Polska kyrkogården

 

Vita bussarna


Norra kyrkogården är Lunds största begravningsplats med många särpräglade kvarter. I väster, parallellt med Kävlingevägen, hittar man en minnesplats över dem som kom med de vita bussarna och andra ambulanstransporter från koncentrationslägren våren 1945. De flesta polacker.

På de låga vita korsen och de små gravstenarna kan man utläsa att många som vilar här inte orkade hela vägen till ett liv i frihet utan dog strax efter ankomsten till Sverige. De flesta har fått namn och år, men inskriptionen på ett av korsen är hjärtskärande:” Här vilar en okänd flykting död på hemväg från ett tyskt koncentrationsläger. Död 11/5 1945”.

 

Flyktinggraven

Polens barn
Emellertid ville flera av dem som hade överlevt fångtransporterna och skapat sig ett nytt liv i Sverige också ligga här på kyrkogården.  Här finns därför gravar från vårt eget århundrade. Två viktiga namn är Antoni Wieloch, som suttit i Sachsenhausen, och hans hustru Krystyna, överlevare från Ravensbrück.  Antoni hade många kontakter i efterkrigspolen och var en av skaparna av föreningen ”Solidaritet med Polens barn”. Under 60-och 70-talen kom föreningen att vara behjälplig vid ett antal adoptioner av polska barn till några svenska familjer i Lund och dess närhet. De barnen, som nu är i femtioårsåldern, torde ha ett särskilt förhållande till den polska kyrkogården.

Skulpturen
En annan viktig medlem av den polska kolonin var Ludwika Broel Pater som också vilar här på kyrkogården. Ludwika blev huvuddonator till den skulptur i borstat stål som reser sig bland gravarna. Den heter ”Ängel” och är skapad av den ungerske konstnären Zoljo Wagner Nandor. Han var själv flykting. Under några år efter ungernupproret bodde han i Lund men slog sig senare ned i Japan. Skulpturen står på en mäktig stenbumling som ligger bredvid en stenhäll prydd av det polska stadsvapnets örn. En skylt berättar om bakgrunden till monumentet och ger en tolkning: I ena handen har skulpturens ängel en duva som symboliserar offer. Ur den andra lyfter själen mot himlen. Stenen är hämtad från stranden vid Ystad där flyktingarna landsattes 1945. Monumentet skapades 1963.

Nu finns deras intervjuer på nätet
I dagarna (november 2017) har ett stort antal vittnesmål från Förintelsen lagts ut på nätet av Universitetsbiblioteket. Intervjuerna gjordes med polska medborgare som kommit med de vita bussarna och andra FN-transporter 1945 – 1946 medan deras minnen av världskriget ännu var färska. Kanske fanns bland dem några som nu vilar på den polska kyrkogården i Lund.


Text: Ingrid Meijling, foto: Claes Wahlöö

 

Läs mer
Ståhl, Solveig, Lund och flyktingmottagningen 1945. (Kulturportal Lund)
Åberg, Lars, Hoppets hamn: när överlevarna kom till Sverige. 2011. (Finns även som dokumentärfilm av Magnus Gerten och Lars Åberg.)

Att överleva – röster från Ravensbrück. Basutställning på Kulturen.
Witnessing Genocide. (Intervjuer med överlevare. Lunds universitetsbibliotek)

 

2017-11