Kulturportal LUND

 

Hertz, Carl Hellmuth (1920-1990), fysiker , utvecklade ultraljudet och bläckstråleskrivaren

 

H-Hertz
C H Hertz far hette  Gustav - nobelpristagare i fysik 1925. Gustavs farbror var Heinrich Hertz (1857-94) som forskade om elektromagnetismen och gav namn åt frekvensmåttet Hertz. Hans forskning blev grundläggande för modern radiokommunikation. 

När Hellmuth föddes arbetade hans far i Berlin. Sedan tog han anställning hos Philips i Eindhoven, för att 1925 bli professor i Halle. 1928 blev han chef för Fysicum vid Charlottenburgs tekniska högskola i Berlin. Hans forskning där gällde olika isotoper av neon. Vid Hitlers makttillträde 1933 uppstod problem på grund av Gustavs judiska påbrå som bl a gjorde att han inte fick föreläsa för tyskar. I protest började han arbeta på Siemens Halskes forskningsavdelning i Berlin där han var till 1945 då han gick över till den ryska sidan. 1955 blev han professor i Leipzig (DDR).

Till Sverige efter kriget
Hellmuth Hertz kom in på Tekniska högskolan i Berlin 1939, men inkallades 1940 i militärtjänst och sändes 1941 till Tunisien där han i maj blev fransk krigsfånge för att till slut hamna i läger i USA. Under fångtiden lyckades han driva sina studier vidare. Hans intresserade sig främst för experimentalfysiken. Efter krigsslutet kom han 1946 hem till Tyskland för att i april 1947 resa till Lund där han mottogs av fysikprofessorn Torsten Gustafson. Detta hade gjorts möjligt av James Franck som före kriget tagit sig till USA på grund av att han var jude. 1925 hade han delat nobelpriset med Gustav Hertz.
Hellmuth skrev in sig vid Lunds universitet och började omgående vid fysiska institutionen där han fick vara med om dess kraftiga expansionsfas omkring 1950. Hans doktorsavhandling kom 1955 och 1963 kröntes den akademiska karriären med professuren i elektrisk mätteknik vid LTH.

Ultraljudsdiagnostik  
Hellmuth Hertz mest banbrytande insatser i Lund knyts till utvecklingen av ultraljudsdiagnostiken och bläckstråleskrivaren. Arbetet med ultraljud för hjärtundersökningar började 1953 då de första rörliga bilderna framställdes. Det var inte bara inom kardiologin som ultraljud kunde användas. Till exempel påvisades 1961en tvillinggraviditet med ultraljud. Det betydde att potentiellt farliga röntgenfotograferingar kunde undvikas. Inom det medicinska området hade användningen av ultraljud revolutionerande effekter.

Bläckstråleskrivare
Utvecklingen av bläckstråleskrivaren tog sin början då EKG-värden skulle ges grafisk form på papper. Det hela tog verklig fart då Hertz blivit professor på LTH där bläckstråletekniken utvecklades. Kommersiellt sett kom skrivtekniken först att utvecklas i USA. Ända fram till 2010 ansågs Hertz lösning ge högst utskriftskvalité, men då hade japanska konkurrenter närmat sig med apparater som gav betydligt lägre kostnader. I vilket fall som helst utvecklades under 1950-60-talen två grundläggande tekniska innovationer i Lund under ledning av Hellmuth Hertz. 

Text: Claes Wahlöö  

Läs mer
Westling, Håkan & Grahm, Lennart, Med fysiken i blodet. En bok om Helmuth Hertz. 2012