logo Kulturportal Lund

Kulturportal Lund

Lunds historia och kulturarv

Stecksén, Jonas (1773-1835), professor

  Publicerad 20 april, 2019 av Ingrid André   Profiler

Född i Sundsvall, uppvuxen i Lund och Lunds förste professor i moderna språk.

 Jonas Stecksén växte upp i Lund hos sin morbror Mattias Norberg, professor i grekiska och österländska språk. Han var son till rektorn vid Umeå läroverk. Efter faderns död flyttade han tillsammans med sin mor till morbrodern i Lund. Efter att ha studerat i både Uppsala och Lund avlade han en akademisk examen. År 1793 deltog han i ett studentupplopp i Lund. Efter studierna levde han ett omväxlande liv. Han vistades mycket utomlands och var en tid sjökapten.

Först professor och sedan disputation
Hans morbror skänkte 1811 pengar till inrättande av en professur – den Norbergska professuren. Den kom till stånd 1811 och morbrodern kallade sin systerson till att bli dess förste professor. Efter mycket motstånd utnämndes Jonas Stecksén år 1816 till professor i franska, tyska och engelska. Han blev därmed Sveriges förste professor i moderna språk. Eftersom hans akademiska meriter var otillräckliga disputerade han 1815. Kanslern för rikets universitet godkände honom med viss tvekan trots att han: ”bevisat sin grundliga kännedom av dessa språk jämte en sällsynt färdighet i deras talande, ävensom sin utmärkta skicklighet att i desamma undervisa”.

Mobbad av universitetet
Universitetet genomdrev att han endast skulle få examinera för kansliexamen och inte ha stämma och säte i fakulteten. Hans befogenheter skilde sig därmed inte nämnvärt från de språkmästares som tidigare bedrivit undervisningen i moderna språk. Många källor vittnar om att en del professorer behandlade honom på ett ringaktande sätt. Esaias Tegnér kom däremot väl överens med sin språkkunnige kollega. Han tog privatlektioner för honom.

Pengarna till Uppsala
När Steckséns testamente öppnades visade det sig att han donerat merparten av sina rikedomar inte till Lunds utan till Uppsala universitet under sin morbror Mattias Norbergs namn. Han hade gett noggranna föreskrifter för hur fonden skulle förvaltas och den har genom årens lopp mångdubblats och är idag Uppsala universitets största donation från privatperson. I donationen ingick tre odaljordar vilka enligt testamentet aldrig fick säljas. Inte förrän 1955 ändrade regeringen donationsvillkoren så att Lund kund köpa marken i bl.a. Stampelycken. Ända till 1966 var dock de Stecksénska jordarna ett hinder vid stadens bebyggelseplanering.
Steckséns hushållerska Kersti Olsdotter och deras gemensamme son Johan Olov Billdau Stecksén född 1829 blev också ihågkomna i testamentet. Sonen blev generalmajor och professor. Sondottern Anna Stecksén blev år 1900 Sveriges första kvinnliga medicine doktor.

Norrlands nation i Uppsala har uppkallat sitt bibliotek efter Jonas Stecksén och i Lund har Norbergsgatan namn efter Mattias Norberg. Det hus på Stora Södergatan där både Mattias Norberg och Jonas Stecksén bodde finns ännu. Harry Karlsson lät återuppföra det på Östra Torn under namnet Byggmästargården.

Text: Margareta Wickström

  Senast uppdaterad 4 juli, 2019 av Ingrid André