logo Kulturportal Lund

Kulturportal Lund

Lunds historia och kulturarv

Colliander, Selma (1861 – 1944), bibliotekarie

   Profiler

Foto: per Bagge

På vårarna kan vi glädjas åt att UB-parken lyser av tusentals blå scillor. Initiativtagare till denna blomsterprakt var bibliotekarien Selma Colliander. Men vem var hon?

Selma Colliander var dotter till kyrkoherden i Svalöv Josua Colliander och hustru Frederica Thomander. ”Dica”, som hon kallades, var äldsta dotter till biskopen i Lund, Johan Henrik Thomander. Biskop Thomander lät bygga det numera rivna Tuna slott. Han dog innan bygget var färdigt. I Tuna slott levde under många år Thomanders efterlevande hustru Emilie med sina döttrar Emma och Ida. Ida gifte sig så småningom med Gottfrid Warholm.

Selma Colliander vistades ofta hos sin mormor och den övriga familjen på Tuna slott och hon har berättat sina minnen därifrån i Tunahemmet (i Lunds stifts julbok 1933). Finns att läsa i Stadsbibliotekets Lundasamling).

Den kulturhistoriskt ovärderliga Thomanderska brev- och handskriftssamlingen skänktes till Universitetsbiblioteket av Selma Colliander och hennes syster Greta.

Selma fick en god utbildning i hemmet, i synnerhet i språk. Hon undervisade 1894 – 1898 i Lunds fullständiga läroverk för flickor (S:t Petri kyrkogata 17). Efter att ha tagit studenten som privatist vid Katedralskolan disputerade hon 1912 i tyska på Heliand, ett fornsaxiskt epos om Kristi liv. En akademisk karriär var inte möjlig för kvinnor på den tiden. Hon sökte sig därför till Universitetsbiblioteket, där hon som oavlönad e.o. amanuens sattes på att organisera och katalogisera den stora och försummade samlingen av svenskt småtryck. Hon arbetade där tillsammans med en annan amanuens som med åren skulle bli berömd – Anders Österling.

Åren 1916 – 1919 begärde hon tjänstledigt och flyttade till Stockholm för att som volontär hos Röda korset arbeta med boksändningar till krigsfångar. För detta arbete belönades hon med svenska, tyska och österrikiska rödakorsmedaljer och med Litteris et artibus.

Hon återvände därefter till Lund och Universitetsbiblioteket, där hon placerades som amanuens på Svenska avdelningen. Selma Colliander befordrades aldrig till bibliotekarie, eftersom detta inte blev formellt möjligt förrän 1928, året efter hennes pensionering.

Selma Colliander gav ut flera samlingar folkvisor, var duktig tecknare och lär dessutom ha haft en skicklig deklamatorisk förmåga.

Foto: IA

Och så var det detta med blommorna.
Varje vår täcks gräsmattorna framför UB av ett hav av blå scillor. De har inte hittat sin växtplats av en slump. Under sina år vid biblioteket planterade Selma Colliander 10 000 blomsterlökar framför byggnaden.  Nåja, hon hade kanske litet hjälp med det praktiska.

Text: Ingrid André

Läs mer:
Friström, Jan-Olof, Henrika Tornberg och Selma Colliander (i Kvinnor vid Lunds universitet). 2005

  Senast uppdaterad 24 mars, 2020 av Ingrid André
  Publicerad 21 mars, 2020 av Ingrid André