Domkyrkan och dess föregångare Lund hade under medeltiden en särställning i Norden som kyrkornas stad, främst representerat av Lunds domkyrka, som var centralhelgedom för det danska ärkebiskopsdömet. Detta inrättades genom påven i Rom 1103 och omfattade till 1152 även Norge och till 1164 även Sverige. Med detta nordiska ärkesäte togs ett avgörande steg för att […]
BLHJ, uttytt Bjärred-Lund-Harlösa-Järnväg, är namnet på det som en gång var Lunds stads järnvägar. 1901 öppnades sträckan Lund – Bjärred och 1905 sträckan Lund – Harlösa. Hardebergaspåret är en rest av den sistnämnda sträckan.BLHJ gick med förlust redan från början. 1910 tog Lunds stad över driften. Men förutom militärer till Revinge, söndagsutflykter till dansbanan i […]
Så här kan Lund kan ha tett sig då Knut den helige år 1085 upprättade sitt berömda gåvobrev, alltså den donation som lade ekonomisk grund för upprättandet av domkapitlet och byggandet av Domkyrkan. Arton år senare – 1103 – installerades Danmarks förste ärkebiskop i Lund. Modellen bygger på skriftliga källor men framförallt på den arkeologiska […]
År 1887 kom Preben Noderman (1867–1930) till Lund för att påbörja sin första termin som student. Lund blev hans hemstad för resten av livet, en stad vars musikliv han tjugo år senare kom att ha stort inflytande över. Med honom fick Domkyrkan 1903 en lärd och påhittig kapellmästare och organist. Under ett tjugotal år framöver […]
Anna Munck af Rosenschöld föddes 18 juli 1901 ”Där cyanblått Öresund / smeker sanden vid Landskrona” skriver Q i studenttidningen Lundagård i en dikt om Anna Munck-Falk. Skalden Q är anonym men författarna lär vara Hjalmar Gullberg och Ivar Harrie. I karnevalståget 1924 var Hjalmar Gullberg Hamlet, Ingvar Andersson Henrik VIII och Anna Munck Anne […]
Stadsfullmäktige tillsatte 1930 en kommitté, som skulle utreda frågan om uppförande av en konserthusbyggnad m. m. Efter diverse turer och en arkitekttävling framlade kommittén 1941 ett förslag omfattande ett nytt byggnadskomplex längs Stortorgets hela östsida. Förslaget kom aldrig till utförande men diskussionen fortsatte. Under tiden hade bland allmänheten en allt kraftigare opinion växt sig stark […]
1669: S:t Månss strätit. 1783: Svane strätet. 1784: Svane gatan. 1793: Swane strätet. 1809: Swanegatan. 1821: Swane-gatan. 1853: Svanesträtet. 1866: Svanegatan. Det är läget invid Svanelyckan som gett namnet. Området ägdes på 1600-talet av Olof Jensen Svane, förste stadskommissarie i Lund 1643-67. I stora drag motsvarade lyckan observatorieområdet.
Denna nederdel av en ekstav påträffades 1980 vid grundgrävningen för SEB:s utvidgning vid Kyrkogatan (huset inrymmer Kino). Även i sitt nedbrutna skick är ekstaven en mäktig pjäs, 175 cm hög och 80 cm bred. Den utgjorde en gång hörn i en stor träbyggnad, kanske en festhall på Lunds kungsgård. Eken fälldes enligt dendrodateringen 1103 vilket […]
