LU 350 år

LU 350 år

 

”Lunds universitet under 350 år” är titeln på ett praktfullt bokverk som lärosätet gett ut för att fira sitt jubileum. Den underfundiga underrubriken ”Historia och historier” förmedlar ett nytt sätt att berätta om händelser, högtider, förändringar forskarbragder som utgör ett universitets historia. Det är människorna som syns – först och främst studenterna och deras lärare under tre och ett halvt sekel.

Fredrik Tersmeden och Björn Magnusson Staaf är huvudförfattare, Petra Francke redaktör och grafisk formgivare. De har förnyat historieskrivandet genom att bryta upp skeendet i korta texter som t.ex. Lundauniversitetet i nyttans tidevarv 1719-99, Folkhemmets universitet 1914-1977 och Nutidens universitet.  I ett antal tematiska avsnitt skildras bland annat studentlivet, förhållandet mellan universitetet och staden, universitetets organisation och annat. Diverse historier och skrönor liksom berättelser av allvarligare slag har fått plats som egna artiklar, oftast fyndigt illustrerade. Hit hör t. ex. en text om studenternas värnpliktsövningar som under åren 1813-69 försiggick några veckor årligen i ett tältläger i Lundagård.  Det fick snart en mer studentikos prägel och till underbefälets plikter ingick att ordna med punschleverans.

Hundra år senare var stämningen annorlunda. Studenterna gjorde revolt, brände studentmössor och visade sitt politiska engagemang på ett ganska våldsamt sätt. En del av de protesterande studenterna blev med tiden professorer.

Universitetets första 200 år är en manlig era. Imposanta porträtt av professorer och rektorer är legio. Men här finns några starka kvinnor: Karl X Gustavs änka Hedvig Eleonora var förmyndare åt den unge kungen och skrev under dokumentet om att grunda ett universitet i Lund. En annan är grevinnan Christina Piper (hon drev bl.a. alunbruket i Andrarum). Hon visade sin uppskattning av universitetet genom en enorm donation år 1751 av exotiska växter till orangeriet i Lund. På Kulturen finns bevarat ett par av de gjutjärnskrukor som växterna förvarades i.  

Men kvinnorna kom. De två första kvinnliga studenterna skrevs in vid Lunds universitet 1880, Hildegard Björck och Hedda Andersson. De var båda medicinare.

Något som bidrar till att göra jubileumsboken till ett ovanligt lättsamt alster i sin genre är den generösa användningen av illustrationer av olika slag.  Även för LU-konnässörer finns här många nya upptäckter i bildfloran.

Någon har säkert föreslagit att ett modernt universitet borde låta sin jubileumsbok få en digital form. Så bra att det stannade vid ett förslag i så fall.

Text: Solveig Ståhl, foto: GM

 

2017-01