logo Kulturportal Lund

Kulturportal Lund

Lunds historia och kulturarv

Universitetshuset

  Publicerad 1 oktober, 2009 av Rune Källén   Byggnader | Universitet

universitetshus
universitetshus

Universitetshuset är uppfört av tegel i två våningar med sockel av huggen granit och fasader i cementputs. Planen är närmast T-formig med ett långt öst-västligt mittparti från vars östra del flyglar utgår mot söder och norr och tillsammans bildar en monumental östfasad där mittpartiet utgör mittrisalit. Flyglarnas ytterändar är utformade som tvärgående byggnadskroppar, parallella med mittpartiet, och deras gavlar utgör sidorisaliter både mot öster och väster. Mittpartiets västra ända avslutas med en halvcirkelformad absid.

universitetshus_3

De putsade fasadernas utformning och dekor är utförda i en antikinspirerad helleniserande stil. Mellan våningarna löper, runt hela byggnaden, en fris av triglyfer och metoper med rosetter i metoperna. Fönsterna är raka i båda våningarna, något högre i ovanvåningen, och har omfattningar och överstycken. I mittrisalitens bottenvåning finns byggnadens huvudentré bestående av tre lika stora raka öppningar vilka omfattas av murpelare med dorisk kapitällist. Dörröppningarna motsvaras i ovanvåningen av tre ”franska” fönster, omgivna av engagerade korintiska kolonner, och ytterst två korintiska pilastrar vars entablement bär upp en ättika med inskriften: Regia Academia Carolina. På ömse sidor om denna, mellan låga, kannelerade pilastrar, sköldar med Carl X Gustavs och Oscar II: s namnchiffer. Mittrisalitens pilastrar återkommer i samma höjd i sidorisaliterna och på fasaderna mellan mitt- och sidorisaliter är doriska pilastrar anbragta mellan fönsterna. Pilastrarna uppbär entablement, vilka löper runt hela byggnaden. I tympanonf alten och ovanför fönsterna i sidorisaliterna finns ornament med symbolisk innebörd och på taket en rad fristående skulpturer, nytillverkade efter de gamla förebilderna. Flyglarnas gavelspetsar kröns av lyror på vilka sitter ugglor och vid basen gripar. Över taklisten på flyglarna, mellan mitt- och sidorisaliter, en rad med trefötter, bärande klot.

Byggnadens planlösning är liksom dess exteriör helt symmetrisk. Innanför huvudentrén öppnar sig ett glastäckt atrium och i axel med mittporten börjar en monumentaltrappa vars första avsats leder direkt mot aulan som är belägen en halv våning högre än entrén. Trappan delar sig sedan i två och ansluter på två sidor till den omgång som finns i atriets andra våning och från vilken korridorerna till föreläsningssalarna i de båda flyglarna utgår. Från andra våningen till vindsvåningen leder på samma sätt en trappa från varje sida av atriet. I den norra flygelns vindsvåning finns konstvetenskapliga institutionens bibliotek och seminarierum inrymda och i den södra Skånska Konstmuseums utställningslokal.

De vindsutrymmen som ursprungligen fanns mellan dessa har till en stor del efterhand inretts för Konstvetenskapliga institutionens behov.

När man vid sekelskiftet 1800 planerade att bygga till det dåvarande universitetshuset (numera kallat Lundagårdshuset eller Kungshuset), var tanken att uppföra flyglar till det gamla huset i öster och väster. Den östra byggdes också samma år, men revs 1897.

Först på 1870-talet togs frågan om universitetshusets tillbyggnad åter upp på allvar och det större akademiska konsistoriet tillsatte en kommitté som 1874 lämnade förslag om att söka medel för byggandet av en ny universitetsbyggnad. Som plats för nybyggnaden föreslogs den gamla botaniska trädgården, norr om gamla universitetshuset. Kommittén fick i uppdrag att anskaffa en skiss till byggnaden, vilken även skulle inrymma gymnastiksal. Skissen som gjordes av hovarkitekten Helgo Zettervall godkändes och Zettervall ombads att göra fullständiga ritningar och kostnadsförslag.

Zettervalls första förslag är daterat 1874 men reviderades senare. Det blev ett senare förslag från 1877 som godkändes och det är efter denna ritning som huset uppfördes mellan 1878 och 1882. Skillnaderna i de båda förslagen rör mest fasadens dekorationer. Den mest påtagliga förändringen i de två förslagen var att bottenvåningen i 1874 års förslag hade utförts i nyrenässans med rusticering och rundbågiga fönster medan den i 1877 års förslag fick en nyantik prägel.

När det gäller de fristående skulpturerna som placerats på och framför byggnaden gjordes en rad förslag innan huset byggdes och en del av de skulpturer som ursprungligen hörde till byggnaden har senare tagits bort.

De tre dörröppningarna i huvudingången omfattas av fyra murpelare. Framför dessa stod när huset invigdes 1882 fyra väldiga kvinnofigurer draperade i arkaisk stil. De representerade de fyra fakulteterna och bar framför sig inskriptionstavlor med texterna Juris scientian, Theologia, Philosophia och Medicina. Ovanför mittrisalitens sidostycken, över kungarnas namnskiffer, placerades fyra stycken upprätt sittande sfinxer. 1902 togs fakultetsmadammerna bort då de redan hade börjat att spricka. Alla skulpturerna var gjutna på platsen, madammerna var gjorda av cementbruk och tegeldockor i ett skal av betong. 1952 togs fyrfaten på taken och griparna på flyglarnas gavlar bort och 1959 blev det nödvändigt att ta ner de fyra sfinxerna.

universitetshus_02

I slutet på 1970-talet har man börjat att restaurera universitetsbyggnaden. Fasaderna har målats om i en gulvit färg som troligen är den ursprungliga. Dessemellan har fasaderna varit grå i många decennier. En del av de mindre skulpturerna såsom fyrfat och gripar har gjorts i kopia och satts på plats men de fyra sfinxerna som var en mycket påtaglig del av universitetsbyggnadens utseende, har ännu inte satts upp.

Byggnadsminnesmärke enligt Kungl. Maj:ts beslut 25/1 1935 och 1/4 1966.

Källa: Bevarandeprogrammet, Lunds kommun

  Senast uppdaterad 2 september, 2019 av Ingrid André