logo Kulturportal Lund

Kulturportal Lund

Lunds historia och kulturarv

Själabodarna vid Själbodgatan i Lund

  Publicerad 28 mars, 2010 av Rune Källén   Kvarter | Vård och stöd

BVkvsjalabodarna

 Under medeltiden var kommunal fattigvård sällsynt, och ingenting antyder, att någon sådan då förekommit i Lund. Här synes vården av de fattiga helt ha legat i kyrkans händer. Vid reformationen 1536 var det för statsmakten angeläget att befintliga inrättningar för vården av fattiga och sjuka skulle äga bestånd, och så blev också  fallet med Lunds båda medeltida sjuk- och fattighus, S:t Jörgens hospital ute på öster och Helgeandshuset vid Södertull. De sammanslogos på 1580-talet till en inrättning, inhyst i Helgeandshuset. Denna stiftelse, från början ägd av domkapitlet men efter Skånes övergång till Sverige förvaltad av kronan, var sjuk- och fattighus intill år 1774, då den upplöstes och dess egendom lades under Malmö hospital.

Helgeandshuset tycks emellertid inte ha varit tillräckligt för de existerande behoven, ty det upprättades under tiderna efter reformationen andra fattighus i staden. De kallades själabodar, en benämning sammansatt av ett gammalt ord siael med betydelsen ”en fattig” och bodar med betydelsen ”hus”. Själabodar betyder alltså helt enkelt fattighus. En mer än hundraårig tolkning av benämningen såsom betydande ”gåva given till själens frälsning” är oriktig”.
(Ortnamnsforskaren Bengt Pamp skrev dock 1998 ”Ordet själ häntyder på den äldsta avsikten med gåvan: den har skänkts till förmån för någons själ eller eviga välfärd”. Red.amn.)

Från 1600-talet finns uppgifter som visa, att det då i Lund fanns fyra inrättningar, som kallades själabodar. De voro Råby själabodar, Torslowska själabodarna, Knutslagets själabodar och Stadens själaboar.

Råby själabodar

Råby själabodar hade instiftats av innehavaren av kantoratet vid Lunds domkyrka magister Wessel Pallessen med understöd av en av kung Fredrik II den 4/11 1567 gjord donation, omfattande den s.k. Hunnerupsmarken. Enligt kungens donationsbrev var inrättningen instiftad ”till fattigas underhållande”.  Den låg på 1600-talet vid Råbygatans västra sida. Råby själabodar med tillhörande ränta lades genom kungl. Brev 21/6 1756 till Akademien i Lund. På 1784 års karta över Lund finner man inrättningen på tomten n:r 65 (motsvarande södra delen av nuvarande n:r 5 i kvarteret Själabodarna) med benämningen ”Academiens Siäleboder”. Senare kallas den vanligen ”Akademiens fattighus”. Huset är rivet sedan början av 1900-talet.

Torslowska själabodarna

Torslowska själabodarna stiftades genom testamente av stadskomministern Severin Torslow den 30/11 1692. Inrättningen utgjordes av ett hus, beläget vid Klostergatan där Grand Hotell nu ligger. Den ställdes från början under Kalendegillets vård. År 1861 uppfördes för stiftelsens medel ett nytt hus vid Lilla Algatan på tomten med dåvarande n:r 58, nu motsvarande norra delen av n:r 5 i kvarteret Själabodarna. Stiftelsen och huset existerar fortfarande; huset ägs sedan 1889 av Lunds stad.

Stadens själabodar

Stadens själabodar är en inrättning av okänd ålder. Den nämnes på 1690-talet som ”de fattiges bodar”. I en notis från 1738 har den namnet ”Lunderstenska själabodarna”, antagligen därför att den låg i närheten av den stora tomt vid Lilla Algatans norra sida, som vid 1600-talets slut ägdes av professorn John Lundersten.
På 1784 års lundakarta är ett hus med beteckningen ”Stadens Siälebodar” markerat på tomten n:r 62 (nu ingående i kvarteret Själabodarna n:r 1) och på exakt samma plats som det ännu kvarstående gamla fattighuset. Av allt att döma är det det kvarstående huset, som fanns redan då. Hur förhållandet varit med Stadens själaboder i äldre tid är tillsvidare okänt.

Text: Ragnar Blomqvist, dåvarande stadsantikvarie. Originalet finns i Kulturens arkiv. (Skrivet i början av 1970-talet. Red.anm.)

  Senast uppdaterad 15 augusti, 2019 av Ingrid André