitt hår. Arkeologerna har hittat många kammar och örslevar. Folk som hade råd hade egen badstuga på sin gård. För fattigt folk fanns det tidigt offentliga badstugor, som var flitigt besökta av både kvinnor och män. Den äldsta uppgiften om ett […]

Lunds rådhushistoria

Lund har haft många rådhus. Det finns historiska belägg för att det sedan medeltiden har det funnits rådhus vid Stortorget. Från slutet av 1400-talet vet man att fem stycken har legat på Stortorgets norra sida och dagens rådhus ligger på den östra sidan. Minnestavlan ovan finns på det stora f.d. bankhuset på torgets norra sida. […]

Minne av en förgången era

På Maskinvågen sitter en bortglömd skylt på sin rörstolpe. Den minner om förpackningsföretagat Åkerlund och Rausing som etablerades i Lund 1937 och växte till Lunds största industri. Fabriken fick till och med en egen hållplats – Källbymölla –vid den närbelägna stambanan. En starkt bidragande orsak till detta var från början att många av arbetarna bodde […]

Observatorieparken

En romantisk landskapspark skapades i slutet av 1800-talet vid Observatoriebyggnaden i vad som nu är en del av Stadsparken. Nu har denna park återskapats. Det är få parker i Sverige som är byggnadsminnen. Men Observatorieparken är ett sådant. Därmed kunde man inte plantera vad som helst. Bara tidstypiska träd och växter finns vid de återlagda […]

Processionskrucifix från 1100-talet

I medeltidens Lund med alla dess kyrkor tillhörde religiösa processioner vardagen. Det här processionskorset hittades 1903 i kv Paradis. På korsstammen står Salome med ett rökelsekar och på ändplattorna är det förmodligen evangelisterna som avbildas. Salome var en av kvinnorna vid Jesus kors. Nithålen höll en gång fast framsidans Jesus-figur. Korset är tillverkat i brons […]

Påven kom till Lund

Paven1

Den 31 oktober 2016 kom påven till Lund Den 31 oktober år 1517 spikade Martin Luther upp sina kyrkokritiska teser som tände reformationen. På årsdagen 499 år senare samlades lutheranska och katolska dignitärer från hela världen till en ekumenisk gudstjänst i Lunds domkyrka för att börja vandringen mot försoning. I spetsen påve Franciscus, Kristi ställföreträdare […]

Rosenius, Paul (1865 – 1957), läkare, ornitolog, författare

Rosenius Paul

Rosenius var född i Göteborg, kom i tidig ålder till Lund, där hans far blev professor i teologi. I Lund är han mest känd för att ha varit aktiv och drivande i den radikala föreningen DUG och i det s.k. Tua-kotteriet. I Sverige i övrigt blev han välbekant för sitt tidiga naturvårdsintresse. Han var en […]

Spel

Fynden i Lunds kulturlager visar att lundaborna gärna fördrev tid med olika slags spel. Vanligast är tärningar, men många pjäser och brickor har också kommit i dagen. Kända brädspel är hnefafl som som finns med i de isländska sagorna, kvarnspel, bräde och dam. Tärningar användes både i strategiska brädspel och vid ren hasard med pengar. […]

Stadsbönder

Ett välkänt faktum är att många medeltida lundabor fick ägna mycket arbetstid åt boskapsskötsel, jordbruk, jakt och fiske. Dessa binäringar kom I praktiken att vara viktiga långt in på 1800-talet. Först 1880 förbjöds stallning av kor inom stadsgränsen. Hästarna fick vara kvar långt in på 1900-talet. Från medeltiden och framåt fanns det dessutom gott om […]

Stenansikte

Sandstensskulpturen påträffades 1984 vid utgrävningen i Drottens kyrka. Upp och nervänd, låg den infogad i en trappa mellan långhuset och koret. Där hade den hamnat i samband med premonstratensernas ombyggnad av kyrkan på 1150-talet. Från början bör stenansiktet ha ingått i den skulpturala utsmyckningen av den stenkyrka (Drotten 1) som Sven Estridsen omkring 1050 lät […]

Svartbrödernas tegelugn

Inom dominikanklostrets område påträffades 1986 resterna av en stor ugn för tegeltillverkning. Munkarna behövde mycket tegel för sitt klosterbygge men kan också ha sålt till utomstående. Grundmurarna runt ugnen visar att den legat inne i en byggnad,. skyddad för väder och vind. Den hade fyra brännkammare där de handslagna råteglen staplades in. Troligen varvade munkarna […]

Testikeldolk

Dolkfästet är skuret i buxbom och dess falliska form omisskännlig. I Englands pryda 1800-tal kallades dolktypen ”kidney-dagger” vilket försvenskades till det lika obegripliga njurdolk. Den medeltida engelska benämningen var rättfram ”ballock-knife”. På lärd svenska blir detta testikeldolk men i folkmun lät det säkert annorlunda när det begav sig. Dolken är från 1300-talet. Ändknappen i mässing […]

Tre lyxföremål från 1000-talet

Lyxföremål från Främre orienten hamnade redan under äldsta tid i Lund och fick sin slutförvaring i kulturlagren. Överst syns en kam av elfenben från det bysantinska riket. På kamryggen ligger två lejon och därunder syns en and i en vassrugge. Det röda sidenstycket med applikationer i gult siden har troligen varit en manschett på en […]

Åskstenar – stenåldern i medeltiden

Under de 130 år som arkeologiska undersökningar utförts i Lund har ingen förhistorisk anläggning dokumenterats inom stadsområdet. De stenåldersverktyg som hittas i de medeltida lagren har liksom fossilerna belemniter (s k vätteljus) och sjöborrar ingen naturlig hemortsrätt i stadsmiljön. De har tagits dit av invånarna. Det låg uråldrig folktro bakom dessa amuletter som kallades ”åskstenar” […]