logo Kulturportal Lund

Kulturportal Lund

Lunds historia och kulturarv

Tuna slott och Tunaparken

  Publicerad 3 september, 2015 av Ingrid André   Byggnader | Park och natur

Tuna slott

Det vilade en mystik över Tuna slott. Det beboddes av en gammal dam med korkskruvslockar. Hon syntes sällan till. Men skymtades då och då när hon färdades i vagn. Den som mög sig in i parken skrämdes bort av en stor skällande Sanktbernhardshund. Tuna slott revs 1948. Här är berättelsen om två damer, ett slott och vad vi i dag kallar Tunaparken. 

Egentligen fanns en tredje dam, Sophie, maka till lektorn vid Katedralskolan Paul Boström. Han uppförde Sophieberg, en gård som låg där bollplanen i nuvarande Tunaparken (hörnet Tornavägen/Tunavägen) ligger. Boström sålde gården till Gottfrid Warholm (1826-1906). Denne skulle flytta in i Tuna slott som byggdes 1866-67. 

En kulturell samlingspunkt
Det var inget kungligt slott men elegant i gult tegel med tinnar och torn inspirerat av engelsk gotik. Domkyrkoarkitekten Helgo Zettervall ritade denna bostad åt Emelie Thomander. änka efter biskop Johan Henrik Thomander (1798-1865). I Tuna slott bodde biskopsänkan med sina döttrar Ida och Emma. 

Ida gifte sig 1868 med Gottfrid Warholm. Så hade entreprenören och ordföranden i stadsfullmäktige fått en plats i biskopsfamiljen. Han och Ida fick inga barn och levde sitt liv på andra våningen i det fina slottet med dekorationsmålningar av Svante Thulin. Sophieberg stod kvar och användes som stall, brygghus, mangelbod och fruktkammare. 

Så länge biskopinnan levde var slottet en samlingspunkt för kultur och kristendom. Den eleganta bostaden var även lånebibliotek för studenter. 

Emelie Thomander antas ha inspirerats av trädgården vid biskopshuset på Helgonabacken när trädgården vid Tuna anlades. Ännu kan man ana hennes ambitioner av engelsk parkstil med slingrande gångar, udda träd bland annat blodbok, hängask och tulpanträd. 

Fukt, mögel och rivning
Den sista invånaren i Tuna slott var Ida Thomander Warholm, damen med korkskruvslockarna. Hon dog 1932. Nu stod huset tomt och förföll. Lunds stad köpte huset för en billig peng och ansträngde sig inte att bevara den vackra byggnaden. Under världskriget hade hemvärnet sina övningar där. En period bodde flyktingbarn från Lettland och Estland i slottet, som nu tappat mycket av sin glans. Den långe mannan i mitten i hatt är kommunalpolitikern Per Larsson.

Det tomma huset fick omfattande fuktskador och 1948 revs Tuna slott. 

Tuna flykting

Fram till 1958 fanns ridskolan förlagd till Tunaparken. Stall fanns i Sophieberg, en byggnad som fick stå kvar till 1959. 
Sven Hemmel använde det spökaktiga huset som förebild, när han ritade omslaget till Åke Holmbergs bok Ture Sventon i spökhuset.

Tunaparken
Från 1955 blev området en allmän park och är så ännu. Kvar av slottet finns alltså inget men i gräset kan man se hur dess yttre väggar är markerade med tegelstenar. I dag är en rosenträdgård anlagd där slottet stod. Också den fick förfalla men år 2 000 gjordes en upprustning med gammaldags buskrosor, perenner och kryddväxter. Den sköts av halvkommunala Markentreprenad. Lite skräpigt och förvuxet är det. Desto finare är broderiparterren med formklippt buxbom omgiven av idegran. Det är en liten oas anlagd i vad som under glansdagarna var köksträdgård.

Tuna2
Tuna3

 Tunaparken i dag är något av en genväg till Tunaskolan och för boende på Tuna. Man kan gott stanna till och läsa på informationsskyltarna och tänka sig en annan tid och på biskopsänkan och hennes dotter. 

Tuna4

Skyltarna kom upp år 2000 och skulle behöva bytas ut. De är förstörda av väder och vind och delvis oläsbara. Alla uppgifter stämmer inte längre. Förgäves har Kulturportalen letat efter den robinia som var slottets vårdträd. Vi anar att ett valnötsträd fått ersätta. 

Text: Ingrid Nathell, färgfoto: Claes Wahlöö

Läs mer

Lund utanför vallarna. Bevaringsprogram. Del 1. 1991.

  Senast uppdaterad 25 augusti, 2019 av Annika Andre