Sankt Lars sjukhus

"Betraktandet af denna storartade anstalt, med all därå nedlagd kostnad och omsorg, väckte hos menniskovännen känslor af sann glädje, då han i tanken jemförde förr och nu. Han gladde sig öfver att den tiden var förgången, då den stackars vansinnige behandlades värre än brottslingar eller nästan som oskäliga djur."
(Lunds Weckoblad juni 1879)

I juni 1879 öppnades Lunds hospital som från 1931 hette Sankt Lars sjukhus. Lunds skyddshelgon Sankt Laurentius är upphov till det namnet. 28-29 juni 1879 berättas om folkvandring av Lundabor till den "nya inrättningen för sinnessjuka". Det skulle dröja till 1950-talet innan ordet mentalvård ersatte sinnessjuka och vansinniga.

Redan på medeltiden
Starten i Lund för omhändertagande av de svagaste går tillbaka 1200-talet med ett hospital för spetälska (i Skönadalsparken) och Helgeandshuset (vid Stora Södergatan) för vård av sjuka och gamla. Dessa slogs samman, men lades ner till förmån för inrättningar i Malmö.
På 1780-talet är det dags för en ny inrättning och då är det marken vid Höjeå man ser till. Läget var avskilt och närhet fanns till ån och inte minst till sjukhuset i Lund. Marken ägde man. Till Helgeandshuset hade hört jordbruksmark i Lilla Hunnerup. 

Slutet och självförsörjande
Ljus, luft och grönska skulle dominera det nya hospitalet. 37 000 buskar och träd planterades. Inte allt men mycket finns kvar från dessa första år, inte minst de vackra byggnaderna kring den östra borggården. Där tronar den ståtliga tidigare förvaltningsbyggnaden med kyrksal, som numera är Sankt Thomas katolska skola. Mitt över den fina parken ligger överläkarvillan där nu en förskola är inrymd.

Sankt Lars1

Vårdpaviljongerna präglar det klassamhälle som rådde inom hospitalet. Finast var första klasspaviljongerna för de betalande patienterna. De bodde i egna lägenheter och behövde inte arbeta. Lugna, halvlugna och stormiga avdelningar inrättades och placerade i fallande skala från de vackra byggnaderna i avstånd och inredning. Här trängdes man i stora sovsalar. Sankt Lars var ett slutet och nästan självförsörjande samhälle. De intagna klarade de flesta uppgifter i trädgård, jordbruk, bageri, snickeri, tvättinrättning och kök. Byggnaderna vittnar om vad det arbetades med. I Pudrettladan framställdes gödningsmedel av latrin och torvmull.

Sankt Lars2AsylenSankt Lars3Östra sjukhuset

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ogift personal som bodde på sjukhuset
Personalen hade det inte heller så lätt de första åren. De skulle vara ogifta och bo på sjukhuset, hopfösta fem i varje rum. Med tiden inrättades bostäder för familjer. Innan dess fick man smyga i parken. Det finns många berättelser om älskog. Ledde sådan till graviditet blev det avsked (för kvinnan).

Sjukhuset avvecklas
På 40 -50-talen hade Sankt Lars 1 600 patienter. Redan 1891 hade Asylen tillkommit för patienter som ansågs obildbara. Det stora huset i mörkt tegel blev huvudbyggnad för den västra borggården placerad på andra sidan ån.

Sankt Lars4Överläkarvillan1954 blev året då den svenska mentalvården förändrades. Medicinen hibernal introducerades. Den hade en starkt lugnande effekt. Från Sankt Lars berättas om hur det blev tyst på de stomigaste avdelningarna.
1967 övertog landstinget sjukhuset från staten och i mitten av 1990-talet sålde landstinget Sankt Lars till fastighetsbolaget Realia, som blev Kungsleden. Nu heter fastighetsägaren Hemsö. Avvecklingen av det stora sjukhuset hade då inletts och patienterna flyttades ut i samhället och till mindre vårdinrättningar.

Andra verksamheter idag
Efter hand fylldes de gamla byggnaderna med friskolor och diverse företag. 2013 hade de sista psykiatriska avdelningarna flyttat till Baravägen. Kvar finns endast LVM-hemmet Lunden, inrymt i före detta rättspsykiatriska kliniken. Flera kända Lundabor vårdades på Sankt Lars längre eller kortare tid t ex specialisten på persisk poesi Eric Hermelin, konstnären Carl Fredrik Hill och Lunds förste cyklist Wilhelm Hedemann-Gade.


Sankt Lars5DansbananI dag genomgår Sankt Larsområdet en förändring med nya bostäder. De som flyttar dit har kvar om inte alla 37 000 träd och buskar så ändå en fin park. Men borta är den lilla djurgården och inte minst dansbanan där Kal P. Dal, Östen Warnebring och Hasse Kvinnaböske Andersson uppträtt.

På Kulturportal Lund finns också ett par korta filmer om livet på Sankt Lars:
Ett år på S:t Lars, från ca 1960, 16 min.
S:t Lars Museum. Om partienternas konstnärliga verksamhet. 4 min
Perspektiv på Sankt Lars. En film om Sankt Lars historia, personal, patienter och den tidens behandlingar. Ca 30 min.

Sankt Lars hade en egen kyrkogård för de patienter, som efter sin död inte hämtades hem av anhöriga eller vänner för att begravas i sin hemsocken. 

Text: Ingrid Nathell, foto: Claes Wahlöö

Läs mer

Gerle, Bo, S:t Lars sjukhus under 100 år. 1979.
Lund utanför vallarna: bevaringsprogram. D.2. 1996.
Sinnessjuk i folkhemmet: vård, arbete och dagligt liv vid Sankt Lars sjukhus i Lund 1938 – 1958.  Eva Andersson (red). 1990.

 

2017-01