logo Kulturportal Lund

Kulturportal Lund

Lunds historia och kulturarv

Berlings Stilgjuteri i Lund

  Publicerad 12 mars, 2010 av Rune Källén   Byggnader | Företag | Lunds historia

Under de nu drygt 500 år som boktryckarekonsten utövats i Västerlandet har stilgjutning utgjort förutsättningen för och kärnan i den mångfacetterade grafiska teknik som nyttjats fram till omkring 1980. Kulturens förre chef Bengt Bengtsson visade med sin banbrytande doktorsavhandling 1956, Svenskt stilgjuteri före är 1700, att stilgjutning kontinuerligt förekommit i Sverige alltsedan den första boken trycktes 1483. Just lagom till 500-årsjubileet i Sverige 1983 företogs ett väldigt systemskifte i den grafiska branschen, där Gutenbergs teknik byttes ut mot en helt ny. Bokstavsformer, som tidigare skurits i stål och präglats i gjutformar av koppar där stilgjutare gjutit av dem i bly, överförs nu istället fotografiskt tilltrycket.

De främsta stilgjuterierna i Sverige under industrialismens tid har varit Berlings Stilgjuteri i Lund och Norstedts Stilgjuteri i Stockholm. När det gällde att täcka behovet hos landets tryckerier av stil för handsättning med lösa typer kämpade de två företagen under 1800-talet en hård kamp med utländska konkurrenter – främst i Tyskland. I takt med utvecklingen av maskinsättning specialiserade sig de båda företagen som leverantörer av handstil i klass med sina utländska konkurrenter. Under de sista decennierna av blysättning stärktes positionerna i de två svenska stilgjuterierna paradoxalt nog såväl beträffande kvantitet som kvalitet.

Länge producerades stilen enbart ur importerade matriser. Norstedts mångårige konstnärlige ledare Akke Kumlien tecknade emellertid på 1930-talet det första svenska typsnittet i modern tid för industriell produktion, men det var på uppdrag av det tyska stilgjuteriet Gebruder Klingspor. Norstedts Stilgjuteri med sin unika och monumentala matrissamling av internationell typografihistorisk klass, framstår dock under blyepoken som förvaltaren av en lång svensk stilgjuteritradition med rötter i i500-talet och en höjdpunkt kring sekelskiftet 1900.

Berlings Stilgjuteri etableras samtidigt som industrialismen inleds i Sverige och utvecklas kraftigt, motsvarande sätt som Norstedts, under 18oo-talet. Därtill lyckas Berlings, märkligt nog att, under blyepokens och stilgjutningens sista tid vid 19oo-talets mitt, utveckla och sätta i produktion det första helt svenska typsnittet för boktryck – Karl-Erik Forsbergs Berlingantikva från 1951. Föreliggande årgång av Kulturens årsbok är satt med detta typsnitt. Berling antikvablev i Monotypes system ett lyckokast i den internationella typografiska marknadens stenhårda konkurrens. Typsnittet har överlevt teknikskiftet och bär i fotosatsens form Berlings namn vidare in i framtiden. Berlings Stilgjuteri står därmed i verklig mening för förnyelse och utveckling av såväl stilgjutning som typografi i nutidens Sverige.

Berlings Stilgjuteri etablerades 1837 av den driftige förnyaren av Berlings Boktryckeri Fredrik Berling. Han hade 1834 övertagit ledningen för boktryckeriet efter fadern Carl Fredrik Berling. Stilgjutare och matriser anskaffades i Danmark, Tyskland och Frankrike och det första stilprovet är tryckt 1837. 1838 års stilprov utgör en ståtlig provkarta på tidens modernaste internationella typsnitt, presenterade i en form som måste betecknas som den estetiskt och typografiskt mest medvetande i samtidens Sverige. Stilgjuteriet hävdades fram till nedläggningen i rader av magnifika stilprov.

1874 övertog Fredrik Berlings svärson Adolf Rappe boktryckeriet och stilgjuteriet. 1886 ombildades företaget till Aktiebolaget Fredrik Berlings Boktryckeri och Stilgjuteri, som 1888 övertogs av Berlingska Boktryckeri- och Stilgjuteri- Aktiebolaget. Företaget hade ett förnämligt läge mitt i Lunds centrum mellan Stora och Lilla Gråbrödersgatan. Stilgjuteriet upphörde 1980 men företaget existerar alltjämt i moderniserad form i Arlöv utanför Lund under namnet Berlings Grafiska AB.

En redogörelse för Berlings Stilgjuteris historia och typografiska resurser från starten 1837 saknas. En modern analys vore högst värdefull ur kulturhistorisk synpunkt såväl i ett lundensiskt som nationellt perspektiv.

Mot bakgrund av den mest genomgripande tekniska förändringen i den grafiska branschen sedan Gutenbergs tid är det inte konstigt att museiaktiviteten är livlig kring grafisk historia. Ämnet är dock mycket stort och låter sig inte presenteras på dn plats. Intet museum i Sverige visar idag stilgjuteriteknik. Traditionen hos Berlingska Boktryckeri- och Stilgjuteri- Aktiebolaget i Lund motiverar därför att stilgjuteriet får en särskild plats just i Kulturens nya grafiskhistoriska utställning.

Bland de många föremål från Berlings som efter hand hamnat i Kulturens samlingar finns redskap som saknar motstycke i Sverige och som även har ett internationellt intresse. Hit hör ett välbevarat exemplen  ni två kända i Sverige – av världens första stilgjutningsmaskiner från 1840-talet, ett unikt arbetsbord för handstilgjutning sannolikt från samma tid, liksom ett lika unikt s.k. bestötbord för att hyvla handstil. Berlings samling av äldre stilgjuterimatriser för typsnitt och ornament m.m. är representativ för företagets egen verksamhetstid, utan spår av eventuella föregångares egendom i lundensiska eller danska äldre boktryckerier eller stilgjuterier före 1800-talets första decennier.

Text: Christian Axel-Nilsson

  Senast uppdaterad 24 maj, 2019 av Annika Andre