logo Kulturportal Lund

Kulturportal Lund

Lunds historia och kulturarv

Lunds historia och kulturarv

Panorama head10
KL2017_1128-112812_IMG_20171128_112812
Panorama head02
KL2017_1123-084548__3008494-HDR
Panorama head03
KL2017_0724-153214__3005454
KL2017_0705-193040__3004997
Panorama head05

Klint, Hilma af (1862 – 1944), konstnär

Hon föddes 1862 på Karlbergs slott i Stockholm. Eftersom hon var konstnärligt begåvad skrevs hon in på Tekniska Skolan, dagens Konstfack, och fortsatte sedan till Kungliga Konstakademin, som hon lämnade 1887. Hon blev en duglig porträtt-och landskapsmålare och i den kategorin hade hon kunnat göra en medelmåttig karriär om hon inte gått med i Teosofiska […]

Tavlorna i Mårtensporten – entrén till Carlssons trädgård

Charpentier8

 År 1939 slog Albin Carlsson upp grindarna till sin utomhusservering i kv. Galten. Från Mårtenstorget nåddes Carlssons Trädgård genom en gammal körport i ett av husen vid torgets sydsida. Porten blev en så viktig entré för kaférörelsen att den 1942 förstorades med stora målningar som skyddades bakom glas. Porten kom att kallas Mårtensporten.Dekorationsuppdraget gick till den då lundabaserade konstnären Holger Charpentier (1910-1991).          I sviten ingår tre motiv från Carlssons trädgård. Målningen med torghandlarnas parkerade vagnar och tjudrade hästar är hämtat från den […]

Nytt på portalen

Gustavsson, Nils (1917 – 2009), kommunalpolitiker

Nils Gustavsson var socialdemokraternas starke man i Lund under flera decennier.  Vägen till kommunalrådsstolen var länge den klassiska inom arbetarrörelsen: fackligt engagemang och studier på Brunnsviks folkhögskola och på LO-skolan. Han växte upp i trakten av Helsingborg men flyttade med sin familj till Lund 1937. Här blev han ”järnvägare” och såg snart till att organisera […]

  Publicerad 5 juli, 2020

Ett lejon att skratta åt

År 1882 byggde timmerman J Lindström ett hyreshus i hörnet Grönegatan – Stålbrogatan. Fasaden fick rika dekorationer i nyrenässans och under fönsterna sitter dekorplattor med lejonmaskaroner omgivna av blomsterslingor. Om plattorna är tillverkade för huset eller köpta på postorder ur en katalog vet vi inte, men tillverkade på verkstad är de. En modell skulpterades i […]

  Publicerad 2 juli, 2020

Nationsgravarna på Östra kyrkogården

Nationsgravarna tillkom samtliga under 1800-talet och var inledningsvis en del av nationernas sociala verksamhet; redan under 1600-talet hade nationerna bekostat sina medlemmars begravning, och för den student som dog medellös under studietiden var nationsgraven ett sätt att säkra en ståndsmässig begravning. I modern tid är begravning i nationsgraven en hedersbetygelse, snarare än en social stödåtgärd På 1800-talet tillkom […]

  Publicerad 28 juni, 2020

Axplock

Vänskapens hus – en plats för trivsam samvaro sedan 1700-talet

Vanskapens hus

Vänskapens hus bedriver sin verksamhet i ett gammalt hus på Bredgatan 19 byggt 1794 och förvaltar grannhuset Bredgatan 21 byggt 1790. Husen ägs av kommunen. År 1977 flyttade Vänskapens hus in. Tio år senare ville kommunen göra om huset helt. Det skulle ändras helt och bestå av fyra lägenheter. Ninnie Sahlström, en av grundarna till […]

Professorsstaden

Professorsstaden är utbyggd i perioder mellan 1870 och cirka 1950. Den ingår i den statistiska stadsdelen Tuna men är sedan 2014 också fastställd som en officiell stadsdel med definierade gränser. Namnet har den fått eftersom bebyggelsen nästan enbart utgörs av ofta stora och påkostade villor som till stor del är uppförda av lärare vid universitet.

Borgerligt lantliv

Rabyholm

I Lund liksom i de flesta andra städer fanns det utanför vallarna lyckor och allmänningsjord. Lyckorna ägdes av någon av stadens borgare och där odlade man, ibland i egen regi, ibland arrenderade man ut jorden. Allmänningsjordarna användes främst som betesmark för stadsborgarnas kreatur. Någon gång i mitten av 1800-talet blev det modernt att flytta ut […]

Populära ämnen