logo Kulturportal Lund

Kulturportal Lund

Lunds historia och kulturarv

”Stadsparkens särart riskerar att utplånas”

  Publicerad 22 december, 2010 av Rune Källén   Park och natur

GN_stadparkscafe
Stadparkscaféet som uppfördes 1922 är en klenod i parken. Det bör byggas till och användas året runt enligt planen.

Nästa år är det 100 år sedan Stadsparken kom till. Jubileet firas med en omfattande förnyelse och modernisering av parken. Den ska utökas och ett nytt stråk ska förbinda stadskärnan med Stadsparken genom Observatorieparken och ett genombrott i stadsvallen. Stråket ska fortsätta i en axel till Arenaområdet. Men protesterande grannar tycker att planen är ”ett verktyg för ogenomtänkta ingrepp i känsliga miljöer”.

Utvecklingsplanen har utarbetats av den kände trädgårdsdesignern Ulf Nordfjell som i parken ser ”en bedagad skön lid med behov av omvårdnad”. Förnyelsen ska enligt planen bevara de historiska värdena men anpassa parken till kommande krav och allt fler besökare.

Entrén vid Högevallsgatan/Svanegatan ska utformas till Solens och skuggans trädgård med ett hav av lökväxter o perenner av olika slag.

Stadsparkscaféet har stort kulturhistoriskt värde. Det uppfördes 1922 och är en klenod i parken. I planen föreslås en tillbyggnad som gör det möjligt med verksamhet året runt. Musikestraden kom till på 1960-talet och är skyddad liksom musikpaviljongen och trädgårdsmästarvillan. Fågelvoljärerna ska vara kvar och renoveras. Lekplatsen blir ett futuristiskt gummilandskap. Ett område söder om dammen ska förvandlas till en nordisk djungel med träspänger över våtmark, frodig växtlighet och lianer.

Södra lekplatsen integreras i stadsparken för olika aktiviteter. Cirkus, bakluckeloppis och andra arrangemang måste därför flyttas. Patrik Rosengrens park eller Källbybadet är några ersättningsalternativ.

Observatorieparken ska integreras i stadsparken men ha kvar sin karaktär. Stadsantikvarien har gjort en antikvarisk utredning och trycker bland annat på att det slingrande gångsystemet återskapas. Växtligheten är vildvuxen och ska gås igenom.

Stadsvallen skyddas av fornminneslagen och Observatorieparken med dess byggnader är byggnadsminnen och därmed skyddade. Alla förändringar i dessa måste ha länsstyrelsens tillstånd.

Hård kritik

Bianca Heymowska Hellquist och Thomas Hellquist har tillsammans med andra boende på Gyllenkroks allé yttrat sig som sakägare och de är hårda i sin kritik. De vill att planen görs om, speciellt ifråga om det nya öst-västliga stråket genom parken och den partiella rivningen av stadsvallen. ”Sammanslagning av Observatorieparken och Stadsparken riskerar att utplåna Observatorieparkens särart som trädgård från 186o-talet. Denna process har redan inletts med stråkets startpunkt – en ny förvanskande entré till Observatorieparken från Gyllenkroks allé. Onödig och med yvigt formspråk. Svängda tegelmurar i sitthöjd samsas dåligt med Observatorieparkens raka trästaket och strama grindparti i järnsmide och grågula tegelpelare från 1914.” De fruktar också att Observatorieparkens slingriga gängsystem riskerar att delvis förvanskas till en rak diagonal väg direkt till platsen för anslutning till Stadsparken

Förslaget att riva en del av stadsvallen betecknas som ”utomordentligt omdömeslöst och rakt motsatt Lunds intresse som medeltidsstad. Vallen bör vårdas, inte rivas, till Stadsparkens hundraårsjubileum.”

Stråkets fortsättning västerut förutsätter att kälkbacken bakom stadsparkscaféet rivs. I yttrandet påpekas att ”Kälkbacken är en av parkens ursprungliga anläggningar och den bör restaureras istället för att rivas”.

”Med stråket och andra moderniseringar riskerar Stadsparkens trädgårdshistoriska särart att utplånas. Originaldelar som överlevt i hundra år föreslås rivas: mittpartiets nedsänkta parterrer, gjutjärnsbron över stenkantad vattentrappa norr om dammen, stenkummeln söder om dammen och kälkbacken.”

Sakägarna beklagar att planen inte föreslår att återställa 1911 års ursprungliga sex meter höga vattenkaskad, flankerad av popplar. ”Genom att ta bort dessa tidstypiska inslag minskar man parkens värde istället för att öka det”.

Gamla Lund är också kritisk mot genombrottet i stadsvallen: ”Den tänkta axeln kan kanske manifesteras med trappor eller liknande som bättre tar hänsyn till vallens historia.

Text: Solveig Ståhl. Gamla Lund Nytt 2010:3

  Senast uppdaterad 25 augusti, 2019 av Annika Andre