logo Kulturportal Lund

Kulturportal Lund

Lunds historia och kulturarv

  Kvarter

  Kvartersnamnen inom vallarna

Ända fram till 1924 hade varje fastighet i Lund ett eget nummer och ännu gällde den efterreformatoriska fyrdelningen av staden i rotar. Det fiskala behovet att hålla reda på ägoförhållandena var gammalt, men först 1758 tillkom en fast en nummerordning. I början på 1900-talet hade detta system blivit otillräckligt och 1924 togs beslut om att ge namnge kvarteren och ge dessa intern tomtnumrering. Vid namngivningen lutade man sig mot stadens historiska topografi såsom den då var känd. Detta ledde till en del felaktigheter. Till exempel låg S:t Jakobs kyrka inte i kv Sankt Jakob och S:t Clemens kyrka inte i kv Sankt Clemens. Att...

Galten – bildgalleri

Kvarteret Galten söder om Mårtenstorget är en del av den medeltida stadsplanen. Bildsviten visar köpmansgårdarna i slutet av 1800-talet och Tornabankens palatsliknande byggnad från 1932, men också den omtyckta gröna oasen Carlssons Trädgård och hur den gamla bebyggelsen i kvarteret revs under sextiotalet för att lämna plats för det som idag är busstorg.

Kvarteren Bytarebacken och Carl Holmberg

Kvarteren ligger i stadskärnans nord­västra del och sträckte sig ursprungli­gen ut till stadens vall. Deras utveck­ling är starkt förbunden med järn­vägens ankomst till Lund. 1856 invig­des första delen av södra stambanan mellan Malmö och Lund. Bangård och stationshus placerades i stadens västra utkant, och en del kvartersmark togs i anspråk för spårområdet och anlägg­ningen av […]

Kvarteret Myntet

Kvarteret är beläget i stadskärnans västra del. Nygatan anlades 1862 som en ny förbindelse mellan ”Jernbanetorget” och ”Svanesträtet”. Stora Fiskaregatan och Stålbrogatan/Västergatan har alltsedan senmedeltiden varit förbindelselänkar mellan stadens torg och Sankt Peters kloster i väster. Andreas’ stadskarta från 1669 och Erik Dahlbergs gaturegleringskarta från 1680 antyder att Stora Fiskaregatan tidigare sträckt sig tvärs genom […]

Kvarteret St Jakob

Kvarteret St Jakob formades till vad det är idag i slutet av 1800-talet. När järnvägen kom till Lund 1856 lade grunden för Klostergatans och Lilla Fiskaregatans uppsving som affärsgator och under seklets sista decennier skedde den avgörande omvandlingen av de kringliggande kvarterens bebyggelse från småstadsmässiga hantverkargårdar till storstadsmässiga affärs- och bostadshus. Trädgårdar och uthus i […]

Lunds bevaringsprogram

Under åren 1980 – 2004 publicerades bevaringsprogram för Lunds kommun i flera delar. Böckerna är en guldgruva för den som vill veta med om Lunds hus, om Lunds stadsdelar, om hur Lund såg ut förr. Ofta finner man också kortare historiker över en stadsdels eller ett områdes historia. Böckerna illustreras rikligt av både gamla och […]

Mer om kvarteret St Jakob

Järnvägens ankomst 1856 lade grunden för Klostergatans och Lilla Fiskaregatans uppsving som affärsgator. Men först under 1800-talets sista decennier skedde den avgörande omvandlingen av de kringliggande kvarterens bebyggelse från småstadsmässiga hantverkargårdar till storstadsmässiga affärs- och bostadshus. Före järnvägens ankomst var de två gatorna mindre betydelsefulla stråk. Klostergatan hade en oregelbunden sträckning och var ännu på […]

Nöden

Idag är det lite svårt att förstå varför denna stadsdel kallas för Nöden. Området är nuförtiden en central stadsdel med attraktiva bostadrätter. När Lunds befolkning växte byggde man nya bostäder på 1870-talet. Området byggdes på en äng vid namn Ripas äng. Då kallades stadsdelen ”Nya staden”, men fick öknamnet ”Nöden” på grund av levnadsstandarden i […]

Nöden – bygga eller bevara

Riva eller bevara var frågan under de drygt tio år debatten om arbetarstadsdelen Nöden satte sinnena i brand. Trots goda odds för bevarande blev resultatet som bekant blandat, 70-talet var en brytningstid där motsatta ideal gick i närkamp. När Nödenplanen togs 1975 var det dock av en enig byggnadsnämnd De intressanta turerna inför det beslutet […]

Nöden / Nya stan

Vad är Nya stan? På en karta över Lund kan man lätt urskilja Nya stan som en enklav i stadskärnans sydöstra del. Området avviker genom sitt rätvinkliga gatunät och regelbundna tomtfigurer. Enligt I Ingers’ definition avses med Nya stan ”kvarteren kring Korsgatan, Trädgårdsgatan, Mariagatan och Hospitalsgatan, som utlades och bebyggdes på 1870-talet, på ett förut […]

Själabodarna

Själbodgatans namn gavs efter stadens själabodar, det vill säga fattighus. I kvarteret har det sedan medeltiden funnits flera fattigvårdsinrättninger. Av detta finns idag kvar Magleskolan vid Magle Stora Kyrkogata 5 (byggd 1835 som arbets- och kokinrättning med fattigskola) och bostadshusen vid Lilla Algatan 2 och 4. De senare byggdes som fattighus på 1860-talet och var […]

Själabodarna -bildgalleri

Denna bildsvit är tagen i stadens fattigvårdsinrättningar i kvarteret Själabodarna år 1907 (samma år som den stora Lundautställningen). Bilderna är hämtade från Kulturens arkiv. Fotografen är dock okänd. Klicka på bilderna för att förstora.

Själabodarna – från fattighus till rosa radhus och kyrka.

Kvarteret Själabodarna har sedan 1600-talet varit hemvist för samhällets olycksbarn. Här fanns fattighusen för de mest utsatta fram till början av 1900-talet. Somligt har rivits och ersatts av rosa radhus och en katolsk kyrka.  Annat finns kvar och där bedrivs ännu själavård, dock av modernare slag.  Själabodar betyder just fattighus. Namnet finns kvar i Själbodgatan. Övriga gator […]

Själabodarna vid Själbodgatan i Lund

 Under medeltiden var kommunal fattigvård sällsynt, och ingenting antyder, att någon sådan då förekommit i Lund. Här synes vården av de fattiga helt ha legat i kyrkans händer. Vid reformationen 1536 var det för statsmakten angeläget att befintliga inrättningar för vården av fattiga och sjuka skulle äga bestånd, och så blev också  fallet med Lunds […]

Thomander

Kvarteret ligger i utkanten av den medeltida stadskärnan och var länge dåligt utnyttjat. De omgivande gatorna har i stort sett haft sin nuvarande sträckning sedan åtminstone medeltidens slut, men antagligen lades de ut någon gång på 1100- eller  1200-talet. Biskopsgatan följer den medeltida stadsvallen och Tomegapsgatan gick upp till en mindre port i vallen som […]