logo Kulturportal Lund

Kulturportal Lund

Lunds historia och kulturarv

Kapellbygget som kom av sig

  Publicerad 10 mars, 2010 av Rune Källén   Domkyrkan

En tidigare okänd byggnadslämning har påträffats vid en arkeologisk undersökning intill domkyrkans norra torn. Troligen rör det sig om ett kapell, som ärkebiskop Birger Gunnarsson kring år 1500 började bygga, men aldrig fullföljde.

Anledningen till att undersökningen kunde genomföras var ingrepp i marken när domkyrkan ljussattes med sju strålkastare mot norra fasaden.

Ett 0,40 meter brett, 67 meter långt och 0,40 meter djupt schakt grävdes i östvästlig riktning längs med kanten till de stenplattor som är lagda runt kyrkan. Från schaktet trycktes sedan rör för ledningar under stenplattoma fram till ljuspunkternas placering. Grävningsarbetena följdes av Kulurens arkeologer.

Grundmur

Ungefär 25 meter från domkyrkans nordvästra hörn påträffades lämningarna av en grundmur, bestående av en gråsten och två sandstenar. Muren var belägen sju meter från domkyrkans fasad. Den kan inte hänföras till någon av de äldre strävpelare, som tidigare funnits längs med kyrkans fasader. Dessa revs på 1800-talet och deras placering finns dokumenterad på äldre uppmätningsritningar.

Frågor uppstod därför kring tolkningen av grundmuren. Fanns det en okänd byggnadslämning bevarad under marken?

Domkyrkan fick en första kapelltillbyggnad 1330, Karl den Rödes kapell, och omkring 1425 stod också Peder Lykkes kapell färdigt. Båda kapellen var uppförda på den södra sidan av domkyrkan. Kapellens grundmurar har dokumenterats arkeologiskt vid flera tillfällen och finns även avbildade på äldre teckningar av domkyrkan.

Planerade kapell

I skriftliga källor omnämns att ytterligare ett kapell planerades intill det norra tornet runt år 1500. Ärkebiskop Birger Gunnarsson hade för avsikt att uppföra ett kapell till den heliga jungfruns ära.

I Lunds ärkestifts urkundsbok finns ett brev som omnämner att ärkebiskopen den 25 juli 1503 erhöll gårdar till upprätthållande av gudstjänster ”vtjenn capelle huoss Lunde domkiircke, som hanndt ackther mett gudtz hellp att bygge lade”.

I väpnaren Nils Olssons testamente från år 1506 omtalas ”vår frus kapell, som min herres nåde aktar att uppbygga”.

Byggnadsmaterial hade forslats till platsen när konung Hans var på besök, men han rådde ärkebiskopen att avstå från byggnadsplanerna och i stället använda kryptan för gudstjänst. År 1508 hade Adam van Durens restaurering av den vattenskadade kryptan fortskridit så långt att denna åter kunde användas.

Bygget avbröts

Något kapell på norra sidan blev därmed aldrig uppfört. Byggnadsmaterial hade emellertid förts till platsen och byggnadsarbetena kan ha påbörjats, men avbrutits när kryptan åter kunde tas i bruk. Det är därmed troligt att den dokumenterade grundmuren utgör resterna av Birger Gunnarssons påbörjade kapellbygge.

Tillbyggnadens tänkta storlek och utseende går inte med säkerhet att fastställa, men den ska, enligt de ovannämnda skriftliga källorna, ha legat intill tornet. Utifrån den påträffade grundmuren och med tornet som begränsning kan en ungefärlig utbredning konstrueras. Endast framtida undersökningar kan emellertid säkerställa grundmurens utsträckning och funktion.

Text: Gunilla Gardelin, arkeolog. Gamla Lund Nytt

  Senast uppdaterad 14 juli, 2019 av Ingrid André