logo Kulturportal Lund

Kulturportal Lund

Lunds historia och kulturarv

IT på Stadsbiblioteket år för år

  Publicerad 28 mars, 2011 av Ingrid André   Bibliotek

1962
”Organisation och arbetsmetoder vid svenska bibliotek” (även kallad Rationalise­rings­Utredningen, RU) publiceras.

1962        
Prenumeration på mikrofilmade Svenska dagstidningar från Biblio­teks­tjänst (Btj)– eftersom ett tidningsrum inte kunde ordnas. Senare även prenumeration på recen­sions­klipp.

Två månaders försöksverksamhet med fotomekanisk utlåning.
Den extra kostnaden finansieras av att man beräknar få inkomster av redan beslutad höjning av övertidsavgifterna.
Man hyr kamera, dessutom köps filmer, transaktionskort från IBM och tjänsten kortbehandling av kommunens Reproduktionscentral. Läsapparat finns redan.
Man begär snabbt och får anslag av kommunfullmäktige för att fortsätta året ut, sedan blir försöket permanentat.

Prenumeration på mikrofilm till Svenska tidningsartiklar

1967        
Inköps den första elektriska skrivmaskinen.

Skolöverstyrelsen (bibliotekskonsulenterna) uppmuntrar biblioteken att skaffa telex. I Lund är man i slutplaneringen av det nya Stads­biblioteket och beslutar följa utvecklingen av ADB med sikte på de nya lokalerna.

1969        
Fotomekanisk utlåning även på barnavdelningen. Filialerna fortsätter med manuell utlåning, ”trall” – dvs. registrering via bokkort.

1970        
Det nya Stadsbiblioteket vid S:t Petri kyrkogata invigs 31 mars.

1976        
Rapporteras till nämnden att ”arbetsgrupp inom biblioteket sysslar med en utredning angående utlåning med ljuspenna”.

1977        
Bibliotekspolitiker åker på en av Kommunförbundet anordnad konferens om Bibliotekstjänsts Utlånings och Mediekontroll System -BUMS.

1979        
Btj placerar en s.k. BUMS-terminal på katalogavdelningen.
Kurs i ADB för personalen

1980        
Biblioteksstyrelsen tar principbeslut om anslutning till BUMS från 1982.
Mer ADB-utbildning för personalen.

1981        
Utredning om anslutning till BUMS. Utredningen rekommenderar datorisering, som motiveras bl.a. med rationellare hantering av cirkulation inkl. reservationshantering och katalog.
På grund av sparbeting i kommunen uppskjuts starten till 1984. Man avsätter dock pengar till förberedande inköp.

För hjälp i katalogiseringsarbetet och för att söka fjärrlån ansluts till katalogavdelningen en BUMS-terminal permanent. Med den kan man söka direkt i den centrala stordatorkatalogen på Btj. Terminalen lär ha kostat ca 50 000 kr!

En Texas silent-terminal inköps till referensavdelningen. Den ska användas för sökning i databaser: TT Nyhetsbanken, Marknads­banken, TT-kalendern, LIBRIS etc.

Ytterligare en ADB-kurs för personal anordnas, denna gång av Länsbiblioteket och Institutionen för informationsbe­handling-ADB.

1983/84   
25 april nämndbeslut om anslutning till BUMS
, 12 maj beslut om start 1984.

ADB-utbildning prioriteras
Befintliga kravrutiner läggs om, stadsbiblioteket och vissa filialer över­går till kravservice från Btj.
Projektledare för övergång till datoriseringen utses.

Förberedande arbete startar:
Registrering av hela mediebeståndet i Btj:s centralkatalog BURK samtidigt som alla volymer förses med streckkodsetikett.
Beslut om mikrokortkatalogernas ska delas upp (barn/vuxna, invandrarspråk, nyförvärv etc.), samt val av läsapparater.
Ombyggnad av lånedisken – bl.a. för att ge plats för VAC-termina­lerna för låneregistreringen.
Omregistrering av samtliga låntagarkort – streckkod och personnum­mer.
Personalutbildning.

1985        
BUMS-start på stadsbiblioteket den 22 mars.

Större delen av Stadsbibliotekets mediebestånd är genomgånget, inkl. bokbuss och arbetsplatsutlåningens böcker – totalt närmare 200 000 volymer.
Ombyggnad av disken i vuxeninformationen (för plats till BUMS-terminal) och av lånedisken.

Alla rutiner för utlån, reservationer och krav ses över och anpassas.
Den nya mikrokortkatalogen komplett med alla bibliotekens bokbe­stånd allteftersom de registreras finns tillgänglig inte bara på huvudbibliotek utan även på bib­lio­teksfilialer och bokbuss.

Filialerna ansluts i rask takt under de närmaste åren.

1986        
I samband med start av BUMS byts alla lånekort ut till kort med streckkod.
1986 fanns ca 41 000 kort registrerade.
Fortsatt arbete med att ansluta filialerna till BUMS, 1988 ska alla vara med.
BOK-sök, som BUMS-terminalen nu kallas, kommer med en ny version och för första gången medverkar Lund som testbibliotek.

Ur årsberättelsen:
”På grund av datoriseringen är en omorganisation med omfördelning av arbetsuppgifterna beslutad att träda i kraft 1987. De rationalise­rings­vinster som organisationsavdelningen uppskattade till 2 kanslist­tjänster fr.o.m. 1987 har ej visat sig realiserbara då en ny centralt beslutad ändring i klassifikations­systemet åstadkommer ett mycket stort merarbete för Lunds stadsbibliotek …”

Kommunförbundet och Btj sluter ett ramavtal, som innebär att prisökningar håller sig till konsumentprisindex (och ej 8 % som hittills).
Sökning i BUMS databas momsbefrias 1986.

1987        
En låntagarterminal placeras på försök av Btj i stadsbibliotekets vuxen­av­delning.
Eftersom försöket är framgångsrikt, övertar biblioteket terminalen.
(Via terminalen kan man söka i samtliga BUMS-biblioteks bestånd med resultat att fjärrlånen ökar!).
Ett förslag till datorisering av Lundasamlingens katalog presenteras.

1988        
Alla är med i BUMS
I december pengar från Crafoordska stiftelsen under en första etapp om tre år för att datorise­ra Lundasamlingens katalog. Databasen Finn-Lund etableras och man startar med att lägga in nyförvärv. Efter denna etapp utvärdering och planering för ev. retroaktiv katalogi­se­ring (som dock kom att dröja till 2005).

1989        
Riksdagsbeslut om sekretess av lån och reservationer (efter debatten om ”Satansverserna”)
BUMS anses redan föråldrat, stordatorsystemen spelar ut sin roll.
I årsberättelsen varnas för att ett on-linesystem, lokalt anpassat och lokalt flexibelt, snart kommer att krävas och att investering kommer att krävas.

1990        
Övergång (inom BUMS) till cd-rom-katalog, vilket innebar byte från läsapparater för mikrofilm till läsapparater för cd-rom.

Lundabibliografin görs för första gången datoriserat.

1991        
Btj aviserar att BUMS läggs ner vid årsskiftet 1992/93. Förberedelser inför upphandling av nytt datasystem, bl.a. genom att se igenom befintliga cirkulationsrutiner och framför allt arbeta med en kravspecifikation för lokalt datasystem.
En arbetsgrupp utses. Valet står mellan BTJ 2000, LIBRA och Libertas – de tre system på svenska som då finns på mark­naden för större folk­bibliotek.

1992        
1992-06-02 fattar nämnden beslut om att välja det engelska syste­met Libertas, vilket tidigare installerats på folkbiblioteken i Malmö och Götborg.
Lunds lokala variant kallas LUNDIN. Val och avtal sker i samråd med kommu­nens ADB-chef och med ekonomidirektören. Avtal i juni, imple­men­tering under hösten.
I samband med implementeringen byggs lånedisken om på nytt och flyttas.
Omfattande personalutbildning för all personal.

1992 får biblioteket också ett stort sparbeting. För att klara det gör sig av med hörsal och studiecirkelrum.

1993        
11 januari tas Lundin i bruk
. Därefter ansluts alla filialer.
Första utlåningsautomaten på Stadsbiblioteket.
För att underlätta för synskadade som vill söka i katalogen anskaffas en stor bildskärm med vilken man kunde få ganska stor text. Den visas på Bok- och biblioteksmässan.

1994        
Lundasamlingen flyttas till Ekska huset i juni.
Bibliografisk service från Btj sägs upp och ett visst katalogsamarbete med Malmö inleds. Egen katalogisering med stöd av den interna­tio­nella katalogdatabasen OCLC.

1995        
Installation av cd-rom i nätverk på Stadsbiblioteket, delvis också till­gängligt på filialerna.
Biblioteksbussen on-line via radiolänk.

I kommunens arbete med att formulera en IT-strategi får Stads­biblio­teket ansvaret för att formulera riktlinjerna för innehållet i kommunens publika webb.

1996        
Lunds kommun omorganiseras. Kommundelsnämnder resulterar i att biblioteken splittras. En ny förvaltning – Kultur & fritidsnämnden – tar över Stadsbiblioteket, medan filialerna förs till sin respektive stads­dels­nämnd. Skolbibliotekscentralen (SBC) flyttas till Stadsbiblioteket och ansluts till Lundin.

Man behåller det gemensamma bibliotekssystemet.

Bibliotekets lokala nät ansluts till kommunens, vilket ger tillgång till e-post, kommunens gemensamma tjänster och administrativa system samt till internet.

Arbete med att integrera en kartmodul (var står boken?) i Lundin.

Bibliotekets IT-ansvariga utses till t.f. webbredaktör för kommun­webben och medverkar att bygga den första versionen, som natur­ligtvis inkluderar en hemsida för Stadsbiblioteket.
Kommunens IT-avdelning utbildar förvaltningschefer bl.a. i internet, där bibliotekspersonal medverkar som lärare.

1997        
De första internetdatorerna för besökare på stadsbiblioteket

Libertas/Lundin säljs till ett amerikanskt företag och ska i praktiken läggas ner inom ett par år.

1998        
Förberedelser påbörjas för ombyggnad av Stadsbiblioteket som är slitet efter nära 30 års intensiv användning.
I samband därmed tar man fram en plan för omorganisation av arbetssätt och av personal.

Upphandling av nytt system startar i januari, beslut om BOOK-IT (ett system från Btj) i maj.

1999        
Besked om att kommundelsnämnderna skulle upphöra från 1 januari 2000.
I november/december implementeras BOOK-IT på filialer och på det ombyggda Stadsbiblio­teket.

Principbeslut om att satsa på s.k. tunna klienter.

2000        
I januari hålls invigningsvecka för det ombyggda stadsbiblioteket.
Det är en arbetsam vår – ombyggt bibliotek, nytt datasystem (som visar sig vara inte helt moget!), ny organisation och de gamla filialerna som åter ska in i organisationen.

Stadsbiblioteket har försetts med en återlämningsautomat och flera utlåningsautomater.

Med BOOK-IT blir bussen åter off-line, eftersom GPS-tekniken då inte klarar av så mycket datatrafik, som BOOK-IT kräver.

En PC för synskadade utrustas med moderna hjälpmedel – text­för­storing, talsyntes och punktskrift (även punktskrivare) etc. PCn används för katalogsökning, internet och ordbehandling.

Btj knoppar av sin systemavdelning och med den BOOK-IT till Axiell.

2001        
En hemsida skapas för att erbjuda bibliotekstjänster ”hemifrån”.
Bibliotekets katalog blir tillgänglig så att användarna själva kan söka böcker, reservera, låna om. Biblioteket tillhandahåller laglig nerladd­ning av e-böcker.  Användarna får tillgång till ett växande antal be­tal­databaser. Först ut är ArtikelSök.
En webbredaktör utses.

Biblioteket samarbetar med Axiell om att utveckla ett speciellt gräns­snitt för barnens bibliotekskatalog.

”Medborgarterminaler” som är direktlänkade till myndigheter (ex RSV, CSN och Lunds kommun) placeras på några bibliotek.

De traditionella talböckerna på kassettband börjar överföras till cd-romskiva i ett speciellt format – Daisy – på initiativ av Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB). Lund hänger med i utbytet.

2002        
Utvecklingen av interaktivitet på webbplatsen och katalogen fort­sätter – och specialdatabaser över bibliotekets bestånd av tidskrifter och språkkurser producerad lokalt.
Biblioteket har sedan flera år etablerat sig som samarbetspartner för Btj och Axiell AB vad gäller utveckling och test av nya versioner/nya applikationer.

2003        
Anslutning till Fråga biblioteket – en nationell chattjänst finansierad av Kulturrådet.

De första Utlåningsautomaterna till filialer:i Dalby och Nöbbelöv.

2004        
Lund får pris för ”Årets bästa OPAC” (OPAC= den publika katalogen).
Lund blir första svenska bibliotek som erbjuder sina användare att ladda ner musikfiler lagligt från Musikwebben – ett samarbete med Btj.

Biblioteket representerat i redaktionen för kommunens webb.

Ett speciellt utbildningsrum med publika datorer – Insikten – etable­ras på Stadsbiblioteket. Både Stadsbiblioteket och stadsdelsbiblio­teken ger utbildning i internet till sina användare. Mycket uppskattat.

Bokningssystem för publika datorer (NetLoan) införs.

2005        
Avtal med grundskolan om att ansluta samtliga skolbibliotek till BOOK-IT och avtal med Axiell att utveckla ett särskilt, skolbiblioteks­anpassat, gränssnitt – FreeLib.

Det fleråriga projektet att retroaktivt överföra Lundasamlingens gamla kortkatalog till BOOK-IT påbörjas och beräknas vara färdigt 2007.

Som ett experiment digitaliseras tre av Lundasamlingens äldsta böcker till ett speciellt format, som gör dem digitalt blädderbara.

2006        
Arbetsgrupp av skolbibliotekarier och folkbibliotekarier skapar LUSKA, en internetsida med länksamlingar och sökstrategier speciellt avpas­sade för grundskolan i Lund.

Den gamla återlämningsautomaten har tjänat ut och en modernare upphandlas.

2007       
Webbsidan totalförnyas.

Lundsamlingens kortkatalog överförs i sin helhet till BOOK-IT, och är därmed tillgänglig på internet.

Strömmande e-böcker erbjuds från hemsidan.

Samarbete med TPB om att utveckla nya, digitala hjälpmedel för synskadade.

Gymnasieskolan Katedralskolan ansluts till BOOK-IT, principbeslut om att ansluta övriga gymnasiebibliotek följer snabbt.

Biblioteket går in i den nationella tjänsten boktips.net

2008        
1 miljon kr från Crafoordska stiftelsen för att digitalisera och katalo­gi­sera Lundasamlingens klippsamling. Arbetet startar 2009. Juli 2010 finns ca 9 000 klipp.

Alla kommunala folk-, skol- och gymnasiebibliotek har nu samma datasystem – BOOK-IT.

Biblioteket utvecklar tillsammans med Axiell och Ideon-företaget Expert­Maker den digitala bokväljaren BookDesire, som lanseras i oktober.

Ett av uppdragen i den år 2008 antagna biblioteksplanen är att ”utveckla ett koncept för framtidens bibliotek” med sikte på ett nytt bibliotek i den kommande stadsdelen Brunnshög. En idétävling och ett framtids­semina­rium hålls på hösten. Utredning och förslag föreligger i mars 2009.

2009        
Det meröppna biblioteket i Veberöd är ett projekt som väcker uppmärksamhet i biblioteks­sverige.

Biblioteket finns på Facebook ochTwitter. Biblioteket i Veberöd bloggar.

2010        
Trådlöst nätverk för bibliotekets besökare på alla enheter aviseras i september.

Bibliotekets hemsidor integreras med kommunens.

De gamla streckkoderna på medierna har tjänat ut. Man byter till program­merings­bara chip och passar därvid på att äntligen förse samtliga stadsdelsbibliotek med automater.

  Senast uppdaterad 28 juli, 2019 av Ingrid André