logo Kulturportal Lund

Kulturportal Lund

Lunds historia och kulturarv

Från prins Karneval till karnevalsgeneral

  Publicerad 28 oktober, 2015 av Ingrid André   Händelser | Studentliv

Karneval 1928

Lundakarnevalen, detta organiserade kaos som bryter ut i maj vart fjärde år, där man driver med allt, vitsar hejdlöst och har roligt, skildras i en ny bok – Lundakarnevalens historia – av Per Lindström. Han har följt och gjort en bok om varje karneval sedan 1974 och har en enorm bildbank att ösa ur.  Nu har han också skrivit historia om varje karneval med hjälp av skrifter, program och andra tryck samt intervjuer och ”kom ihåg” från dem som varit med.

Boken är också Lunds Universitetshistoriska Sällskaps årsbok 2015.

Lundakarnevalen räknar sitt ursprung i ett ”bondbröllop” som Smålands nation ordnade 1849 då maskerade medlemmar tågade ut till Råby. Majfesterna fortsatte och 1860 samlades alla Lunds studenter till en gemensam karneval. Första gången karnevalen hade ett tema var 1863 – Grekiska Thronens försäljning.

År 1867 bildades Lunds studentkår som sedan dess har arrangerat karnevalen. Först varje år, sen vartannat och från och med 1892 vart fjärde år. I princip, ibland har världskrig och depression kommit emellan och stört ordningen.

Från prins Karneval till karnevalsgeneral
Galjonsfiguren var länge Prins Karneval, till häst, men 1904 var hästen utbytt mot en trehjulig automobil, en av de första som rullat på Lunds gator. Bakom ratten Sam Ask, som förkroppsligat begreppet överliggare i Lund och eldsjäl i flera karnevaler. Senare ersattes prinsen av en karnevalsgeneral.

Karneval 1928
År 1928 och karnevalståget har just lämnat Lundagård. Karnevalens tema var Kulturkarneval. Karnevalisten Eva Munck af Rosenschöld skrev i en tillbakablick att slutet av tjugotalet var mellankrigstidens gladaste och sorglösaste period. Foto: Ur Akademiska Föreningens arkiv.

Till de karnevalia som överlevt är karnevalstidningen. Karaktären har inte ändrats mycket genom åren – skämten inte alltid lättbegripliga och stundtals träffande. Föremålen har inte varit lika roade som läsarna. Tidningen 1886 hette Tumelilla Weckoblad, Torrt och Gammalt. Förebilden var den konservativa Lunds Weckoblad. Nytt och Gammalt som svarade med en besk recension: ”Det allmänna intrycket av matthet, som denna karneval gjorde, tydde på att dessa tillställningar nu öfverlefvat sig själva. Att komma med ett så tarfligt utbud som i år är en fullständig bankruttförklaring.”

Cirkus, filmer, spex

Cirkusen är ett älskat nöje. Men akrobater och lindansare ska hellre vara töntigt roliga än skickliga.  Publiken vill överraskas. På Cirkus Leonardi år 1900 kunde beskådas ”luftens drottning” som svävade så högt att hon var osynlig för det mänskliga ögat.

Med de första karnevalsfilmerna, år 1908, fick karnevalen ännu en attraktion som skulle bli livskraftig.  Lejonjakten, fem minuter lång, är klassisk och en av Sveriges första spelfilmer. Klassiskt blev också det årets karnevalsspex, Uarda. Det omarbetades samma år till ett drama i tre akter. Nästa karneval lät karnevalskommittén för första gången studentskor gå med i tåget. Visserligen bara som en grupp, men ändå..  Det var bara början. Snart nog var tamburmajorskor och revyprimadonnor självskrivna i tåget. Och karnevalen 2014 leddes av en kvinnlig general.

Karneval Karlsson
I Dubbelmoralkarnevalen 1990 var Ingvar Carlsson med på mer än en vagn i tåget. Här som ”Världens bästa Carlsson”. Han hade blivit hedersdoktor 1989 och skrev då på en garantiförbindelse in blanco för karnevalen. Det var populärt. Foto: Per Lindström

1934
Aktuella världshändelser, eller vanvördiga tolkningar av dem, har en given plats. Temat för 1934 års karneval var Det tredje riket. Djurens rike. Tre små nassar – Hitler, Göring och Goebbels – ingick i menageriet liksom Musse Pigg. Karnevalstidningen hette Vårkamp.  Uppslutningen var storartad. Dagstidningar ordnade sällskapsresor till karnevalen och lovorden flödade. Självkritiken mot temat och en del av skämten kom långt senare – men 1934 var man ännu aningslös i lärdomsstaden.  Nästa karneval ordnades först tolv år senare. Det var en ny tid. Temat var Det stora folkuniversitetet och Prins Karneval hade ersatts av Miss Karneval. Institutet för naturvetenskaplig forskning ägnade sig inte bara åt atombomben utan också anatombomben, blonda bombnedslag och Bombi Bitt.

Skandalkarnevalen 1954 har gjort avtryck. Då framfördes spexet Djingis Kahn, där Hasse Alfrdsson både skrev och agerade, Cilla Ingvar var firad revyprimadonna och Folke Spuling direktör på Cirkus Zoodom.  Inför Moralkarnevalen 1958 var det lite kris. Pensionsstriden pågick och regeringen hotade med nyval. På en studentafton med statsministern i mars frågade Cilla Ingvar kärnfullt: Val eller karneval?  Det blev karneval med Jan-Öjvind Swahn som karnevalsamiral.  

Karneval futural
Från Futuralkarnevalen 2014 då lördagens tåg gick i strålande sol och söndagens i ösregn. 13 orkestrar ingick i tåget som sågs av 200.000 människor. Moscow Pride och Vasaloppet i framtidens spår var temat för några andra vagnar. Foto: Per Lindström

1970 års sanna hjältar
Per Lindström utnämner kommittén 1970 till Lundakarnevalens sanna hjältar. I efterdyningarna av studentrevolten -68 hade ett ideologiskt motstånd vuxit fram mot klassiska studentikosa jippon och Lundgårds läsare uppmanades bekämpa karnevalen med alla medel.  Men kommittén ordnade en alternativkarneval i Stadsparken och desarmerade vänstern med frikostig utskänkning av rödvin.

Maximalkarnevalen kunde genomföras och blev lyckad.

Nöjena har blivit fler.  Barnparkeringen byggdes ut till Barnevalen – som nu är ett måste för besökare i alla åldrar. Minns Prins Gröt i Frukostlandet på Dubbelmoralkarnevalen 1990 med Johan Wester och Anders Jansson. Och de sk bluffnöjena hör till. Många, men inte alla, karnevalsbesökare skrattar åt minnet när de betalade för att gå in i ett tält, herrar och damer i olika ingångar, bespetsade på att vara med om något riktigt vågat. När ridån gick upp satt herrar och damer och tittade på varandra…

Karnevalen växer för varje år
Karnevalen växer för varje år. Åt alla håll. Jippon, karnevalister, ordvitsar och sålda biljetter.. Till Futuralkarnevalen 2014 köade drygt 5.500 studenter för att få vara med, jobba, ideellt, missa tentor, roa och roas. Omsättningen var drygt 30 miljoner kronor, också det rekord.

Karneval kö
Den 9 februari 2014 var det upprop för dem som ville delta i karnevalen. Det samlade flera tusen studenter i en nattlig ”karnekö” som ringlade sig genom centrala Lund. – Det var kallt men kul och värt besväret, var ett vanligt omdöme. Foto: Per Lindström

Vad är egentligen en karneval i Lund? Många har försökt fånga karnevalens själ. Det är inte lätt.

– Det är kanske fasthållandet vid gamla traditioner kombinerat med ständig förnyelse och ständigt ifrågasättande av det gamla, säger Per Lindström.

Lundakarnevalens historia förmedlar fakta och stämning. Här förklaras termer som karnevelj, karnevöl, karnevad. Här kan karnevalister av olika årgångar hitta ”sin” karneval och fnissa igenkännande.

”Det var inte bättre förr. Men det ska bli.” Claes Virdeborn general för Dubbelmoralkarnevalen 1990.

Text: Solveig Ståhl

Karneval Upps
Från Dualkarnevalen 2006. En vagn vars budskap gick fram direkt och som väckte stort jubel var den ensamme Uppsalastudenten med dyster uppsyn – omgiven av traditionellt spexande, musicerande och all sorts glam. Foto: Per Lindström

  Senast uppdaterad 1 september, 2019 av Ingrid André