Klockan 21.10 torsdagen den 18 november 1943 skakades Lund av en kraftig smäll. Fönsterna i staden skallrade eller rasade in och det flammade som blixtar på himlen. Hade kriget tillslut nått ända till Lund och det neutrala Sverige? Många trodde först att en flygmaskin och dess bomblast hade störtat och exploderat. Tusentals människor gjorde exakt […]
Det är inte många kvinnor som fått äran att bli gatunamn i Lund och de är förstås kända av olika skäl. En mera okänd är Hedvig Möller som fått ge namn åt en gatstump i sydöstra hörnet av Lund, nära Tetra Pak och Råbyholm. Vem var hon? Jo, Hedvig Möller ledde under en period Borgs […]
Saxo Grammaticus var verksam under ärkebiskop Absalon i Lund. Möjligen var han Lunds förste författare, känd än idag för krönikan om danernas bedrifter, Gesta danorum Man vet inte så mycket om Saxo. Enligt honom själv var både hans far och farfar knutna till den danske kungen Valdemar den store. Saxos familj var också lierad med […]
”Det är synd att Lund inte har en dagstidning”. Ett vanligt klagomål – och ändå har Lund ett förflutet som en livlig tidningsstad. På 1880-talet kom det ut fyra tidningar här. Det berättar Ingrid André, redaktionsansvarig för Kulturportalen, som har läst om lundapressens historia i UB:s tidningskällare. Lunds äldsta tidning kom ut redan när Karl […]
Gunnar Källén föddes 1926 och dog vid 42 års ålder i en flygolycka 1968. Efter att ha utbildat sig till ingenjör vid Chalmers i Göteborg, påbörjade han 1948 sina studier i matematik, fysik och mekanik vid universitetet i Lund, där han disputerade inom teoretisk fysik redan 1951. 1958 äskade Lunds universitet en personlig professur till […]
Gatan Gyllenkroks allé tillkom 1910. Först gick den bara mellan Svanegatan och Stenbocksgatan. Gatan namngavs efter den allé som 52 år tidigare anlagts som en promenad mellan Svanegatan och stadsvallens sydvästra sträckning. På vallen löpte sedan 1821 den så kallade Akademiska Promenaden. Pengar till den nya allén donerades av friherre Axel Gustaf Gyllenkrook på Björnstorp. […]
Under 1800-talets första decennier nåddes Sverige av revolutionära strömningar. Radikala reformer krävdes, även inom skolan. De nya idéerna tillämpades först av Nya Elementarskolan i Stockholm, grundad 1828. Tjugo år senare fick den en efterföljare i Lund, då några unga akademiker grundade en Realskolan. Syftet var att erbjuda ett liberalt alterantiv till den gamla klassiska lärdomsskolan. […]
1788: Algatan (hela sträckan). 1793: Biskopsgatan och Stora Kosträtet. 1821: Stora Ahlgatan (nuvarande sträckning). På Gyllenborgs karta från 1793 delas gatan i en västlig del (Biskopsgatan) och en östlig (Stora Kosträtet).
