logo Kulturportal Lund

Kulturportal Lund

Lunds historia och kulturarv

Saluhallen under 1000 år

  Publicerad 25 mars, 2010 av Rune Källén   Byggnader | Lunds historia

GN_saluhallen1000

En våg från medeltiden hittades när Kulturen under sommaren genomförde en arkeologisk undersökning på Saluhallens innergård. Den föranleddes av den planerade utbyggnaden av Saluhallen. Kvarteret är ur arkeologisk synvinkel dåligt känt.

Platsen för undersökningen ligger indraget från gaturummet, vilket den av allt att döma gjort även under medeltiden. Under 1500- och 1600-talen har tomten varit hage. En stor del av lämningarna förväntades representera bakgårdsmiljö från medeltid och framåt. Resultaten är ännu preliminära.

Viktiga frågeställningar är hur den medeltida växtmiljön sett ut på platsen och i närområdet, vilka växter som har använts i hushållen och förhållandena kring djurhållningen. För att kunna besvara dessa frågor engagerades arkeobotanikerJens Heimdahl vid Riksantikvarieämbetet UV Mitt. En mängd jordprover insamlades från olika kulturlager. För att få fram växtdelar som inte hade brutits ned flotterades jorden. Växtmaterialet skall artbestämmas och räknas. De preliminära analyserna visade att på 1000-talet växte här kulturväxter som fläder och svinmålla.

Undersökningsytan omfattade ca 20 m2. Här fanns drygt två meter tjocka kulturlager som representerade tiden från Lunds grundläggning omkring 990 till eftermedeltid. Tomten har använts på olika sätt under århundradena. Under 1ooo-talet hiir här varit bebyggelse, därefter sker en förändring mot ett mer extensivt nyttjande, där jorden har odlats.

Mycket jord härunder århundradenas lopp transporterats till platsen. Det gäller för övrigt för hela det centrala Lund. En stor del av de undersökta kulturlagren på Saluhallens innergård, från 1200-talet och fram i senmedeltid, kan ha varit odlade. Kulturlagren var tjocka, ofta med inslag av köksavfall i form av mycket djurben. Diffusa skiljen mellan olika kulturlager kan tyda på att jorden har rörts om och bearbetats. Odlingen har troligen haft karaktär av köksträdgård.

Tydliga bebyggelselämningar fanns i lager från looo-talet. Stolphål visade att olika byggnader har funnits här. En rektangulär nedgrävning med rester av nedbrutet trä i botten kan ha varit ett mindre förråd. Däröver fanns ett tjockt lager som innehöll mängder med nedbrutet trä och täckte en stor del iiv undersökningsytan. Träfibrerna kan tolkas som rester efter byggnadsaktiviteter. Här låg kanske en timmermans verkstad under 1000-talet.

I den östra delen av schaktet fanns ett 30 cm tjockt lager som under 1000-talet har lagts på och höjt den ursprungliga markytan avsevärt.

Riktfyndmaterial

Den omfattande kulturlagerbildningeni centrala Lund är fortfarande svår att förstå. Den kan inte förklaras med en omfattande produktion av gödsel eller avfall. Kulturlagren består nämligen oftast av en stor andel mineralogent material. En hypotes som bör prövas är att genom att påföra jord och därmed höja markytan kan en viss dränerande effekt ha uppnåtts. Det kan ha varit funktionellt att bygga husen på något högre liggande skapade ”terrasser”.

Fyndmaterialet är rikt. Vi har bl.a. funnit keramik, två mynt i god kondition, fragment av kammar och medeltida fönsterglas. Enstaka spår av hantverk framkom i form av slagg och sågat ben och horn. Ett ovanligt fynd var delar till en balansvåg (se bild ovan).

Bearbetningen av materialet kommer att bli en ny och viktig pusselbit i Lunds stads historia.

Bilden: Armar och mittparti till en balansvåg tillverkad i Cu-legering påträffades vid undersökningen i kv. Saluhallen 1. Vägen ska dateras till tidig- eller högmedeltid. Lund var under medeltiden förutom en kyrkostad också ett viktigt centrum för hantverk och handel.

Text: Arkeolog Mattias Karlsson. Gamla Lund Nytt nr 6 2009

  Senast uppdaterad 1 juli, 2019 av Annika Andre