logo Kulturportal Lund

Kulturportal Lund

Lunds historia och kulturarv

  Spadtag

Under ovanstående lite vitsiga rubrik skriver vi om en serie med lundafynd – dvs anläggningar och föremål som grävts fram och dokumenterats vid Kulturens snart 130-åriga utgrävningar i stadens medeltidslager.
Stort som smått i en exposé över arkeologins återskapande av ”Metropolis Daniæ”.

Babysitter från 1000-talet

Vid utgrävningen för P-huset vid Staffans Gränd framkom delar till något som först benämndes skrin, men som efter konservering visade sig ha varit en unik medeltidsmöbel – en sittlåda för spädbarn. Bara två sidor var bevarade, men dessa räckte för att ge en komplett rekonstruktion. Sittlådor är under nyare tid kända från hela Europa och […]

Den glömda brunnen

Vid undersökningarna 1974-75 på PKbankens tomt kv S:t Clemens påträffades flera brunnar. Detta är inte ovanligt i Lund där många hundra medeltida brunnar undersökts genom åren. Det ovanliga med brunnen på bilden var att den aldrig fyllts igen. När den övergavs hade man nöjt sig med att täcka mynningen med plankor. Dessa uppfattades som rester […]

Drakens huvud

Det 52 mm långa drakhuvudet från 1000-talets första hälft hittades 1961 vid en stor arkeologisk undersökning söder om Kattesund (Färgaren 22). Det är gjutet i brons och har en ihålig ände fylld med ben eller horn. I det första tolkningsförsöket föreslogs att draken suttit på ett relikskrin, men senare gjordes det troligt att sagodjuret suttit […]

Drottens kyrka

Kyrkan som burit namnen Sankt Salvator, Trinitatis och Drotten började rivas en tid efter reformationen 1536, men ännu 1544 stod den kvar som ruin. Modellrekonstruktionen presenterar templet som det bör ha sett ut fram tills rivningen inleddes. Då hade det stått på sin plats i nära femhundra år och byggts om vid minst tre tillfällen. […]

Fingerring av guld

Det tog en tid innan det hedniska bruket med gravgåvor helt försvann i Lund. I en grav strax öster om Sven Tveskäggs träkyrka från ca 990 låg den här guldringen mellan lårbenen på ett skelett som var så förmultnat att det inte kunde könsbestämmas. Graven, som placerats i ett förnämligt läge, kan dateras till ca […]

Gravarna på bakgården

Ett litet antal gravar i Lund ligger utanför kyrkogårdarnas vigda jord. Graven på bilden undersöktes i kv Gyllenkrok på en medeltida bakgård vid Stora Södergatan. Den gravlagde mannen var i fyrtioårsåldern när han dog under 1000-talets första hälft. Gravgropen var så kort att han fick läggas med böjda ben. Han hade inte dött en naturlig […]

Gubben på taket

Drottens kyrka byggdes om i slutet av 1130-talet. Kung Niels, som regerade 1107-34, är en trolig inititativtagare och viktig finansiär. Delar av yttertaken täcktes, möjligen för första gången i Danmark med plana tegelpannor. Rester av denna taktäckning hittades 1984 i en avskrädesgrop. På ett av pannfragmenten finns en ristning som visar kyrkan och dess torn. […]

Gudabild

Den 47 mm höga figuren i valrosselfenben framkom 1936 i jord från kv Kulturen 25 – tomten där Håkan Ohlssons nya tryckeri stod klart 1939. Fyndomständigheterna ger tyvärr ingen ledning när det kommer till hur gammal den lilla skulpturen är, men att den är från tidig medeltid står klart. Därmed kan det inte vara fråga […]

Kvinnan från 900-talet

Hon var 45-55 år gammal när hon begravdes på Lunds äldsta kyrkogård, alltså den som anlagts omkring 990 runt ”Sven Tveskäggs stavkyrka”. Den var troligen helgad åt Treenigheten (Trinitas). Graven är inte precist daterad, men torde ha grävts ned i moränleran omkring år 1000. Insvept i ett vid undersökningstillfället upplöst skynke hade kvinnan lagts till […]

Mikaels strid med draken

På medeltiden låg S:t Mikaels kyrka med sin kyrkogård vid Stora Algatan och Själbodgatan. Rivningen kom efter 1537 på den danske kungens order. En stor del av kyrkogården undersöktes 1986, men grunderna till kyrkan tycks gömma sig under Sigridsgatorna och husen i kv Sigrid. Stenen från S:t Mikaels kyrka försvann in i historien. Därför blev […]

Pilgrimsmussla

En del lundabor gav sig ut på strapatsrika pilgrimsvandringar till heliga platser i Europa. Av gravfynden att döma var Sankt Jakobs grav i Santiago de Compostela populärast. Som bevis för färden skaffade vandraren sig musselskal som syddes fast på kläderna. De i Lund återfunna skalen kommer från kammusslan Pecten Maximus. En annan art heter Pecten […]

Processionskrucifix från 1100-talet

I medeltidens Lund med alla dess kyrkor tillhörde religiösa processioner vardagen. Det här processionskorset hittades 1903 i kv Paradis. På korsstammen står Salome med ett rökelsekar och på ändplattorna är det förmodligen evangelisterna som avbildas. Salome var en av kvinnorna vid Jesus kors. Nithålen höll en gång fast framsidans Jesus-figur. Korset är tillverkat i brons […]

Sankt Stefans kyrka

Sankt Stefans kyrka låg där Stora Södergatan 45 ligger idag. Platsen är, liksom många andra fornlämningar i staden, utmärkt med en minnesskylt. Kyrkan uppfördes 1050 och var tillägnad martyren Stefanus som omtalas i Apostlagärningarna i bibeln. Detta var ursprungligen en stavkyrka, men år 1110 byggdes en stenkyrka ovanpå resterna av denna. På den tillhörande kyrkogården […]

Spel

Fynden i Lunds kulturlager visar att lundaborna gärna fördrev tid med olika slags spel. Vanligast är tärningar, men många pjäser och brickor har också kommit i dagen. Kända brädspel är hnefafl som som finns med i de isländska sagorna, kvarnspel, bräde och dam. Tärningar användes både i strategiska brädspel och vid ren hasard med pengar. […]

Stadsbönder

Ett välkänt faktum är att många medeltida lundabor fick ägna mycket arbetstid åt boskapsskötsel, jordbruk, jakt och fiske. Dessa binäringar kom I praktiken att vara viktiga långt in på 1800-talet. Först 1880 förbjöds stallning av kor inom stadsgränsen. Hästarna fick vara kvar långt in på 1900-talet. Från medeltiden och framåt fanns det dessutom gott om […]

Stenansikte

Sandstensskulpturen påträffades 1984 vid utgrävningen i Drottens kyrka. Upp och nervänd, låg den infogad i en trappa mellan långhuset och koret. Där hade den hamnat i samband med premonstratensernas ombyggnad av kyrkan på 1150-talet. Från början bör stenansiktet ha ingått i den skulpturala utsmyckningen av den stenkyrka (Drotten 1) som Sven Estridsen omkring 1050 lät […]

Svartbrödernas tegelugn

Inom dominikanklostrets område påträffades 1986 resterna av en stor ugn för tegeltillverkning. Munkarna behövde mycket tegel för sitt klosterbygge men kan också ha sålt till utomstående. Grundmurarna runt ugnen visar att den legat inne i en byggnad,. skyddad för väder och vind. Den hade fyra brännkammare där de handslagna råteglen staplades in. Troligen varvade munkarna […]

Testikeldolk

Dolkfästet är skuret i buxbom och dess falliska form omisskännlig. I Englands pryda 1800-tal kallades dolktypen ”kidney-dagger” vilket försvenskades till det lika obegripliga njurdolk. Den medeltida engelska benämningen var rättfram ”ballock-knife”. På lärd svenska blir detta testikeldolk men i folkmun lät det säkert annorlunda när det begav sig. Dolken är från 1300-talet. Ändknappen i mässing […]

Tre lyxföremål från 1000-talet

Lyxföremål från Främre orienten hamnade redan under äldsta tid i Lund och fick sin slutförvaring i kulturlagren. Överst syns en kam av elfenben från det bysantinska riket. På kamryggen ligger två lejon och därunder syns en and i en vassrugge. Det röda sidenstycket med applikationer i gult siden har troligen varit en manschett på en […]

Åskstenar – stenåldern i medeltiden

Under de 130 år som arkeologiska undersökningar utförts i Lund har ingen förhistorisk anläggning dokumenterats inom stadsområdet. De stenåldersverktyg som hittas i de medeltida lagren har liksom fossilerna belemniter (s k vätteljus) och sjöborrar ingen naturlig hemortsrätt i stadsmiljön. De har tagits dit av invånarna. Det låg uråldrig folktro bakom dessa amuletter som kallades ”åskstenar” […]