logo Kulturportal Lund

Kulturportal Lund

Lunds historia och kulturarv

Ryska huset – arkeologiska fynd

   Lunds historia

Tornstrukturer från tidig medeltid

l januari är 2008 undersökte Kulturens arkeologer de kulturlager som bevarats under källaren till det Ryska huset, Stora Södergatan 29. De första tomtgränserna kan dateras till 1000-talet. Under senmedeltid bodde och arbetade en skomakare här och då fanns ett stenhus på tomten.

Arbetena på fastigheten har fortsatt under 2008 och då  berördes även de inre delarna av tomten av markarbeten. Detta gav ytterligare tillfällen för arkeologerna att få inblick i kvarteret Murgrönan och dess historia. Kunskapen om kvarteret var sedan tidigare liten och undersökningen gav möjlighet att lära mer om medeltida förhållanden i denna del av Lund. Tomterna i kvarteret har behållit ett medeltida mönster med smala, djupa och genomgående tomter och endast i vissa delar har de strukturerats om.

Under året har resultaten från undersökningen bearbetats. analyser i form av dendrokronologi på trä (en dateringsmetod) funnet i brunnar och rännor samt C14 på trä från en ränna har slutförts. Detta har tolkats tillsammans, stratigrafi och fyndmaterial. och områdets historia har skrivits.

Historik

Den berörda tomten har ändrat form ett flertal gånger under historiens gång. Enligt en tomtrekonstruktion över Lund omkring Ar 1500, var tomten under medeltiden långsmal, orienterad i östvästlig riktning mellan Stora- och Lilla Södergatan, och hade bebyggelsen orienterad mot Stora Södergatan. Det finns endast ett omnämnandei skriftliga källor från år 1658 då det nämns att en Peder Gunnersen bodde på tomten.

Tomtens inhägnadssystem bestod dels av rännor och dels staket eller hägn. Tomten slogs samman med två andra under 1700-talet och bildade en stor stadsgård som inte upplöstes förrän inför byggnationnen av ”Ryska huset” år 1905.

Undersökningen inbegrep hela den västra delen av den medeltida tomten. Huvudsakligen påträffades tidig och högmedeltida lämningar men även en del senmedeltida gropar och brunnar. De intressanta resultaten av undersökningen bestod i de rännor och hägnader som markerade de tidigmedeltida tomtstrukturerna.

Tomtgränser

Den norra tomtgränsen gestaltades även tomtränna, som följde sträckningen av dagens norra byggnad, belägen 2 m söder om dagens tomtgräns. Rännan hade blivit omgrävd en gång, och då hade sträckningen flyttats ytterligare en meter söderut. Av den återstod endast en liten rest i de centrala delarna av den norm byggnaden. Rännorna hade troligen stått öppna under sin brukningstid, och rensats ut med jämna mellanrum. Ett flätverkshägn hade placerats söder om den först.i rännan, för att ytterligare manifestera gränsen. Det hade med tiden vält ned i den södra rännan och istället för att plocka bort det användes flätverkshägnet som skoning. I den andra rännan påträffades ett pennskrinslock av ek, daterat till 1000-1200-talet.

Den södra tomtgränsen manifesterades även den av ett rännsystem. Den första rännan hade grävts om minst en gång och ändrat sträckning något. Den tidigaste av rännstrukturerna var helt oskodd medan den senare rännan hade skotts med ett plank. I ett andra skede hade planket ersatts av ett flätverkshägn, som också fungerade som en skoning i rännan. I den östra delen av utsträckningen övergick rännan i ett hägn där endast stolpar fanns bevarade, for att sedan återigen övergå i en ränna med hägn i. beroende av topografin i området.

Ut mot Stora Sodergatan löpte en ränna i nordsydlig riktning, vilken var något förskjuten österut gentemot dagens tomtgräns. Den bestod av en djupt grävd ränna i vilken det hade stått ett plank.

Från Lunds äldsta tid

Vid undersökningen i Ryska huset kunde vi belägga att de smala tomtparceller som var gällande i Lund under 1500- till 1600-tal, hade sitt ursprung i Lunds äldsta tid. De grävda rännorna mellan tomterna markerade och manifesterade det privata ägandet. Tomtstrukturen sträckte sig tvärs över kvarteret och begränsades i väster av Stora Södergatan och i öster av Lilla Södergatan. Den aktuella tomten beboddes förmodligen av hantverkare men det var först under senmedeltid som läderspill och halvfärdiga sulor indikerade att det då var en skomakare som huserade där. Ut mot Stora Södergatan låg det sannolikt bodar. Kraftiga syllstenar antydde att tomten under senmedeltid varit bebyggd med ett stenhus.

Keramikfynd

Bebyggelsen och verksamheterna förändrades under tidernas gång, men tomtgränserna verkar ha hållit sig relativt stabila fram till 1700-tidet. Flera rännsträckor var försedda med flätverkshägn eller plank, och ibland båda. Skoningen av rännans kanter kan ha bestått av ett flätverkshägn medan ett plank har stått mitt i som en gränsmarkör. Fynd av östersjökeramik påträffades i rännsystemen, och i den norra, södra och västra tomtgränsen framkom trä som kunde dateras. Den första generationen rännor i den norra delen av tomten kunde dateras till 1000-talet medan den andra generationen rännor i den norra och den södra gränsen kunde dateras till omkring 1100-talet. Den västra tomtgränsen hade en betydligt senare datering till 1300-tal.

Text: Gertie Ericsson, arkeolog Kulturen. Gamla Lund Nytt 2008:6

  Senast uppdaterad 1 september, 2019 av Ingrid André
  Publicerad 22 december, 2010 av Rune Källén