logo Kulturportal Lund

Kulturportal Lund

Lunds historia och kulturarv

Arkeologerna nådde 900-talet i Sankt Mikael.

  Publicerad 2 november, 2019 av Ingrid André   Lunds historia

Utsikt över 1000-talets Lund

Ett träkärl från 1000- eller 1100-talet och ett runben, ett ben med runskrift, tillhör de sista fynden i gropen vid Stora Algatan.

Den arkeologiska utgrävningen är nu avslutad och tomten ska bebyggas med bostäder. För arkeologerna väntar ett tidskrävande arbete.

Det är nu utvärderingen och analysen av fynden börjar.

”Den perioden vi syns i gropen är den lilla delen av arbetet”, säger Stefan Larsson, som lett arbetet i gropen. Målet var att nå ner till den tid då staden Lund grundlades, alltså 900-talet. Det gjorde man. Men att fastslå exakt årtionde kan man inte med säkerhet.

Lund firade sitt 1000-årsjubileum 1990. Men staden är eventuellt något äldre.

”Vi har fynd som gör det möjligt att åtminstone diskutera en tidigare grundläggning än 990-talet”, säger Stefan Larsson.

De sista dagarna fick arkeologerna hjälp av en grävmaskin för att forsla bort stenbumlingar men också för att gräva djupt i de frilagda brunnarna. Det var då träkärlet och runbenet liksom resterna av en skinnsko hittades.

Kulturportal Lund har tillsammans med många Lundabor följt utgrävningen. 

I mitten av juni skrev vi att medeltiden närmar sig. Då grävdes det fram ett hus från 1500-talet med fint tegelgolv och man hoppades på ännu äldre bebyggelserester.

Vid lunchvisningarna berättades om att tomten tillhört Svartbrödraklostret, som anlades på 1200-talet.

I början av juli fick vi veta vad Lundaborna åt under 1500-talet. Benfynd visade på torsk och kolja. Vatten hade man gott om i den sanka staden. Men det var knappast drickbart. Öl fick det bli. En vacker gyllene pärla och en så kallad ölhane, en propp till ett ölfat, visades också i fyndsamlingen.

Länge fram i juli berättade arkeologerna om vilka som ägt och bott på denna centrala tomt. Efter reformationen donerades marken till Mogens Madsen, som 1589 blev biskop i Lund. En senare ägare var Olof Bagger, Lunds universitets förste rektor.

Petersborg är det snedställda huset till vänster i gatan.

I modernare tid låg studentkasernen Petersborg utmed gatan. Där bodde Otto Lindblad när han 1843 skrev ”Vintern rasat”. Det huset revs 1959 liksom ett korsvirkeshus inne på gården där Lunds siste ljusstöpare Ola Månsson höll till.

Till fynden i juli hörde en relieftavla med Maria och Jesusbarnet, en säker anknytning till klostret.


De som verkade på denna tomt var inte fattigt folk. Utgrävningen av en stor spis visade på en större gård. Fynd av mältade korn visar på ölbryggning. Importerad glaserad keramik från 1200-talet visar på en lyx de rika och mäktiga kunde unna sig.

I augusti berättade arkeologerna om ”fuskande munkar”. Ben hittades av säl, bäver och tumlare. Under fastan, när man inte fick äta kött kunde dieten nämligen utökas med andra vattenlevande djur. De räknades då som fisk.

Ett flertal brunnar har grävts ut och det stinker fortfarande efter 900 år av den dynga som de fylldes med när de inte längre användes för att ta upp vatten.

I augusti kom ytterligare fynd som visade på att rika Lundabor verkat här. Venetianskt emaljerat och bemålat glas var inte var mans egendom.

I september var det bråttom att hinna färdigt. Samlingen av fynd växte med hantverk av horn, från ett större hjortdjur.
 

Så hände det, 26 september. Man nådde 900-talet. En keramikskärva är en säker datering. Arkeologen Jonas Carlsson gjorde fyndet när han undersökte stolphål från förmodligen en av Lunds äldsta bosättningar.

Klicka på bilderna för att förstora!

Text: Ingrid Nathell, foto: IA

  Senast uppdaterad 17 november, 2019 av Ingrid André