Kulturportal LUND

 

Agardh, Carl Adolph och Jacob Georg, far och son

Två bröder Agardh invandrade på 1700-talet från Danmark till Sverige. Den ene, Hans Georg Mikaelsson, blev handlande i Båstad och far till Carl Adolph Agardh.

Agardh CACA Agardh målad av Per Lindhberg 1829Agardh, Carl Adolph (1785-1859), Algforskare, nationalekonom, biskop

Vid Lunds universitet inskrevs Carl Adolph den 4 oktober 1799, samma dag som Esaias Tegnér. De två kom att bli Lunds universitets mest ryktbara gestalter under 1800-talet. Carl Adolph hade redan under sin skoltid haft kontakt med prosten Osbeck i Hasslöv, som var Linnélärjunge. På så sätt infördes C A Agardh in i Linnétraditionen. Han specialiserade sig på alger, och hans stora arbete var Species Algarum, 1820.

Tidigt var Carl Adolph informator hos utrikesstatsministern Lars von Engeström, senare universitetskansler, och denne gynnade hans karriär. Han blev professor i botanik och praktisk ekonomi 1812, prästvigdes 1816 och fick som prebende Sankt Peters kloster och Nöbbelövs pastorat, dock utan att han tjänstgjorde där.

Agardh var en mycket populär professor, höll årliga Förstamaj-tal. Han var också Sveriges främste nationalekonom, skrev Granskning af stats-ekonomiens grundläror, 1829, och Statsekonomisk statistik öfver Sverige, 1847. Han ingick i den stora Uppfostringskommittén, Snillekommittén kallad, tillsammans med Berzelius, Geijer, Hans Järta, Tegnér och Wallin. Han ivrade för en förnyelse av undervisningen med mer naturvetenskap. Han verkade också för utökad rätt för kvinnor.

Agardh var även en handlingens man. Han var initiativtagare till Akademiska Föreningen 1830, till Sparbanken i Lund 1833 och också till Skånska hypoteksföreningen och Skånska Brandstodsförlaget. Han invaldes i Svenska Akademien 1831 och hälsades vid sitt inträde 1834 med en vacker dikt skriven av vännen Esaias Tegnér.

Biskop o Karlstad
1835 blev Agardh biskop i Karlstad. Också där verkade han med stor kraft, intresserade sig för skolväsendet och startade bank och hypoteksförening. Han blev morfar till Gustaf Fröding. I Lund fick han sin sista vila efter en storståtlig begravning med bland annat extratåg från Malmö. Hans grav, prydd av ett ståtligt gravmonument, finns på Östra kyrkogården.

Martin P:n Nilsson har skrivit att Agardh var en banbrytande algolog, lärd teolog och skarpsynt nationalekonom, vars skapelser på det praktiska ekonomiska området varit av stor betydelse. Han var ”den siste stora representanten för denna gamla typ av universala universitetsmän”.



Agardh Jacob GeorgAgardh, Jacob Georg (1813-1901), botaniker, politiker

Sonen Jacob Georg Agardh, 1813-1901, blev också professor i botanik och ägnade sig åt att utforska alger. Hans stora verk är Species, genera et ordines Algarum, som omfattar sex band och tre tusen sidor och utkom under åren 1848-1901. Han var medlem i de svenska lärda samfunden och i många utländska. 1867 erhöll han Linnean Society’s guldmedaqlj.

Agardh representerade Lunds universitet i prästeståndet och senare Lunds stad i riksdagens nya andra kammare. Han var Lunds förste drätselkammarordförande och sedan den förste ordföranden i stadsfullmäktige, 1863-68. Han var ordförande i Lunds Sparbank och en av stiftarna av Skånes Enskilda Bank. Vidare var han ordförande i Lund-Trälleborgs järnvägsaktiebolag från dess bildande 1873.

Jacob Georg Agardhs kvarblivande betydelse för Lund är emellertid att under hans ledning anlades Lunds Botaniska trädgård. I Botan står hans byst, och till Botan leder Agardhsgatan.

Text: Sverker Oredsson