Själabodarna – från fattighus till rosa radhus och kyrka.

Kvarteret Själabodarna har sedan 1600-talet varit hemvist för samhällets olycksbarn. Här fanns fattighusen för de mest utsatta fram till början av 1900-talet. 
Somligt har rivits och ersatts av rosa radhus och en katolsk kyrka.  Annat finns kvar och där bedrivs ännu själavård, dock av modernare slag. 

SjälbodgatanSjälbodgatan mot söder. Foto: Per Bagge, Kulturens arkivSjälabodar betyder just fattighus. Namnet finns kvar i Själbodgatan. Övriga gator som omger kvarteret är Lilla Algatan, Stora Tomegatan och Magle stora kyrkogata. 

Lunds stads själabodar fanns sedan 1600-talet vid Själbodgatan, ett enkelt hus utan skorsten. Det ersattes av ett nytt hus 1803. Detta revs 1949 trots protester från riksantikvarieämbetet.  Av gatans ursprung som boende för de fattigaste Lundaborna syns numera inget. Längs gatan växer fina rosor vid de svagt rosa radhusen uppförda av LKF. 

 Från 1700-talet stammade akademins själabodar, som först låg vid Råbygatan och flyttades till Stora Tomegatan i hörnet mot Lilla Algatan. 

Vid nuvarande Grand hotell låg de Torslowska själabodarna (namngivna efter statskomminister Severin Torslow). Ett hus vid Stora Tomegatan blev ny adress från 1860. Torslowska själabodarna fungerade fram till 1930. Här var hyresfritt hem för äldre ensamma kvinnor och fungerade sedermera som nödbostäder för män. Huset, som kallades duvslaget togs över av staden och revs 1967. 

 Fattighusen vid Stora Tomegatan är nu ersatta av den katolska kyrkan.

 Nöden var stor i staden Lund och från 1860 byggdes bostäder vid Lilla Algatan i tre omgångar. De husen finns kvar som en lång länga med numrering 2 och 4. Men borta är skylten där det stod "Ho der icke vill arbeta han skall icke heller äta".

StadsgårdenStadsgården Foto: Bevaringsprogram Krafts roteLängan vid Lilla Algatan kallad Stadsgården ägs av Lunds kommun och där hyr socialförvaltningen nu (hösten 2017) ut bostäder till tidigare missbrukare.

Magleskolan vid Magle stora kyrkogata byggdes 1835 som arbets- och kokinrättning med fattigskola. Efter 1861 när ny arbetsinrättning tillkommit vid Lilla Algatan blev Magleskolan endast skola och så har det fortsatt. Flera skolor har funnits där. Nu bedriver socialförvaltningen verksamhet för unga vuxna i skollokalerna. Magleskolan fick en tillbyggnad mot Själbodgatan 1852 för Fruntimmersföreningens småbarnsskola och allmänna fattigvårdens flickskola. På gården byggdes badinrättning för varma och kalla bad. Där fick inte arbetshjonen från Lilla Algatan bada. De hänvisades till ett brygghus.

Kvar vid Magle stora kyrkogata finns det hus som byggdes som arbetsförmedling 1935. Efter 1974 tog kommunens fastighetskontor huset i besittning. Nu finns det en mottagning för psykoterapi i huset. 

I hörnet mot Stora Tomegatan låg hökerihandeln Jöns Nilssons, kallad Jöns Bier. Här kunde man köpa öl dygnet om. Huset revs 1974 efter tidningsdebatt.

Fattigvård bedrevs i kvarteret Själabodarna fram till början av 1900-talet. Just vid sekelskiftet fattades beslut om en ny inrättning och 1907 öppnades Mårtenslund vid Dalbyvägen.

Katolska kyrkan

                                                S:t Thomas katolska kyrka. Dagens "stadsgården" vid  Lilla Algatan skymtar till höger.

Bildgalleri Själabodarna

Text: Ingrid Nathell

Läs mer
Persson, Johan, Fattig i Lund. 1966. Gamla Lunds årsskrift
Lunds stadskärna: bevaringsprogram Krafts rote. 1983. Lund bevaringskommittén.

F. stadsantikvarien Ragnar Blomqvist har skrivit om Själabodarna vid Själbodgatan

Rivningarna i kv. Själabodarna följdes noga i lokalpressen.

 

2018-03