logo Kulturportal Lund

Kulturportal Lund

Lunds historia och kulturarv

Centrala idrottsplatsen

  Publicerad 21 oktober, 2016 av Ingrid André   Torg och platser

Idrottsplatsen
Idrottsplatsen från Öster, troligen vid invigningen 1892.

Lunds idrottsplats (eller centrala idrottsplatsen), anses vara Sveriges äldsta som fortfarande är i bruk. Den tillkom på privat initiativ på 1890-talet och togs över av Lunds stad först 1948.

Lunds idrottsplats (numera kallad centrala idrottsplatsen) är en av Sveriges första idrottsplatser och förmodligen den äldsta som fortfarande är i bruk. Den ligger på norra sidan av Trollebergsvägen, cirka 900 meter väster om järnvägen. Redan 1869 hade bagare P Möller föreslagit stadsfullmäktige att området, som då låg utanför själva staden, skulle bli lekplats, men av olika anledningar blev det inte så.

Så började det
När ett antal personer med intresse för idrott 1890 skrev till staden och bad om att få tillgång till en lämplig markbit som de ville använda för en isbana fick de ett positivt svar. De fick tillgång marken (som tidigare hade varit lertäkt för stadens invånare) för en symbolisk summa av 10 kronor per år. Detta blev starten för Lunds idrottsplats. Våren 1891 startade arbetet och under vintern samma år togs den i bruk provisoriskt. I januari 1892 invigdes den första gången, men då saknades fortfarande cykelbanan. En andra invigning ägde därför rum i samband med en större cykeltävling i september 1893, då hela 3000 åskådare var på plats.

Idrottsplatsen sköttes av föreningarna Lunds skridskoklubb (på vintern) och Lunds Bicycleklubb (på sommaren). Båda hade grundats och leddes av grosshandlare Wilhelm Hedemann-Gade och det var framför allt han som hade varit drivande bakom idrottsplatsens tillkomst.

1893 bestod Lunds idrottsplats av en 360 meter lång velocipedbana (cykelbana). Den lutade inåt och var så kraftigt doserad i hörnen, att även cyklisterna tyckte den var utmanande. I mitten låg en gräsplan för fotboll, krocket, spjutkastning, diskuskastning, med mera. Där fanns också lawn-tennisbanor i cement. På vintern blev mittplanen isbana. Utanför cykelbanan planerades det för en ridbana och hela platsen skyddades av vegetation runt om. I det sydvästra hörnet fanns ett klubbhus. En tillbyggnad gav också plats för en ångpannedriven turbindynamo för elljus till isbanan, och sedan tillkom en paviljong för kägelspel och en hög kälkbacke i trä, som kallades skottebacken.

1903 slogs de båda föreningarna samman till Föreningen Lunds idrottsplats, men idrottsplatsen höll då på att förfalla och 1907 motionerades det t o m i stadsfullmäktige om att en ny modern idrottsplats skulle anläggas i nuvarande stadsparken, men så blev det inte.

Återinvigning
När Lunds idrottsplats istället återinvigdes 1919 hade området utvidgats. Cykelbanan hade ersatts av en löparbana, en ridväg hade lagts ut och diverse banor för hopp och kast och en krocketbana hade anordnats. Fotbollsplanen användes fortfarande som skridskobana på vintern. Kägelbanan hade rivits, men kälkbacken hade fått ligga kvar och tennisbanorna hade flyttats.

1929 köptes marken mellan idrottsplatsen och Fasanvägen in av staden för att Föreningen Lunds idrottsplats skulle kunna anlägga lek- och övningsplaner åt skolungdomen. Under de närmaste åren fortsatte upprustningen. Kälkbacken, som då var byggd i lera, togs bort och dansbanan som hade funnits under 20-talet försvann. När nya omklädningsrum skulle byggas 1937 uppstod det tveksamhet om hur länge idrottsplatsen skulle få ligga kvar, och byggnadsverksamheten upphörde.

Staden tar över
När Föreningen Lunds idrottsplats 1946 anhöll om kommunala bidrag för att kunna anordna hygieniskt acceptabla omklädningsrum åt idrottsföreningarna och skolorna, blev resultatet istället efter diskussioner att staden övertog ansvaret för idrottsplatsen 1948. Då hade idrottsplatsen varit privat i flera decennier. Enligt uppgift uppfördes Bollhuset (1965-66, ritat av Lundquist och Rendahl) på den av fotbollsklubbarna älskade grusplanen för att polisen skulle ha nära till en träningslokal. Bottenvåningen var uppdelad i tre hallar för tennis, handboll och kraftsporter. I källaren fanns bowling och skjutbana. Norr om Bollhuset lät IFK Lund 1988 uppföra en friidrottshall, också den ritad av Lundquist och Rendahl.

Idrottspl entre2016
Dagens entré vid Trollebergsvägen
Idrottspl entre1919
Entré och biljettkontor 1919

Den gamla entrebyggnaden från 1919 innehöll biljettkontor – den utskjutande delen – samt kontor och verkstad.  Huset är den kvarvarande delen av 1919 års entré. Man gick in genom en stor portal i gulmålat trä bestående av fyra doriska kolonner bärande ett stort gavelfält med texten MENS SANA IN CORPORE SANO (En sund själ i en sund kropp). Den gamla entrén revs på 1960-talet. (Källa: Lund utanför vallarna.Del II).
Fotona nedan visar fler av de gamla byggnaderna; klubbhuset, läktaren och omklädningsrummet.

Idrottspl klubbhus
Idrottspl laktare
Idrottspl omklrum

Läs mer:
Blom K A, Erlandsson C-E & Mårtensson J, När idrotten kom till Lund. 1991.(Gamla Lund årsskrift).

Lund utanför vallarna: bevaringsprogram del II. 1996
Niléhn Lars, Wilhelm Hedemann -Gade, Svenskt hjulförbund och Lunds idrottsplats. 1986. (ingår i Idrott, historia och samhälle s. 139 – 158)
Sjövall, Pehr Gustaf, Lunds idrottsplats: historik utarbetad med anledning av platsens ombyggnad och invigning den 1 juni 1919. 1919

Text: Annika André, foto: Claes Wahlöö

  Senast uppdaterad 25 augusti, 2019 av Annika Andre