Vindflöjlar

0 DSC 3534
 
Vind- eller väderflöjeln har mycket gamla anor. Sveriges äldsta bevarade är den från Söderala kyrka i Hälsingland. Flöjeln fanns på kyrktaket fram till 1700-talet, men är tillverkad omkring 1050 och satt troligen från början på ett skepp. Lunds äldsta exempel är en miniatyr i mässingsplåt som kan ha suttit på stäven på ett så kallat ljusskepp (en ljusstake) i någon av stadens medeltidskyrkor.
 
På medeltiden var vindflöjlar överhöghetssymboler som inte fick brukas av gemene man. De prydde slott, borgar och givetvis kyrkor. Den höga statusen gällde långt in i modern tid och ännu på 1700-talet tycks det i alla fall i Lund bara ha varit borgerskapet som satte flöjlar på sina hus. I det medeltida Frankrike var flöjlar förbehållna adeln. Bara en av Lunds kyrkor ståtar numera med en kyrktupp, men från 1600-talet till in på 1800-talet krönte en sådan Domkyrkans norra torn.
 
Nyttan med vindflöjlar på landbacken och i staden kan starkt ifrågasättas. Det är fråga om status- och reklammarkörer. Idag kan den som vill följa vädret sätta upp en komplett meteorologisk mätstation och avläsa resultaten på en dataskärm. Som framgår är vindflöjeln pytteliten. På den kan inget meddelas i det offentliga rummet. Bilden är från Botaniska trädgården.
 00 DSC 3637
 
När jag gav mig ut på jakt efter vindflöjlar i Lund hade jag räknat med en rikare skörd än de tjugoen som presenteras här. Det får förmodas att flöjlar förekommer på kolonistugor och liknande, mindre representativa byggnader, där en mer folkkonstlig bildvärld ger sig till känna. Några av byggnaderna på Kulturen bär museala flöjlar.
 
 
 01 DSC 3511
 
Lunds äldsta bevarade vindflöjel sitter på hörnhuset Kyrkogatan/Sankt Petri Kyrkogata. Flöjeln med initialerna A B M och årtalet 1744 sattes upp av kopparslagaren Anders Bergman som säkert också tillverkade vindflöjlar åt andra lundaborgare.
 
 

02 DSC 3585
 
Vid Svanegatan uppfördes 1865 en länga med ett sexkantigt trapptorn för Katedralskolan. Helgo Zettervall svarade för ritningarna men om han även ritade vindflöjeln är oklart.
 
 

03 DSC 3581
 
Katedralskolans huvudbyggnad stod klar 1896 efter ritningar av Alfred Hellerström. På aulan reser sig en takryttare med en hög och spetsig huv som kröns av en vindflöjel med en pil som visar varifrån det blåser.
 
 

04 DSC 3532
 
Grand Hotel stod klart 1899 efter ritningar av Alfred Hellerström. De runda hörntornen bär plåtvimplar som fladdrar även när det är vindstilla.
 
 

05 DSC 3539
 
Apoteket Svanen stod klart i sin nuvarande gestalt 1899. För byggnadsritningarna svarade Folke Zettervall. Över hörnet Kyrkogatan/Klostergatan reser sig Lunds finaste vindflöjel med en förgylld svan på spirans topp. På knoppen nedtill ringlar guden Asklepios orm, men det krävs goda ögon för att se den fjälliga reptilen som symboliserar farmakologin.
 
 

06 DSC 3325
 
Landsarkivet (f d) uppfördes 1903 efter ritningar av Carl Möller. På gavelspetsarna till administrationsbyggnadens östra del sitter två vindflöjlar.på spiror stödda av smidda bladrankor.
 
 

07 DSC 3571
 
Det representtiva hörntornet Kyrkogatan/Lilla Gråbrödersgatan  (Glädjen 6) uppfördes 1911 efter ritningar av Theodor Wåhlin. 2017 lades ny kopparplåt på tornhuven som samtidigt fick spiran med vindflöjeln ersatt med en nytillverkad.  
 
 

08 DSC 3527
 
Vid Stortorgets norra sida färdigställdes 1915 Sydsvenska Kredit Aktiebolagets bankhus efter Theodor Wåhlins ritningar. Den centralt placerade lanterninen fick en vindflöjel där årtalet 1914 kan utläsas i ett intrikat, genombrutet mönster.
 
 

9 DSC 3606
 
Vid Kulturens stadsgata byggdes 1913 Halmstadstornet som försågs med en vindflöjel. Kronorna på spiran härrör från industriutställningen 1907 i den blivande Stadsparken.
 
 

10 DSC 359111 DSC 3592
 
Berlingska tryckeriet uppförde 1899 en stor fabriksbyggnad sin gård i kv Gråbröder 12. 1947 ombyggdes tredje våningen och då tillkom torndelen i väster. På dennas taknock reser sig förutom en flaggstång två spiror med flöjlar. Den södra avbildar ett  tryckarverktyg medan den norra, som är skadad, har haft ett B och årtalet 1745.
 
 
 
12 DSC 3319
 
Linnéstaden uppfördes 1945-48. Förutom en Nalle Puh utklippt i plåt finns tre eleganta vindflöjlar från 1948 att studera. De är troligen ritade av sina byggnaders arkitekt Jörgen Adler Nissen och föreställer i tur och ordning en blomma med en fredsduva under, en tupp och Sankt Göran med draken. Den fjärde har förlorat sin flöjel.
Klicka på bilderna för att förstora!
 
 

17 DSC 3500
 
På taket till Kalmar nation vid Biskopsgatan seglar en kogg. Huset byggdes 1952 efter ritningar av Hans Westman.
 
 

18 DSC 3354
 
I Värpinge, på nordöstra hörnhuset vid Tage Erlanders väg, finns en lanterninspira med två vindflöjlar. Den ena bär byggnadsåret 1991 och den andra initialerna för byggherren Lunds Kommunala Fastighetsbolag. Flöjlarna är inte överens om vindriktningen.
 
 

19 DSC 3625
 
På Centrala Idrottsplatsen byggdes 1999 en kommentatorshytt. Vindflöjeln bär årtalen 1999 och 1892. Det senare är året för idrottsplatsens invigning.
 
 

20 DSC 3326
 
Villan vid hörnet av Dalbyvägen och Östervångsvägen (Kv Dövstumskolan 5) kontoriserades 1970 och 2001 tillkom en vindflöjel med en företagslogga.
 
 

21 DSC 3328
 
Hörnhuset Arkivgatan/Brunnsgatan uppfördes 1904 efter ritningar av August Lindvall. Huset har kallats Port Arthur eftersom det stod klart samma år som den ryska marinbasen erövrades av Japan. Från början tycks ingen vindflöjel ha funnits på lanterninhuven som omplåtades 2003.
 
 
 
Åtskilliga andra takprydnader än vindflöjlar kan studeras i staden men jag nöjer mig här med fyra exempel.
 
 22 DSC 3533
 
Domkyrkotornens huvar avslutas med åskledarförsedda fyrsidiga knoppar som förmodligen symboliserar Guds allseende makt över världen. De är från 1883 och ritade av Helgo Zettervall.
 
 
 23 DSC 3502
 
På Allhelgonakyrkans tornhuv från 1891 reser sig ett mäktigt och komplext formgivet kors ritat av Helgo Zettervall.
 
 
 24 DSC 3497
 
Sankt Thomas katolska kyrka från 1986 har ett blankt, rostfritt stålkors. Vid fototillfället lyckades en starkt symbolisk duva få fotfäste på korsarmen.
 
 
 25 DSC 3653
 
I Östra Torn ligger Maria Magdalena kyrka från 1992. Den är ritad av Olof Meijby och Eva Andersson. Vid kyrkan står en liten klockstapel som kröns av en elegant kyrktupp. Det är ingen väderhane. Den galer alltid mot öster.
 
 
Text och foto: Claes Wahlöö
 
2018-07