logo Kulturportal Lund

Kulturportal Lund

Lunds historia och kulturarv

Lunds historia och kulturarv

Lund som medeltida kyrkligt centrum

domkyrk 01

Domkyrkan och dess föregångare Lund hade under medeltiden en särställning i Norden som kyrkornas stad, främst representerat av Lunds domkyrka, som var centralhelgedom för det danska ärkebiskopsdömet. Detta inrättades genom påven i Rom 1103 och omfattade till 1152 även Norge och till 1164 även Sverige. Med detta nordiska ärkesäte togs ett avgörande steg för att […]

Hardebergaspåret – minnen av en järnväg

BLHJ, uttytt Bjärred-Lund-Harlösa-Järnväg, är namnet på det som en gång var Lunds stads järnvägar. 1901 öppnades sträckan Lund – Bjärred och 1905 sträckan Lund – Harlösa. Hardebergaspåret är en rest av den sistnämnda sträckan.BLHJ gick med förlust redan från början. 1910 tog Lunds stad över driften. Men förutom militärer till Revinge, söndagsutflykter till dansbanan i […]

Nytt på portalen

Lund 1085

Så här kan Lund kan ha tett sig då Knut den helige år 1085 upprättade sitt berömda gåvobrev, alltså den donation som lade ekonomisk grund för upprättandet av domkapitlet och byggandet av Domkyrkan. Arton år senare – 1103 – installerades Danmarks förste ärkebiskop i Lund. Modellen bygger på skriftliga källor men framförallt på den arkeologiska […]

  Publicerad 5 februari, 2023

Munck-Falk, Anna (1901-2001), Lunds studentkårs vice ordförande 1926

Anna Munck af Rosenschöld föddes 18 juli 1901 ”Där cyanblått Öresund / smeker sanden vid Landskrona” skriver Q i studenttidningen Lundagård i en dikt om Anna Munck-Falk. Skalden Q är anonym men författarna lär vara Hjalmar Gullberg och Ivar Harrie. I karnevalståget 1924 var Hjalmar Gullberg Hamlet, Ingvar Andersson Henrik VIII och Anna Munck Anne […]

  Publicerad 22 januari, 2023

Axplock

Stadshallens historia

stadshall10

Stadsfullmäktige tillsatte 1930 en kommitté, som skulle utreda frågan om uppförande av en konserthusbyggnad m. m. Efter diverse turer och en arkitekttävling framlade kommittén 1941 ett förslag omfattande ett nytt byggnadskomplex längs Stortorgets hela östsida. Förslaget kom aldrig till utförande men diskussionen fortsatte. Under tiden hade bland allmänheten en allt kraftigare opinion växt sig stark […]

Svanegatan

1669: S:t Månss strätit. 1783: Svane strätet. 1784: Svane gatan. 1793: Swane strätet. 1809: Swanegatan. 1821: Swane-gatan. 1853: Svanesträtet. 1866: Svanegatan. Det är läget invid Svanelyckan som gett namnet. Området ägdes på 1600-talet av Olof Jensen Svane, förste stadskommissarie i Lund 1643-67. I stora drag motsvarade lyckan observatorieområdet. 

Kunglig festhall?

Denna nederdel av en ekstav påträffades 1980 vid grundgrävningen för SEB:s utvidgning vid Kyrkogatan  (huset inrymmer Kino). Även i sitt nedbrutna skick är ekstaven en mäktig pjäs, 175 cm hög och 80 cm bred. Den utgjorde en gång hörn i en stor träbyggnad, kanske en festhall på Lunds kungsgård. Eken fälldes enligt dendrodateringen 1103 vilket […]

Populära ämnen